Efter ett års kamp mot Skogsstyrelsen – Nu ger jag upp!

NYHET Publicerad

ÄGANDERÄTTEN När Björn Hansols skulle avverka ett skogsskifte bedömdes det som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen. Nu har han gått med på deras inlösen, efter att ha kämpat i ett år. – Plötsligt får jag inte bruka min egen skog. Jag förstår inte hur man kan sätta sig över äganderätten på det här sättet.

Björn Hansols, skogsägare från Svärdsjö
Foto: Karin Janson

Skogsägaren Björn Hansols anser att han har fått alldeles för lite betalt, i jämförelse med att avverka, plantera ny skog och få full tillväxt." Jag orkar inte bråka mer", säger han.

Björn Hansols äger 75 hektar skog kring släktgården i Boda, Svärdsjö.

– Jag övertog den från min far, som övertog den från sin far, och så vidare. Gården har gått i arv i generationer, berättar han.

I augusti förra året gjorde han en så kallad stämpling, när träden väljs ut för avverkning, på ett cirka tre hektar stort skifte. Han fick flera bud på virket och ställde i ordning en ny vändplan inför avverkningen. Inkomsten från avverkningen skulle återinvesteras i gården och bland annat gå till ett nytt tak på ladugården.

– Det fanns en färdig plan för alltihop. Då ringde en kvinna från Skogsstyrelsen och sa att de hade hittat skyddsvärda objekt i min skog. Det var en privatperson som hade tipsat dem om att skogen var gammal och värd att skydda.

Vem som har tipsat Skogsstyrelsen vet inte Björn Hansols, men i och med att hyggesanmälningar är offentliga handlingar så gissar han att det finns personer som har satt i system att anmäla.

– Ja, jag tror att finns folk som sitter och kollar kontinuerligt och anmäler allt de kan.

Hur gammal skogen är vet han inte exakt.

– De har ju hittat något träd som är 170 år och även garnlav bland annat, men garnlav finns ju lite överallt i skogen där det är frisk luft. Jag tror inte att hela skogen är så gammal. Min första tanke var att de var ute efter ett hörn som jag inte hunnit gå igenom tidigare, men det visade sig att det var hela det stämplade området de ville ta.

Han bad om en ny bedömning och Skogsstyrelsen skickade ut en ny inspektör, som kom till samma slutsats som den första: Skiftet är en så kallad nyckelbiotop och därför skyddsvärd, enligt Skogsstyrelsens bestämmelser.

– Mitt största fel är att jag väntat för länge med att avverka, resonerar Björn Hansols.

– I praktiken blir effekten av sådana här beslut att vi skogsägare går in och gallrar i mogen skog, så att den inte kan bedömas som orörd längre fram. Det blir en fördyring för oss och lite av ett spel för gallerierna egentligen. Och var finns naturvärdet i det?

Efter att ha stångats mot Skogsstyrelsen i snart ett år har Björn Hansols valt att acceptera ett bud för inlösen.

– Jag orkar inte bråka mer. Inlösen är i grunden samma pengar som jag hade fått för avverkningen och sedan får man ytterligare 25 procent för att man lämnar skogen i alla tider. Jag anser att det är alldeles för lite, i jämförelse med att avverka, plantera ny skog och få full tillväxt så äts de där 25 procenten upp ganska snart.

Framför allt är det upplevelsen av att familjens skog nu tillhör staten som skaver.

– Jag förstår inte hur man kan sätta sig över äganderätten på det här sättet och säga att skogsägare inte får bruka sin egen mark. Och jag får betalt nu, men de som tar över efter mig då? Skogen blir ju värdelös.

För att klara av de planerade investeringarna har Björn Hansols tagit ett banklån, nu när avverkningen inte blev av. Hur lång tid det kommer innan han får ut engångsersättningen från Skogsstyrelsen vet han inte.

– Jag känner mig väldigt nonchalant behandlad av dem. Så mycket som jag har tjatat och ringt och pratat in på mobiltelefoner och slussats runt mellan olika handläggare. Går man in på Skogsstyrelsens hemsida står det: En plats för rekreation. Då kan man fråga sig vem de vänder sig till? Det verkar ju inte vara till oss som faktiskt äger skogen.

På Skogsstyrelsens sida kan man också läsa ett debattinlägg skrivet av Göran Rune, chef för Skogsavdelningen. Där står bland annat att endast två procent av svensk skog är klassad som nyckelbiotop.

– Det hjälper inte mig som skogsägare någonting, att det bara är två procent. Jag tycker att eftersom staten äger Sveaskog så kan de ställa upp på att spara biotoper där i första hand, säger Björn Hansols.

Karin Janson

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Prao lär eleverna om ansvarstagande och att skapa kontakter

SKOLA/NÄRINGSLIV Forskning visar att ca 70 % av jobben tillsätts genom rekommendationer och kontaktnätverk. 100 % av eleverna på Britsarvsskolan i Falun har under de senaste tre praoperioderna varit ute på prao, och nästan alla har hittat platserna på egen hand. På skolan är det viktigt att lära eleverna ta kontakt med företagen själva och sedan behålla och underhålla kontakterna.
NYHET Publicerad:

Skogsägare blåsta av myndigheter

ÄGANDERÄTT Bröderna Jon och André Danielsson köpte och ärvde skog i Mockfjärd för två år sedan. När de anmälde en avverkning blev det stopp, det fanns tjäderspel på området. Nu har skogen lösts in som naturreservat. – Efter långa förhandlingar anser vi ändå att vi fått närmare 100 kronor kubiken för lite betalt, jämfört med marknadsvärdet, säger André Danielsson.
NYHET Publicerad:

Nysatsning med prao ger eleverna fler möjligheter

SKOLA/NÄRINGSLIV På Orsaskolan i Orsa gör man i år en nysatsning med prao. Med jobbskuggning och prao i både offentlig och privat sektor får eleverna se och lära inför framtida arbetsliv och gymnasieval.
NYHET Publicerad:

Att driva UF-företag i gymnasiet är något jag verkligen vill göra

PRAO-KRÖNIKA "Väljer man att driva ett UF-företag på gymnasiet har man gjort helt rätt. Man får inte bara god erfarenhet inom företagande utan man växer även som person och får ett betydligt bredare kontaktnät. Och det är väl ändå ett perfekt tillfälle att stärka självförtroendet?" Det skriver Rebecka Sundqvist från Britsarvsskolan i en krönika från sin prao hos Svenskt Näringsliv Dalarna.
NYHET Publicerad:

Efter ett års kamp mot Skogsstyrelsen – Nu ger jag upp!

ÄGANDERÄTTEN När Björn Hansols skulle avverka ett skogsskifte bedömdes det som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen. Nu har han gått med på deras inlösen, efter att ha kämpat i ett år. – Plötsligt får jag inte bruka min egen skog. Jag förstår inte hur man kan sätta sig över äganderätten på det här sättet.
NYHET Publicerad:

Sänkta arbetsgivaravgifter gav 16 000 nya jobb

SKATTER Sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga 2007 ledde till 16 400 nya jobb i hela landet.  Det visar en ny studie från Handelns utredningsinstitut, HUI. "När arbetsgivaravgiften höjdes igen blev vi tvungna att skära ner på antalet anställda", säger Mats Nobelius, VD på Leksand Resort.
NYHET Publicerad:

Över 100 företagare tog chansen att bli inspirerade

ARBETSGIVARDAGEN BORLÄNGE Den årliga arbetsgivardagen anordnad av Svenskt Näringsliv gick av stapeln i Borlänge den 4:e oktober. Över 100 personer var på plats och representerade företag från olika branscher och olika dalakommuner. -Trevlig dag med bra urval. Kommer absolut att gå igen om det är lika intressanta seminarier, kommenterade en av deltagarna.
NYHET Publicerad:

5 av Dalarnas kommuner på topp-100 listan

RANKING 2018 "Jag är positiv inför framtiden. Även om allt för många av våra kommuner ligger långt ner på rankingen så ser vi en positiv trend. Den måste fortsätta och förstärkas. Kommunernas arbete med att göra företagsklimatet till hela kommunens fråga tror jag är avgörande. Likaså arbetet med att modernisera myndighetsutövningen", säger Teresa Bergkvist, regionchef på Svenskt Näringsliv när rankingen av Sveriges kommuners lokala företagsklimat presenteras.
NYHET Publicerad:

Som företagare är du alltid tillgänglig

KRÖNIKA "För knappt 1 år sedan fattade jag beslutet och för knappt 9 månader sedan började jag tillsammans med mina bolagspartners arbeta i vår alldeles egna verksamhet. För att dra en metafor kan det liknas med att jag och mina kollegor slängde oss ut från 27 våningen. Utan skyddsnät. Utan någon som helst aning om vi skulle ha en chans." Skriver Richard Mårtensson,delägare i Human & Heart HR AB i sin krönika.
NYHET Publicerad:

Försäkringskassans hårda LSS-linje skapar samhällsproblem

VÄLFÄRD Nagla Negm el-din grundade Shamsen assistans i Gagnef för att vårda en anhörig.
Nu har företaget 125 anställda och planerar att växa ytterligare. – Det har aldrig varit vår tanke att bli stora, det har blivit så naturligt, menar Nagla Negm el-din, som också är mycket kritisk till den nya tillämpningen av LSS. – Det är ett samhällsproblem, sammanfattar hon.
NYHET Publicerad:

Transportstyrelsen bromskloss för körskolans utveckling

REGELKRÅNGEL För åtta år sedan startade Sofia Samuelsson TrafikCenter i Dalarna i Säter. Sedan två år finns trafikskolan också i Hedemora, men på grund av ett lagkrav kan båda kontoren inte ha öppet samtidigt. – Det blir en stoppkloss, säger hon.
NYHET Publicerad:

Kvarnfors gård vill se en tydligare jordbrukspolitik

VALET 2018 Vem satsar på bönderna? Det frågar sig mjölkbönderna Anki och Ingemar Arvidsson. Efter många tuffa år i mjölkkrisens spår hoppas de på att lantbruket hamnar högre upp på agendan i svensk politik.
NYHET Publicerad:

"Jag hoppas att Skatteverket låter mig vara i fred"

REGELKRÅNGEL Tin Gumuns är fäbodbrukaren som tog strid mot Skatteverket - och vann. Men hennes dispens på kravet om kassaregister löper ut vid årsskiftet och dessutom har administrationskraven på personalliggare ökat. "Jag hoppas att Skatteverket låter mig vara i fred", säger hon.
NYHET Publicerad:

Hallå där…..Peter Funk, VD på Moelven Dalaträ AB i Mockfjärd

VALET 2018 "Framtidens kompetensförsörjning för industrin är viktig. Får vi inte ordning på skolan så kommer vi som driver företag att tappa konkurrensfördelar då vi inte kan rekrytera kompetenta medarbetare" det säger Peter Funk, vd på Moelven Dalaträ AB i Mockfjärd på frågan om vad  han som företagare tycker är viktigt och förväntar sig av politiken inför kommande mandatperiod.
NYHET Publicerad:

Många vill anställa – men LAS står i vägen

KRÖNIKA "Jag har mött så många småföretagare som går i tillväxttankar, men som tvekar. När jag frågar varför, lyfts nästan alltid LAS som en av de viktigaste orsakerna. Vill vi ha tillväxt måste vi reformera LAS så att den är relevant utifrån dagens verklighet. Mycket har förändrats mycket sedan 1974 då lagen tillkom", säger Teresa Bergkvist, regionchef på Svenskt Näringsliv i Dalarna.
NYHET Publicerad:

Funktionärsarbete ger elever vid SFI-utbildning nya kontaktnät

INTEGRATION På Arcus Utbildning och Jobbförmedling AB i Falun finns SFI-utbildningen där eleverna ges möjlighet att se och lära i samhället. Under 2018 års upplaga av Svenska Skidspelen i Falun deltog bland annat ett flertal elever som funktionärer, berättar Karin Nordström, lärare och handledare på Arcus i Falun.
NYHET Publicerad:

Yrkesutbildningar som möter branschernas behov

SKOLA/NÄRINGSLIV Företagen har stora rekryteringsbehov och letar efter kompetens som passar deras verksamheter. Skolorna har en viktig roll i att utbilda de unga för att möta arbetsmarknadens behov. I Älvdalens Utbildningscentrum möts skola och näringsliv och hittar samarbeten som är fruktsamma för eleverna, näringen och för kommunen.
NYHET Publicerad:

En välfärd i världsklass – genom konkurrens, effektiviseringar och ny teknik

VÄLFÄRD Välfärden står inför stora utmaningar. Vi ser en brist på arbetskraft och fler blir äldre. De i arbetsför ålder bär en försörjningsbörda för allt fler. Situationen kräver ett rejält omtag. Sverige behöver ta ett nytt välfärdskliv och det finns lösningar därute. Vi har goda exempel från kommuner som effektiviserat sin kärnverksamhet och vi ser hur innovationer och ny teknik skapar nya arbetssätt och lösningar. Om vi tar vara på de här möjligheterna kan vi få en välfärd i världsklass. Det skriver Teresa Bergkvist, regionchef på Svenskt Näringsliv i Dalarna.
NYHET Publicerad:

Projektarbete och UF-företagandet ger eleverna trygghet

SKOLA/NÄRINGSLIV På Hagströmska gymnasiet i Falun arbetar man övergripande med skolämnena i olika projekt. ”Istället för att man har en massa olika uppgifter i varje ämne så har man en uppgift som berör flera ämnen” säger Alicia Ingesson, elev på skolan.
NYHET Publicerad:

Dalarna behöver kompetensförsörjning i världsklass

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Sverige befinner sig i en högkonjunktur där många företag vill anställa samtidigt som konkurrensen om den bästa arbetskraften tilltar. I Dalarna har nästan 40 procent av företagen tackat nej till order för att man inte kan möta upp med rätt kompetens. Strukturella utmaningar sätter käppar i hjulen för att lyckas och det krävs en förändring från politiken för att förbättra läget, säger Teresa Bergkvist, regionchef på Svenskt Näringsliv i Dalarna.