Höga förväntningar på produktions- och försäljningsvolym

Enligt prognosen växer BNP med 2,4 procent i år, 2,5 procent 2018 och 2,0 procent 2019. Att välståndet inte ökar i motsvarande takt beror på att befolkningsökningen varit mycket snabb. BNP per capita för åren 2006 – 2019 väntas växa långsammare än under 1971 – 1990, en svag period i svensk ekonomi. Vid internationella jämförelser behöver man i allt högre grad ta hänsyn till hur BNP per capita utvecklas.

Liksom vid den förra prognosen bedöms den goda internationella konjunkturen i kombination med fortsatt svag krona vara nyckelfaktorer bakom BNP-tillväxten. Exporten blir ett draglok i ekonomin samtidigt som den inhemska efterfrågan bidrar mindre. Den svagare inhemska efterfrågan beror på minskad tillväxt i privat konsumtion, bland annat drivet av ökat försiktighetssparande, och lägre bygginvesteringar när bostadsmarknaden mattas av.

I genomsnitt utvecklas arbetsmarknaden relativt positivt. Arbetslösheten beräknas fortsätta att minska långsamt till 6,6 procent i år, 6,3 procent 2018 och 6,2 procent 2019.

– Men bakom de genomsnittliga siffrorna för arbetsmarknaden finns en mycket problematisk situation för grupper som riskerar att hamna helt utanför. Därför brådskar det med strukturreformer, säger Bettina Kashefi, chefekonom på Svenskt Näringsliv.

Arbetslösheten för inrikes födda är 4,4 procent samtidigt som den för utrikes födda är hela 16 procent. Det finns dessutom betydande matchningsproblem, allt fler företag har svårt att hitta arbetskraft vilket leder till ett ökande antal vakanser.

Rapporten innehåller en fördjupning om bostadssektorn. Slutsatsen är att de makroekonomiska riskerna kopplade till bostadssektorn har ökat som en följd av snabbt stigande priser och ökande skuldsättning. Risken för en bostadskrasch bedöms dock som relativt liten.

– Självklart finns risker, men trots allt ser förutsättningarna annorlunda ut än på 90-talet. Arbetslösheten sjunker och arbetslöshetsriskerna är fortsatt låga. Samtidigt förbättras den internationella konjunkturen, säger Bettina Kashefi.

Konjunkturläget i Dalarna

I samband med Svenskt Näringslivs konjunkturrapport genomförs även en regional undersökning av företagens förväntningar på produktion, investeringar och antal anställda under de kommande sex månaderna.

57 procent av företagen i Dalarna förväntar sig en högre produktion eller försäljningsvolym om sex månader jämfört med idag. Bara 4 procent säger det omvända. Det ger ett positiv netto på 53 procent, vilket är betydligt över förra kvartalets prognos på 43 procent. Det är också högt över rikets förväntningar på 42 procent.

- Det är glädjande att företagen är så positiva gällande sin produktion och försäljning inför det kommande halvåret. Det märks även i högre förväntningar på antalet anställda, säger Teresa Bergkvist, regionchef Svenskt Näringsliv.

Dalarna ligger fortfarande över rikets förväntningar när det gäller förväntat antal anställda om sex månader. Det positiva nettot för Dalarna är 29 procent. 39 procent av företagen tror på högre antal anställda och 10 procent på lägre antal anställda. Det positiva nettot för riket landade på 26 procent.

- Det är bra att vi har hög tillväxtförväntan och att många tror att de kommer skapa fler arbetstillfällen framöver. Men samtidigt så vet vi att många upplever en brist på kompetens att rekrytera. Nästan vart femte rekryteringsförsök i Dalarna misslyckas och många företag måste tacka nej till order för att de helt enkelt inte har hittar rätt personal. Så även om företagen vill anställa fler är det inte alltid att de lyckas med det, fortsätter Teresa Bergkvist.

Prognosen för framtida investeringar ligger relativt stabilt sedan förra mätningen med ett positivt netto på 22 procent. Lite under rikets netto på 25 procent, men över Dalarnas genomsnittliga netto för de senaste 10 åren på plus 14 procent.