Hur mycket välfärd går Dalarna miste om?

Och hur ser det ut i Sverige och Dalarna idag? Använder vi våra skattepengar optimalt? Svaret på den frågan är nej!

Varierande kvalitet

Socialstyrelsen, SKL, skolverket med flera gör löpande granskningar av kvalitén inom skola, vård och omsorg. Här finns ledtrådar att utgå ifrån och ta vara på.

Låt oss titta på några exempel.

Socialstyrelsen genomför en undersökning som heter ”Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017”. De äldre får svara på hur de upplever kvalitén ur en mängd olika perspektiv. Resultaten sammanställs och det går att jämföra mellan olika enheter och geografier. I Leksand bedrivs hemtjänst av kommunen och av Anneli Omsorg. Som ni kan se av bilderna nedan så har kommunen en del att lära av Anneli, givet att kommunen har som ambition att leverera bästa möjliga hemtjänst förstås.

Rapporten ”så tycker de äldre om äldreomsorgen” finns att ladda ned på socialstyrelsens hemsida. Rapporten för Anneli Omsorg och Leksands kommun finns att ladda ner längre ned på sidan.

Låt oss också titta på ett exempel från primärvården. Almega presenterar årligen en sammanställning av SKL:s patientenkät i primärvården; Patienttoppen. I ”Patienttoppen 2016” tittar de specifikt på primärvården i Dalarna. Där framgår vilka vårdcentraler som får högst betyg av sina patienter; sammantaget men också nedbrutet på olika parametrar. Man ser snabbt att den privata vårdcentralen Koppardalen och den kommunala vårdcentralen Grycksbo är de som lyckats bäst när det gäller upplevd kvalitet. Här finns det massor att dra lärdom av för Dalarnas övriga primärvård.

Varierande kostnader

Även kostnaden varierar. Exempelvis visar siffror från kommun- och landstingsdatabasen, Kolada, att priset för hemtjänst varierar kraftigt beroende på var i Sverige man bor. I Falun kostar det 102 000 kronor per invånare över 80 år och i Orsa är prislappen 60 490 kronor. Det är en stor skillnad! Om vi utgår ifrån att kvalitén är densamma i båda kommunerna borde vi kunna spara 41 510 kronor per person över 80 i Falun. Pengar som skulle kunna användas till annat inom välfärden.

I Falun använder sig allt fler äldre av privat hemtjänst, vilket blivit en väckarklocka för kommunen. Med kniven på strupen utreder nu omvårdnadsförvaltningen möjliga förbättringar för att fler ska välja kommunal hemtjänst.

Jättebra! Här ser vi en ambition att stärka den upplevda kvalitén i hemtjänsten. Men, att förbättra och effektivisera måste vara ett ständigt och proaktivt arbete.

Mesta och bästa välfärd för pengarna

För att undersöka hur stor potential det finns att effektivisera välfärden har Svenskt Näringsliv låtit konsultföretaget WSP utföra beräkningar utifrån officiell statistik (i huvudsak från databasen Kolada). Underlaget tar avstamp i de bäst presterande kommunerna, som förmår att leverera höga resultat till låga kostnader, för att sedan jämföra med övriga kommuner utifrån deras kärnverksamhet; förskola, grundskola, gymnasium, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg samt stöd och service till funktionshindrade (LSS). För att inte kommunernas skiftande förutsättningar ska spela in har måtten för kostnader och resultat rensats för strukturella skillnader.

I rapporten presenterar WSP siffror för den största staden i Sveriges alla län. För Dalarnas del är det Falun som de fördjupat sig i.

Det som framkommer är häpnadsväckande!

Om kostnaderna i Falun skulle sänkas till genomsnittsnivån för de kommuner som presterar bäst resultat till lägst kostnad, skulle detta innebära en besparing på 292 miljoner kr. Det motsvarar en effektivisering på 13 procent. Sammantaget motsvarar det till exempel grundskoleverksamhet för ytterligare 3 400 elever, förskola för 2 800 barn eller särskilt boende för 400 personer inom äldreomsorgen.

Jag utgår från att Falun tar till sig detta med glädje. För vilken förbättringspotential det finns. Nu gäller det att kavla upp ärmarna, gnugga geniknölarna och ta fasta på de goda exemplen som faktiskt finns.

Men det är viktigt att inte fastna i tron att det bara är Falun som behöver göra den här insatsen, bara för att rapporten fokuserar på dem. Alla Dalarnas kommuner har en läxa att göra och fantastiska möjligheter att leverera mer välfärd för skattepengarna.

Framgångsfaktorer

Finns det framgångsfaktorer? Klart det finns! Först och främst handlar det om insikt och vilja. Sen handlar det om en kombination av många insatser. Här är några av dem:

• Lära av andras och egna goda exempel i stället för att rädas konkurrens
• Tydliga politiska mål, med tydliga regelverk, ansvarsfördelning och budgetdisciplin
• Analys, jämförelser och systematisk uppföljning av ekonomi och verksamhet
• Engagerade och delaktiga medarbetare med god arbetsmiljö
• Flexibla arbetssätt och öppenhet mot ny teknik och nya metoder
• Ett sektorsövergripande perspektiv samt samverkan mellan enheter, kommuner och myndigheter

WSP:s beräkningar är förvisso räkneexempel på en teoretisk effektiviseringspotential, men det går inte att blunda inför. Det borde ligga i allas intresse, oavsett partipolitisk härkomst, att göra allt i sin makt för att få ut bästa möjliga välfärd för varje insatt krona.