Skogsägare blåsta av myndigheter

NYHET Publicerad

ÄGANDERÄTT Bröderna Jon och André Danielsson köpte och ärvde skog i Mockfjärd för två år sedan. När de anmälde en avverkning blev det stopp - det fanns tjäderspel på närliggande område. Nu har skogen lösts in som naturreservat. – Efter långa förhandlingar anser vi ändå att vi fått närmare 100 kronor kubiken för lite betalt, jämfört med marknadsvärdet, säger André Danielsson.

Jon och André Danielsson

I spåren av skogsaffären följde segdragna förhandlingar med förhandlare om bland annat jakträtt och virkesvolymer för bröderna Danielsson.

Jon och André Danielssons morfar brukade sin skog med målet att den skulle finnas kvar till efterlevande generationer. När han gick bort för två år sedan ärvde bröderna 80 hektar tallskog via sin mamma.

– Han hade kunnat hugga allt på 90-talet om han hade velat, men han knogade på och försökte ta ut så lite som möjligt ur skogen så att vi kunde bruka den sen. Det som har hänt är inte vad morfar hade önskat, det är jag säker på, säger Jon Danielsson när vi träffas hemma hos honom i Borlänge.

Brodern André har kommit upp från Uppsala. Han jobbar med ledningsunderhåll och har en bakgrund som virkesköpare, något som han har haft nytta av i förhandlingarna med Skogsstyrelsen. I en pärm har Jon och André samlat all mailkonversation och dokumentation kring förhandlingarna. En process som tagit ett och ett halvt år och som enligt bröderna slutat på ett allt annat än tillfredsställande vis. Men vi tar det från början.

Inga naturvärden enligt offentliga register

I samband med att Jon och André Danielsson skulle få ärva skog av sin morfar, köpte de en intilliggande skogsfastighet på 34 hektar. André kollade först upp om skogen hade några speciella naturvärden registrerade i de offentliga register som finns: Skogens pärlor, Artdataportalen och Riksantikvarieämbetet. Han fick inga träffar. Bröderna tog banklån på en och en halv miljon för att finansiera köpet, pengar som de snabbt tänkte betala tillbaka genom att sälja en avverkning. När den planerade avverkningen registrerades hos Skogsstyrelsen blev det stopp. Enligt Skogsstyrelsens interna register fanns där en tjäderspelsplats.

– Jag tvivlade starkt på det, eftersom naturen där inte är lämplig för tjäderspel. Vi stämde träff med Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i fält och då tog vi även med oss en expert på tjädrar, berättar André Danielsson.

Experten var viltmästaren Eric Ringaby som har forskat på skogsfåglar sedan 70-talet. Han kunde snabbt konstatera att skogen inte var en tjäderspelsplats.

– Efter tio minuter sa Skogsstyrelsen: Vad bra, då vet vi det. Vi trodde att det var överspelat men då påpekade de att det fanns ett tjäderspel inne på grannmarken, den vi ärvt av morfar. Och det har vi aldrig bestridit, men det är ungefär en kilometer fågelvägen från skogen vi tänkte avverka. Vi trodde inte att det skulle påverka den planerade avverkningen, säger André Danielsson.

Men Skogsstyrelsen gjorde en annan bedömning. Båda skogsfastigheterna, totalt 113 hektar, skulle skyddas för att tjädertupparna ska kunna flyga in och ut från spelplatsen. Det blev tal om avverkningsförbud med hänvisning till artskyddsförordningen, vilket innebär att skogsägaren blir utan ersättning. Ett alternativ var att bilda naturreservat av skogen.

– Vi tycker inte att skogen har så höga naturvärden eftersom den inte är biologiskt gammal eller har rödlistade arter. Men till slut insåg vi att inlösen för naturreservat var den enda vägen vi kunde gå om vi inte ville stå där med ett stort lån och två obrukbara fastigheter, säger Jon Danielsson.

En långdragen förhandlingsprocess

Nu började den långdragna förhandlingsprocessen. Naturvårdsverket kontrakterade en förhandlare, som skulle fungera som en oberoende part mellan regeringen och skogsägarna.

– Det är svårt för en förhandlare att vara oberoende när den ena parten betalar ut förhandlarens lön, säger André Danielsson.

I processen fick bröderna också 20.000 kronor av Naturvårdsverket för ett eget juridiskt ombud.

– Det har varit så otroligt svårt att få tag på förhandlaren. Han vägrade helt enkelt svara i telefon och vårt ombud har bränt nästan hela budgeten bara på att försöka få tag på honom, säger André Danielsson.

Han och Jon anser att flera av de siffror som värderaren tagit fram saknar grund. Bland annat bedömes virkesvolymerna vara tusen kubikmeter lägre än vad som framgått av fastigheternas skogsbruksplaner och en tidigare laserscanning, ett reellt tapp på ungefär 400.000 kronor. En annan diskussionsfråga blev jakträtten, som skulle dras av från värderingen. Den värderades till 120.000 kronor om året. När André och Jon ifrågasatte detta fick de till svar av förhandlaren, som skriver i ett mail att: ”Efter hand har det dock framkommit att arrendepriserna i området är nära noll. En mäklare uppgav till exempel att ersättning för ett jaktarrende kan vara en fruktkorg om året!”  Trots det värderades jakträtten om till 90.000 kronor om året.

Men det kanske största prisglappet var det så kollade rotnettot, det vill säga priset man får per avverkad kubikmeter. Värderaren satte detta till 350 kronor per kubik. På den stoppade avverkningen hade bröderna redan fått ett pris på 420 kronor kubiken.

– Om vi hade köpt hela skogen och inte ärvt den så hade vi gått back på det här. De jämförde med andra sålda fastigheter, men listan gick tillbaka ända till 2012 och fastighetspriset gick upp 13,5 procent i Dalarna bara under förra året. Dessutom upptäckte vi att några dyrare fastigheter inte ens var med. Listan kändes selektivt framtagen, säger André Danielsson.

Under tiden hade de allt svårare att få tag på sin förhandlare. Mailkonversationen visar att det kunde gå flera veckor mellan svaren. Upprepade gånger föreslog bröderna ett möte, men fick inget svar. Till slut fick de nog och vände sig till Naturvårdsverket. Dagen efter tillsattes en ny förhandlare.

– Vi träffade honom i Gävle och han verkade väldigt tillmötesgående. Han tyckte att värderingen lät låg och skulle förhandla med Naturvårdsverket igen. Då kändes det lite hoppfullt, säger Jon Danielsson.

Förhandlingen tog en månad. Sedan fick de ett mail där det stod att den var klar. Naturvårdsverket hade gått med på att höja ersättningen från 350 till 377 kronor, samt att betala mellanskillnaden för det område där avverkningen sålts.

– Det är fortfarande under marknadsvärde. Sedan skrev förhandlaren att det tillkommer 25 procent för att kompensera för ”markägarens förväntan”, men jag jobbar själv med expropriationslagen och vet hur den är utformad. Här används den för att kompensera den låga värderingen, vilket är direkt felaktigt, säger André Danielsson.

Förhandlaren skrev också att budet var att betrakta som slutgiltigt.

– Om vi skulle gå vidare därifrån skulle vi tvingas stämma staten. Vi har inte råd med det, framför allt inte eftersom vi stått och betalat dyra räntor på skogslånet nu i ett och ett halvt år. Så vi tvingades tacka ja, säger André Danielsson.

En vecka efter att de skrivit på slutbudet på 377 kronor per kubikmetern, kom grannfastigheten ut till försäljning. Utgångspriset var 475 kronor kubiken.

– Det är en likvärdig skog, så vi anser att vi har fått ungefär 100 kronor kubiken för lite i ersättning, säger Jon Danielsson.

Skogsstyrelsen ser för lättvindigt på äganderätten

André Danielsson tycker att det hela känns vemodigt.

– Vi har i alla fall fått ersättning, när vi lika gärna kunde ha blivit utan. Och vi lyckades förhandla upp den, även om det var från en väldigt låg nivå.

Han frågar sig om statens kostnader för naturreservatet är rimliga.

– Är det värt att lösa in 113 hektar skog för att skydda en fågel som man ändå får jaga i Sverige mellan augusti och januari? Jag är också förvånad över hur lättvindigt Skogsstyrelsen ser på äganderätten. Att först stoppa en avverkning med hänvisning till tjäderspel, för att sedan omgående dra tillbaka det när markägarna anlitar en expert på området. Det ansvaret ska inte ligga på markägaren.

Pengarna från inlösen ska bröderna använda till att köpa ny skog.

­– Ironin är att summan inte räcker till att köpa motsvarande skog som den vi just blev av med. Marknadspriset är ju mycket högre, säger Jon Danielsson.

Karin Janson

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Hur utvecklas företagsklimatet i Dalarna just nu

FÖRETAGSKLIMAT Det är en svår tid för såväl företag som kommuner där både liv och livsverk står på spel. Det är en tid när kommunernas inställning och välvilja att hjälpa och underlätta för företag har fått prövas på ett helt unikt sätt. Aldrig tidigare har kommunernas vilja och förmåga att göra vad de kan för att rädda sitt lokala näringsliv visat sig så tydligt i praktiken. Lite paradoxalt är detta kärnan i det som kännetecknar ett gott företagsklimat.
NYHET Publicerad:

Stor lättnad efter beskedet om slopat inreseförbud

VÄLKOMMET BESKED "Jag känner en stor lättnad. Det här förändrar allt. Jag blir precis mållös", säger Fredrik Gundhe, ägare och vd på Dala Kvalitetsskog i Insjön. Glädjen är inte att ta miste på sedan regeringen, efter en rekommendation från Europeiska rådet och kommissionen, meddelat att man kommer att införa undantag i inreseförbudet för säsongsarbetare inom trädgårds- och skogsnäringen.
NYHET Publicerad:

Kompetenslyft tar fjällhotellet ur krisen

BESÖKSNÄRING Anställda hos Sälens högfjällshotell går utbildningar inom marknadsföring och digitalisering under korttidspermitteringen. "Ingen mår bra av att sitta hemma 80 procent av sin arbetstid och inte veta vad man ska göra", säger Thommy Backner, vd och ägare.
NYHET Publicerad:

Mörka siffror för Dalarnas företag

KONJUNKTUREN Svenskt Näringslivs senaste konjunkturrapport visar att 61 procent av företagen i Dalarna har en lägre produktion och försäljningsvolym än för sex månader sedan. Siffrorna är alarmerande, säger Henrik Navjord, regionchef vid Svenskt Näringsliv Dalarna.
NYHET Publicerad:

Bemanningsförmedling istället för uppsägningar

CORONAKRISEN För att inte behöva säga upp sina anställda har dalaföretagaren Robin Sjöblom utvecklat bemanningsförmedlingen Uniser. Tjänsten gör det möjligt för företag som har tappat efterfrågan på grund av coronakrisen att hyra ut sin personal till verksamheter där behovet av arbetskraft är större.
NYHET Publicerad:

Coronakrisen slår hårt mot företag i Dalarna

OROVÄCKANDE SIGNALER Corona-krisen påverkar många företag i Dalarna. Bara 13 procent av företagen anser att de har en normal produktionskapacitet. Hela 52 procent av företagen i länet upplever finansierings- och likviditetsproblem.
NYHET Publicerad:

Vi behöver se ökad inhemsk turism i sommar

CORONAKRISEN Garpenbergs slott har funnits i över tvåhundra år, men har sällan varit så öde som nu. Coronakrisen har fått till följd att i princip samtliga gäster uteblivit. – Ju fler svenskar som väljer att semestra i Sverige, desto fortare kommer det gå att få näringslivet på fötter igen, menar ägaren John Sandh.
NYHET Publicerad:

Restaurangbranschen är Sveriges största integrationsmotor

CORONAKRISEN När restauranger, caféer och butiker tvingar säga upp sin personal till följd av corona-krisen försvinner den språngbräda in på arbetsmarknaden som dessa verksamheter har inneburit för många. Urban Italian Groups vd Brazer Bozlak varnar för konsekvenserna av detta.
NYHET Publicerad:

TSL redo att hjälpa vid arbetsbrist

OMSTÄLLNING Coronakrisen tvingar just nu många företag runt om i landet till både permitteringar och varsel och på TSL Trygghetsfonden står man nu redo. "Vår verksamhet är designad för att klara stora ökningar av antalet uppsagda, men detta är en extrem situation. Därför har vi skalat upp resurserna och justerat våra verksamhetsprocesser så att vi kan hantera alla de som kommer att behöva hjälp till nytt jobb", säger Markus Sandin, på Trygghetsfonden TSL region Mitt.
NYHET Publicerad:

Orsa Besparingsskog hjälper lokala företagare

CORONAKRISEN Orsa Besparingsskog grundades 1879 och redan från början var syftet att använda avkastningen för sådant som gynnade delägare och bygd. På grund av corona-krisen öppnar nu styrelsen upp möjligheten för företag att skicka in affärsförslag till Orsa Besparingsskog. Det berättar Joakim Myhrman, förvaltare vid Orsa Besparingsskog.
NYHET Publicerad:

Dalakommuner underlättar för krisande företag

CORONAKRISEN Coronakrisen innebär stora svårigheter för Dalarnas företag, varav många tvingas varsla och andra hotas av konkurs. För att underlätta för Dalarnas företag har kommunerna vidtagit olika typer av åtgärder för att mildra krisens effekter.
NYHET Publicerad:

Vi måste alla hjälpas åt

KRÖNIKA Nu när det nya coronaviruset på många sätt lamslår vårt samhälle gäller det att tänka på de företag som finns omkring oss. Varje gång du köper en tjänst eller produkt så är du med och bidrar till att hålla ett företag i länet igång och hjälper så att en anställd kan behålla sitt jobb. Det skriver Henrik Navjord i en krönika.
NYHET Publicerad:

200 miljarder kronor i räddningspaket för företag och jobb

CORONAKRISEN "Det nya coronaviruset har skapat en extremt svår situation för svenska företag och jobb. Det är ett unikt svårt läge som kräver unikt kraftfulla åtgärder. Vi måste agera för att rädda företagen och jobben. Därför föreslår Svenskt Näringsliv nu ett brett räddningspaket för företag och jobb motsvarande 200 miljarder kronor". Det säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Livskraftiga jobb och företag riskerar att slås ut

DEBATT Under den gångna veckan har situationen för många av våra företag i Dalarna förvärrats dramatiskt. I våra kontakter med företagen vittnar nu allt fler om fallande intäkter, problem i produktion och oro över möjligheten att behålla medarbetare. Det slår brett även om vissa branscher givetvis är mer utsatta. Åtgärder behövs och några kommuner har fattat lokala beslut i hur man kan underlätta för det lokala näringslivet, jag hoppas ännu fler följer efter.
NYHET Publicerad:

Senaste nytt: Kraftfulla krisåtgärder men fler kommer att behövas

CORONA Läget för svenska företag har förvärrats dramatiskt på mycket kort tid. ”Därför är det bra att regeringen, i linje med Svenskt Näringslivs förslag, vidtar ytterligare åtgärder som kan hjälpa företag ur den mest akuta krisen, säger vd Jan-Olof Jacke i en kommentar till regeringens nya krispaket.
NYHET Publicerad:

Anrikt bruk med ny miljöteknik

MILJÖ Arctic Paper Grycksbo utanför Falun började sin satsning mot en fossilfri produktion redan 2009. Bruket producerar idag 220 000 ton finpapper med noll utsläpp av fossila växthusgaser från sin produktion. "Miljöarbetet är väl förankrat i företagets ledning och affärsverksamhet, det finns i vår affärskultur, vårt dna", säger Michel Fejér vd för företaget.
NYHET Publicerad:

Snickeriföretag efterlyser standard för miljöbedömningar

REGELKRÅNGEL Omsorg om människa och miljö har ända sedan starten för 22 år sedan varit en viktig ledstjärna för Dala Ledstång och Snickeri. Därför är det ett hårt slag för delägaren Anna-Karin Tyskhagen, när hon numera förlorar affärer på grund av att företaget inte mäktar med att få verksamheten godkänd enligt branschens alla olika miljöbedömningar.
NYHET Publicerad:

Utbildningssystemet för yrkesbytare måste bli bättre

VUXENUTBILDNING "Systemet för vuxna som vill byta arbete fungerar inte, detta trots att många branscher skriker efter kompetent personal". Det menar Anneli Gunnars som är vd och skolchef vid Älvdalens Utbildningscentrum. På sikt ger detta mycket negativa effekter för företagen i utsatta branscher.
NYHET Publicerad:

Miljöomställning ger sur bi(l)effekt

SKATTER Politiska beslut minskar omsättningen med över 15 miljoner kronor hos Kents Bilcentrum. När argumenten dessutom inte håller då säger en irriterad bilhandlare Per Gruvris ifrån. Han får medhåll från stora delar av bilförsäljningsbranschen när han hävdar att bonus/malus-systemet varken är bra för företagen eller miljön.
NYHET Publicerad:

Brist på lönsamhet en utmaning för logistikbranschen

TRANSPORT Frakter och logistik får inte kosta pengar, det ska bara finnas och det ska fungera. Tyvärr är det en bild många har av en bransch som går på knäna för att överleva. ”Fler måste förstå att branschen har stora utmaningar på grund av bristen på lönsamhet”, säger Anna Gåsste som är CFO hos DalaFrakt.