Skogsägare blåsta av myndigheter

NYHET Publicerad

ÄGANDERÄTT Bröderna Jon och André Danielsson köpte och ärvde skog i Mockfjärd för två år sedan. När de anmälde en avverkning blev det stopp - det fanns tjäderspel på närliggande område. Nu har skogen lösts in som naturreservat. – Efter långa förhandlingar anser vi ändå att vi fått närmare 100 kronor kubiken för lite betalt, jämfört med marknadsvärdet, säger André Danielsson.

Jon och André Danielsson

I spåren av skogsaffären följde segdragna förhandlingar med förhandlare om bland annat jakträtt och virkesvolymer för bröderna Danielsson.

Jon och André Danielssons morfar brukade sin skog med målet att den skulle finnas kvar till efterlevande generationer. När han gick bort för två år sedan ärvde bröderna 80 hektar tallskog via sin mamma.

– Han hade kunnat hugga allt på 90-talet om han hade velat, men han knogade på och försökte ta ut så lite som möjligt ur skogen så att vi kunde bruka den sen. Det som har hänt är inte vad morfar hade önskat, det är jag säker på, säger Jon Danielsson när vi träffas hemma hos honom i Borlänge.

Brodern André har kommit upp från Uppsala. Han jobbar med ledningsunderhåll och har en bakgrund som virkesköpare, något som han har haft nytta av i förhandlingarna med Skogsstyrelsen. I en pärm har Jon och André samlat all mailkonversation och dokumentation kring förhandlingarna. En process som tagit ett och ett halvt år och som enligt bröderna slutat på ett allt annat än tillfredsställande vis. Men vi tar det från början.

Inga naturvärden enligt offentliga register

I samband med att Jon och André Danielsson skulle få ärva skog av sin morfar, köpte de en intilliggande skogsfastighet på 34 hektar. André kollade först upp om skogen hade några speciella naturvärden registrerade i de offentliga register som finns: Skogens pärlor, Artdataportalen och Riksantikvarieämbetet. Han fick inga träffar. Bröderna tog banklån på en och en halv miljon för att finansiera köpet, pengar som de snabbt tänkte betala tillbaka genom att sälja en avverkning. När den planerade avverkningen registrerades hos Skogsstyrelsen blev det stopp. Enligt Skogsstyrelsens interna register fanns där en tjäderspelsplats.

– Jag tvivlade starkt på det, eftersom naturen där inte är lämplig för tjäderspel. Vi stämde träff med Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen i fält och då tog vi även med oss en expert på tjädrar, berättar André Danielsson.

Experten var viltmästaren Eric Ringaby som har forskat på skogsfåglar sedan 70-talet. Han kunde snabbt konstatera att skogen inte var en tjäderspelsplats.

– Efter tio minuter sa Skogsstyrelsen: Vad bra, då vet vi det. Vi trodde att det var överspelat men då påpekade de att det fanns ett tjäderspel inne på grannmarken, den vi ärvt av morfar. Och det har vi aldrig bestridit, men det är ungefär en kilometer fågelvägen från skogen vi tänkte avverka. Vi trodde inte att det skulle påverka den planerade avverkningen, säger André Danielsson.

Men Skogsstyrelsen gjorde en annan bedömning. Båda skogsfastigheterna, totalt 113 hektar, skulle skyddas för att tjädertupparna ska kunna flyga in och ut från spelplatsen. Det blev tal om avverkningsförbud med hänvisning till artskyddsförordningen, vilket innebär att skogsägaren blir utan ersättning. Ett alternativ var att bilda naturreservat av skogen.

– Vi tycker inte att skogen har så höga naturvärden eftersom den inte är biologiskt gammal eller har rödlistade arter. Men till slut insåg vi att inlösen för naturreservat var den enda vägen vi kunde gå om vi inte ville stå där med ett stort lån och två obrukbara fastigheter, säger Jon Danielsson.

En långdragen förhandlingsprocess

Nu började den långdragna förhandlingsprocessen. Naturvårdsverket kontrakterade en förhandlare, som skulle fungera som en oberoende part mellan regeringen och skogsägarna.

– Det är svårt för en förhandlare att vara oberoende när den ena parten betalar ut förhandlarens lön, säger André Danielsson.

I processen fick bröderna också 20.000 kronor av Naturvårdsverket för ett eget juridiskt ombud.

– Det har varit så otroligt svårt att få tag på förhandlaren. Han vägrade helt enkelt svara i telefon och vårt ombud har bränt nästan hela budgeten bara på att försöka få tag på honom, säger André Danielsson.

Han och Jon anser att flera av de siffror som värderaren tagit fram saknar grund. Bland annat bedömes virkesvolymerna vara tusen kubikmeter lägre än vad som framgått av fastigheternas skogsbruksplaner och en tidigare laserscanning, ett reellt tapp på ungefär 400.000 kronor. En annan diskussionsfråga blev jakträtten, som skulle dras av från värderingen. Den värderades till 120.000 kronor om året. När André och Jon ifrågasatte detta fick de till svar av förhandlaren, som skriver i ett mail att: ”Efter hand har det dock framkommit att arrendepriserna i området är nära noll. En mäklare uppgav till exempel att ersättning för ett jaktarrende kan vara en fruktkorg om året!”  Trots det värderades jakträtten om till 90.000 kronor om året.

Men det kanske största prisglappet var det så kollade rotnettot, det vill säga priset man får per avverkad kubikmeter. Värderaren satte detta till 350 kronor per kubik. På den stoppade avverkningen hade bröderna redan fått ett pris på 420 kronor kubiken.

– Om vi hade köpt hela skogen och inte ärvt den så hade vi gått back på det här. De jämförde med andra sålda fastigheter, men listan gick tillbaka ända till 2012 och fastighetspriset gick upp 13,5 procent i Dalarna bara under förra året. Dessutom upptäckte vi att några dyrare fastigheter inte ens var med. Listan kändes selektivt framtagen, säger André Danielsson.

Under tiden hade de allt svårare att få tag på sin förhandlare. Mailkonversationen visar att det kunde gå flera veckor mellan svaren. Upprepade gånger föreslog bröderna ett möte, men fick inget svar. Till slut fick de nog och vände sig till Naturvårdsverket. Dagen efter tillsattes en ny förhandlare.

– Vi träffade honom i Gävle och han verkade väldigt tillmötesgående. Han tyckte att värderingen lät låg och skulle förhandla med Naturvårdsverket igen. Då kändes det lite hoppfullt, säger Jon Danielsson.

Förhandlingen tog en månad. Sedan fick de ett mail där det stod att den var klar. Naturvårdsverket hade gått med på att höja ersättningen från 350 till 377 kronor, samt att betala mellanskillnaden för det område där avverkningen sålts.

– Det är fortfarande under marknadsvärde. Sedan skrev förhandlaren att det tillkommer 25 procent för att kompensera för ”markägarens förväntan”, men jag jobbar själv med expropriationslagen och vet hur den är utformad. Här används den för att kompensera den låga värderingen, vilket är direkt felaktigt, säger André Danielsson.

Förhandlaren skrev också att budet var att betrakta som slutgiltigt.

– Om vi skulle gå vidare därifrån skulle vi tvingas stämma staten. Vi har inte råd med det, framför allt inte eftersom vi stått och betalat dyra räntor på skogslånet nu i ett och ett halvt år. Så vi tvingades tacka ja, säger André Danielsson.

En vecka efter att de skrivit på slutbudet på 377 kronor per kubikmetern, kom grannfastigheten ut till försäljning. Utgångspriset var 475 kronor kubiken.

– Det är en likvärdig skog, så vi anser att vi har fått ungefär 100 kronor kubiken för lite i ersättning, säger Jon Danielsson.

Skogsstyrelsen ser för lättvindigt på äganderätten

André Danielsson tycker att det hela känns vemodigt.

– Vi har i alla fall fått ersättning, när vi lika gärna kunde ha blivit utan. Och vi lyckades förhandla upp den, även om det var från en väldigt låg nivå.

Han frågar sig om statens kostnader för naturreservatet är rimliga.

– Är det värt att lösa in 113 hektar skog för att skydda en fågel som man ändå får jaga i Sverige mellan augusti och januari? Jag är också förvånad över hur lättvindigt Skogsstyrelsen ser på äganderätten. Att först stoppa en avverkning med hänvisning till tjäderspel, för att sedan omgående dra tillbaka det när markägarna anlitar en expert på området. Det ansvaret ska inte ligga på markägaren.

Pengarna från inlösen ska bröderna använda till att köpa ny skog.

­– Ironin är att summan inte räcker till att köpa motsvarande skog som den vi just blev av med. Marknadspriset är ju mycket högre, säger Jon Danielsson.

Karin Janson

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Skistart och Outdoorexperten vill bli största nätbutiken

TILLVÄXT I Dalarna finns e-handelsbutiken Skistart som vill bli störst i landet inom friluftsliv. Detta tillsammans med sin nya partner Outdoorexperten i Västerås. Skistart har efter 13 intensiva år intagit platsen som Nordens största skidbutik på nätet. Detta trots att längdskidor är komplext att sälja då det ska mätas både vikt, spann och åkförmåga men här har ägarna Henrik Lindh och Johan Rehnström tagit hjälp av ny teknik och fixat en välfungerande lösning."Det är därför vi vill vara specialister, vi är bra på skidor och erbjuder garantier om kunden mot förmodan inte är nöjd," säger Johan Rehnström.
NYHET Publicerad:

"Vi ser världen som rekryteringsbas"

KOMPETENSFÖRSÖRJNING På ABB i Ludvika kommer medarbetarna från 50 olika nationaliteter. "Vi ser världen som vår rekryteringsbas och vi kommer att behöva rekrytera mer från utlandet i framtiden. Mångfald gör oss bättre och mer innovativa", säger platschefen Magnus Ström.
NYHET Publicerad:

Omsorgsföretagare krävs på tredubbla avgifter

TILLSTÅNDSPLIKT Vid årsskiftet införde Inspektionen för vård och omsorg, IVO, nya avgifter för privata omsorgsföretag. Annikas Hemtjänst måste betala 90 000 kronor till IVO. "Det är både tidsödande och dyrt", säger Annika Hedström som driver företaget.
NYHET Publicerad:

"Viktigt att vi inte bara pratar om Google"

FÖRETAGSKLIMAT Om Google bygger serverhallar i Horndal innebär det ett lyft för regionen, menar Avestas kommunalråd Lars Isacsson (S). "Jag tror att de kommer att locka kompetens till länet som blir till nytta för alla. Men grunden i tillväxtarbetet är fortfarande våra aktiva företag".
NYHET Publicerad:

Näringslivsfrågorna ges högsta prioritet i Hedemora

FÖRETAGSKLIMAT Att förbättra för näringslivet är en prioriterad fråga för Hedemoras styrande koalition. "Vi sitter verkligen inte stilla i båten, utan jobbar på flera olika fronter", säger kommunalrådet Ola Gilén (S).
NYHET Publicerad:

Bra kommunal service är Säters filosofi

FÖRETAGSKLIMAT Säters kommun har haft en positiv utveckling de senaste åren, med låg arbetslöshet och stor efterfrågan på bostäder. " När vi blir fler invånare vill vi också växa på företagssidan", säger kommunalrådet Mats Nilsson (S).
NYHET Publicerad:

Dalarnas unga är företagsamma

NY RAPPORT Dalarna är ett av få län där nyföretagsamheten ökar. Den ökar sett till totalen, men också för såväl kvinnor som för unga personer. Det framgår av Svenskt Näringslivs rapport, Företagsamheten i Dalarna 2019. "Dalarnas framtid är beroende av att vi har starka och växande företag. Och bakom varje företag finns det en eller flera människor. I den här rapporten sätter vi fokus på dem", säger Teresa Bergkvist regionchef på Svenskt Näringsliv i Dalarna.
NYHET Publicerad:

Förenklingar och dialog ska lyfta Dalarnas näringsliv

UPPHANDLING Genom att arbeta strategiskt med upphandlingsfrågor kan kommuner både förbättra det lokala företagsklimatet och få större nytta för skattemedlen. Det har man insett i Dalarna och nu börjar Upphandlingscenters arbete märkas hos företagen.
NYHET Publicerad:

Bygg- och tjänstesektorn visar starkast konjunktur i Dalarna

KONJUNKTUREN Arbetsmarknaden inom den privata sektorn i Dalarna har utvecklats något bättre det senaste halvåret jämfört med snittet för övriga Sverige. Störst tillväxt kommande halvår väntas inom bygg- och tjänstesektorn. Det framgår av Svenskt Näringslivs konjunkturrapport för första kvartalet 2019.
NYHET Publicerad:

Gagnef vill vända den negativa trenden

FÖRETAGSKLIMAT "Det är genom växande och välmående företag vi skapar förutsättningar för hela kommunen med vård, skola och omsorg. Därför är det viktigt att ha ett välfungerande och positivt företagsklimat", säger Fredrik Jarl (C) som är nytt kommunalråd i Gagnef.
NYHET Publicerad:

Leksand vill fortsätta växa

FÖRETAGSKLIMAT Leksands kommun har satt upp ett mål om 18000 invånare år 2025. "Det är en rimlig befolkningsmängd om vi ska kunna behålla offentlig service och handel och klara kompetensförsörjningen till företagen", säger kommunalrådet Ulrika Liljeberg (C).
NYHET Publicerad:

Falun behöver jobba på förtroendet för att främja tillväxten

FÖRETAGSKLIMAT "Vi har haft en del olyckliga omständigheter som dragit ner förtroendet" säger kommunalrådet Joakim Storck (C). För att bygga upp förtroendet igen vill han att kommunen ska jobba för att främja tillväxten, samtidigt som myndighetsutövningen ska förbättras.
NYHET Publicerad:

Företagen gillar när han drar i kommuntyglarna

FÖRETAGSKLIMAT Han är kommunalrådet som var med om att varsla 55 anställda, avvecklade näringslivskontoret och uppmanar företagare att ringa till honom. Möt Hans Unander (S) som leder Malung/Sälen, kommunen som har byggboom och attraherar flera livskraftiga företag.
NYHET Publicerad:

Bostadsbrist orsakar kompetensbrist för Mora

FÖRETAGSKLIMAT Mora kommun jobbar för att lösa kompetensförsörjningen till både lokala företag och kommunens egna verksamheter. En viktig fråga att lösa är bostadsbristen. "Vi får hit kompetent personal, men om de inte hittar någonstans att bo så flyttar de igen", säger kommunalrådet Anna Hed (C).
NYHET Publicerad:

Industrins konkurrenskraft högt på agendan i Borlänge

FÖRETAGSKLIMAT För några år sedan kunde en pappersrulle från Borlänge ta sig till Göteborgs hamn på åtta timmar. I dag tar det tolv timmar. Jan Bohman, kommunalråd i Borlänge, tycker det är dags att frågan om industrins konkurrenskraft lyfts regionalt.
NYHET Publicerad:

Orsa vill klättra i statistiken

FÖRETAGSKLIMAT "Vi har som mål att vara bland de 100 bästa företagen i Svenskt Näringslivs kommunranking, senast år 2020. Det säger Mikael Thalin (C), kommunalråd i Orsa. För att nå dit ska kommunen bland annat jobba med bemötande och kompetensförsörjning.
NYHET Publicerad:

Bostadsbyggandet en viktig fråga för Ludvika

FÖRETAGSKLIMAT Bostadsbyggandet rankades som den viktigaste frågan för Ludvika kommun att ta tag i vid den senaste mätningen av företagsklimatet i Sveriges kommuner. Något som kommunalrådet Leif Pettersson (S) håller med om. "Vi ser en ökad inpendling från flera håll och det gör att bostadsbyggandet måste få bättre fart".
NYHET Publicerad:

Vansbro behöver både industrilokaler och bostäder för att utvecklas

FÖRETAGSKLIMAT För att vara en landsbygdskommun ligger Vansbro förhållandevis högt i Svenskt Näringslivs ranking. Men för att kommunen ska kunna utvecklas behövs fler bostäder. "Vi letar med ljus och lykta efter någon som vill bygga", säger kommunalrådet Stina Munters (C).
NYHET Publicerad:

För Rättvik är bygglovshanteringen en akilleshäl

FÖRETAGSKLIMAT Rättvik har i flera års tid hamnat i topp bland dalakommunerna i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. "Vi har jobbat långsiktigt för att komma hit", säger kommunalrådet Annette Riesbeck (C). Nu vill hon ta tag i bygglovshanteringen för att planprocesserna ska gå snabbare.
NYHET Publicerad:

Smedjebacken vill utveckla besöksnäringen

FÖRETAGSKLIMAT Efter några år på botten i Svenskt Näringslivs ranking har Smedjebackens kommun vänt uppåt i statistiken. För att behålla den positiva utvecklingen vill kommunalrådet Fredrik Rönning (S) satsa på nyetableringar och turism. – Vi vill inte bli jättestora inom besöksnäringen, men det finns potential att växa.