Varför är vinst viktigt?

NYHET Publicerad

GÄSTKRÖNIKA "Debatten kring vinster i välfärden blossar het i media och folkmun just nu. Det är populärt att säga att man ska strypa vinster i välfärden men är det klokt att göra det?"

Mats Aspemo, Dalafrakt AB

Mats Aspemo, Dala Frakt AB

Åtta personer av tio säger enligt en undersökning jag hörde på något av våra nyhetsprogram i veckan att man är för att antingen stoppa vinster eller åtminstone kraftigt begränsa dem i välfärden. Min bedömning är att som man frågar få man svar. Jag tror inte att svensken i gemen vill överge ett marknadsekonomiskt system. Om man vänder på frågan och säger så här, skulle du vilja begränsa förluster i den offentliga sektorn och samtidigt höja kvaliteten skulle nära nog 100 procent svara ja. Frågan är för ytligt ställd och man måste inse dels varför det blir vinst, ibland också förlust naturligtvis och varför vinst är nödvändig i en verksamhet.

Hela vårt västerländska system bygger på marknadsekonomiska grundprinciper om fri företagsamhet, äganderätt och konkurrens vilket leder till ett effektivt nyttjande av resurser där de bästa gör vinst och ibland under lyckosamma kortare perioder stora vinster, de sämsta gör förluster och slås ut då de inte klarar konkurrens av olika anledningar eller att kunderna börjar efterfråga andra typer av lösningar. Konkurrens ger också av nödvändighet kreativitet att hela tiden försöka utveckla och göra bättre. Se exemplet med bilar i forna Östtyskland, Trabanten! Politikerna beslöt att folket behövde Trabanter och inget annat. Vad hade väl folket själv för förstånd att välja när den politiska eliten visste bäst. Brist på konkurrens gör att utveckling stannar av vilket vi kan utläsa av det exemplet. Bilarna var ju hopplöst omoderna den dag muren rämnade och Trabanterna rullade ut på vägarna med nyare BMW och Mercedes i väst vid sin sida.

Vi får inte glömma bort att innan vi börjar fördela kakan att detta marknadsekonomiska system bakat de största kakorna och bäst värnat mänskliga rättigheter och på så sätt skapat en ojämförlig välfärd för massan av människor jämfört med alternativen. Jämför detta med planekonomiska system som funnits i det forna östblocket där man byggt murar kring sina medborgare för att de inte ska kunna fly eller resa från sina egna hemländer och angiverisystem för att komma åt oliktänkande människor. Liknande exempel har funnits och finns i Nordkorea, Cuba och Kina och flera andra länder där centralmakten via politiker styr eller har styrt systemen och bestämmer vad som ska tillverkas och hur mycket det får kosta. Vad kännetecknar dessa stater, jo, fattigdom och misär där mänskliga rättigheter är något som man överhuvudtaget inte har råd eller tid att diskutera då magen på befolkningen inte är mättad. Vem skulle vilja byta? Inte många i Sverige tror jag om vi tänker efter. Varför far jag ut i dessa vida svängar och vad har det med vinster i välfärden att göra?

Det man gör nu genom att politiskt gå in och försöka styra vinstnivåer är nämligen ingenting annat än att försöka införa ett planekonomiskt system där centralmakten bestämmer lämpliga kostnadsnivåer och därigenom hur mycket vinst det får bli över. Priset är ju givet genom att den privata har samma intäkt per insats som det offentliga. När resurserna i det offentliga inte räcker till skapas det förluster där extra skattemedel i vissa fall behöver skjutas till, alternativt skjuts nödvändiga insatser över till nästa budgetperiod med köer och onödigt mänskligt lidande till följd. En privat aktör kan ju aldrig säga att man som kund ska komma tillbaka om tre månader, då är kunden borta.  

Det fria företagandet gör att resurser används effektivare än om vi inte hade haft det. Det finns naturligtvis dåliga företag precis som det finns bättre och sämre offentliga välfärdsutövare. Är du privat kommer inte kunden till din ”butik” om den inte upplever kvalitet och bemötande motsvara förväntningarna. Dessa företag slås successivt ut då kunderna inte vill komma dit i det fallet. Det offentliga har en annan situation då de kan hävda monopol i vissa lägen och kunden kan i det fallet inte annat än att vänta och tålmodigt uthärda dåligt bemötande och service. Här när det offentliga och privata med vitt skilda kulturer och synsätt möts slår det gnistor kring konkurrenssituationen. Hur ska man kunna förändra spelplanen tänker de offentliga företrädarna. Ja, vi behöver bromsa och hindra de privata istället för att själv arbeta med processeffektivitet och kvalitetsförbättringar. Jag är helt övertygad om att höjda skatter, återinförda monopol, mer personal inte alltid är lösningen på ett problem. Det gäller att kunna organisera en verksamhet för enkelhet och effektivitet som är den första medicinen att ta. Här möts två synsätt och det privata med egna pengar och kapitalknapphet tvingas jobba med effektivitet till bibehållen kvalitetsnivå för att kunden ska vara nöjd. Här uppstår vinsten!

Om intäkten är lika i privat som i offentlig sektor kan vinst bara uppstå om kostnaden för att utföra tjänsten är lägre. Denna drivkraft att hitta nya sätt att förenkla och effektivisera är nödvändig för mänsklig utveckling och överlevnad. Tänk bara på miljödebatten och behovet av resurssnålhet. Det finns inget självändamål med att något ska vara dyrare än nödvändigt förutom kanske onyttiga saker som behöver ha höga skatter för mindre konsumtion. Det absurda kan i fallet vinstbegränsning bli att man tvingas använda mer resurser än nödvändigt alternativt kosta på sig onödigt dyra lösningar för att hålla vinsten nere vilket naturligtvis är fullkomligt snurrigt i en värld med begränsade resurser.

Hur kommer det sig att personalen är mindre sjukskrivna i privata företag? Hur kommer det sig att lönenivåer och förmåner ofta är bättre i privata företag? Hur kommer det sig att kunden söker sig till privata lösningar och är nöjda med den service de får? Borde inte våra politiker lära av dessa bolag och ta upp kampen för att bli bättre istället för att bygga sin konkurrenssituation på att försämra inflödet av bolag som vill och kan ta upp kampen om kundens nöjdhet? Blir det offentliga bättre och mer konkurrenskraftigt leder det automatiskt till att priset blir lägre och vinsten minskar bland alla bolag inom sektorn. Finns övervinster på en marknad dyker snabbt konkurrenter upp som vill ta del av god lönsamhet och priset pressas på det sättet ner över tid i en normal konkurrenssituation.

Varför behöver man vinst i en verksamhet? Räcker det inte att med gott hjärta och idealism driva ett företag? Ett företag och också en offentlig inrättning behöver intäkter för att kunna driva sin verksamhet. Löner ska betalas ut, utrustning införskaffas och lokaler betalas. Får man intäkter i nivå med kostnaden räcker det kan man tycka. Några saker gör det dock nödvändigt att ha en vinst. Det första är att täcka ett år av förlust och oväntade kostnader. Då behövs en kassa som skapas som buffert. Andra orsaker är att du behöver investera för att behålla en verksamhet frisk och konkurrenskraftig över tid. Har du inte vinst som skapar likviditet, det vill säga pengar på banken kan det vara svårt att utveckla en verksamhet.

Varför räcker det då inte med sju procent avkastning på eget kapital? Det kan det göra men inte i alla lägen. Hela resonemanget bygger på att man kan styra hur många kunder som kommer att komma in och att kostnadsstrukturen i sin helhet kan budgeteras. Det bygger också på hur mycket pengar du haft råd att investera och hur mycket pengar du lånat av t ex banken. Det är ett planekonomiskt tänk som inte går att genomföra i en marknadsekonomisk värld. Kunderna kan utebli, kostnaderna kan bli högre och du kanske inte är så rik att du kan egenfinansiera din verksamhet. I något fall måste du kanske till och med, om du arbetar effektivt, tvingas lägga ner mer pengar eller tid än vad kunden efterfrågar. Vem skulle vilja att en taxi tar omvägen över Borlänge när man ska åka mellan två adresser i Falun för att kostnaden ska bli högre? Självklart vill vi att taxin åker närmaste vägen för att spara tid och miljö. Varför är det ett så konstigt tankesätt i offentlig sektor?

När du gör en investering väger du för och emot om du ska eller inte. Vilken risk du tar och skulle jag kunna använda pengarna bättre tänker du. Ju högre risk desto större möjlighet till vinst förväntar du dig antagligen, annars tar du inte den risken. Att starta ett eget företag är att ta en risk med sina insatta pengar och sin tid där hus och hem många gånger i mindre bolag är intecknat över skorstenen för att få tillgång till ytterligare rörelsekapital utöver egna insatsen sparpengar och komma igång med verksamheten. I det läget är det lätt att bli bekväm och säga… nä, jag sätter in mina sparpengar på banken istället och får en säker avkastning. Startar vi inte bolag och tar risk, ja då blir det ingenting.

Hur ska vi göra med bolag som levererar till välfärdssektorn och som får fakturan betalad av skattemedel. Bolag som tillverkar ambulanser och polisbilar, byggbolag som bygger sjukhus och daghem, matleverantörer som förser våra skolor med mat. Listan kan göras lång i ett land där drygt hälften av alla aktiviteter är skattefinansierade. 

Man ska aldrig slösa har någon sagt men det system som nu förelås är inte effektivt, inte kundvänligt, driver inte utveckling och leder successivt till en modell likt forna Östeuropa där Ilmar Reepalu sitter och kontrollerar detaljer i bolagens räkenskaper. Hur långt drivs detta sedan, blir det ovan nämnda bolags tur härnäst att tas ur den fria företagandets möjlighet?

Jag tycker dessa tankar likt Sverker Olofsson för ett antal år sedan i programmet Plus gjorde med dåliga förslag, han slängde dem i papperskorgen. Det tycker jag vi ska göra med detta förslag också.

Mats Aspemo, Dala Frakt AB

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Dalarna behöver kompetensförsörjning i världsklass

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Sverige befinner sig i en högkonjunktur där många företag vill anställa samtidigt som konkurrensen om den bästa arbetskraften tilltar. I Dalarna har nästan 40 procent av företagen tackat nej till order för att man inte kan möta upp med rätt kompetens. Strukturella utmaningar sätter käppar i hjulen för att lyckas och det krävs en förändring från politiken för att förbättra läget, säger Teresa Bergkvist, regionchef på Svenskt Näringsliv i Dalarna.
NYHET Publicerad:

Gammal LAS hämmar Dalarnas tillväxt

LAS Små företag tvekar att anställa när osäkerheten är stor. Många av Dalarnas företagare vittnar om att de skulle våga anställa fler om Lagen om anställningsskydd (LAS) reformerades. 55 procent av Svenskt Näringlivs företagarpanel uppger att lagen hämmar deras utveckling och tillväxt och i Dalarna svarar 73 procent av företagen att de vill ha förändrade arbetsrättsregler. "En förändrad lagstiftning skulle underlätta för oss på så många sätt" menar Josefin Elmer, som äger och driver O´Learys i Mora.
NYHET Publicerad:

Integration sker genom jobb

INTEGRATION En framgångsrik integration av nyanlända är avgörande för Dalarnas framtid och är därför en av valets viktigaste frågor. Utanförskapet är ett akut och växande problem. "Vi inom restaurang och hotell skulle kunna lösa stora delar av integrationen. Hos oss kan de få sina första jobb och växa. Men politikerna måste göra det möjligt genom att sänka kostnaderna för att anställa och utbilda nyanlända samt göra det mindre krångligt", säger Thommy Backner som bland annat driver Högfjällshotellet, Gammelgården och ett antal restauranger i Sälenområdet.
NYHET Publicerad:

Regelbördan måste minska – det tycker både företagen och allmänheten

REGELKRÅNGEL Sverige behöver framgångsrika och konkurrenskraftiga företag. Samhället, med alla dess lagar, strukturer och processer behöver vara format och tillämpas på ett sätt som gör det lätt för företagen att göra rätt. "Det är som om man utgår ifrån att vi småföretagare är skurkar", säger Per Ersson som tillsammans med sin fru Evalotta driver Dala-Floda Värdshus.
NYHET Publicerad:

Höga förväntningar hos företagen i Dalarna

KONJUNKTUREN Företagen i Dalarna har, tillsammans med Kronoberg och Örebro, högst förväntningar på det kommande halvåret. De ligger på topp fem i Sverige gällande positiva förväntningar på produktions- och försäljningsvolymer, investeringar och antalet anställda om sex månader. Det visar svaren från Svenskt Näringslivs företagarpanel.
NYHET Publicerad:

"Svårt att respektera politikernas totala nonchalans inför fakta och sanning"

VÄLFÄRD Daniel Lindkvist, VD på Lystra Assistans, reagerar starkt på Mari Jonssons (S) och Liza Lundbergs (S) debattartikel i Dalarnas Tidningar där de bland annat framför att ”om man inte kan driva verksamhet som bara får ge sju procents vinst så har man inte i välfärden att göra.”  "Jag tycker att det är ett hygienkrav att en diskussion baseras på hederlig och sakligt korrekt argumentation. Det är väl ändå inte för mycket begärt?", frågar sig Daniel. Läs hela hans debattkrönika här.
NYHET Publicerad:

Dags för konstruktiva samtal om ökad kvalitet i välfärdssektorn

VÄLFÄRD Nu har riksdagen sagt sitt, förslaget om vinstbegränsningar har fallit. Det dags att lägga denna fråga till handlingarna och gå vidare. Vi har en lång rad angelägna uppgifter att ta oss an för att få välfärden att fungera bättre och för att rusta den för framtiden.
NYHET Publicerad:

100 dagar till valet – visa att ni tar företagens önskelista på allvar!

KRÖNIKA Låt nästa mandatperiod präglas av reformer som underlättar för företag att skapa jobb och välstånd. Vi behöver ett ledarskap i politiken som prioriterar företagens villkor betydligt högre, och för att uppnå detta krävs politisk vilja och leverans. Om 100 dagar är det val i Sverige och våra företagare förtjänar och förväntar sig att deras signaler och behov tas på allvar.
NYHET Publicerad:

Bussbolag sätter nyanlända i förarsätet

INTEGRATION Västanhede Trafik i Avesta var i stort behov av fler busschaufförer, tack vare en vunnen upphandling. Att större delen av de rekryterade chaufförerna var nyanlända var inget hinder. Fyra år senare jobbar företaget fortfarande med integration.
NYHET Publicerad:

Yrkesmässa för elever ökar studiemotivationen

SKOLA/NÄRINGSLIV För femte året i rad anordnas i höst den populära yrkesmässan i Leksand. ”Vi behövde synliggöra de 9000 yrkena som finns, så för 4 år sedan startade vi yrkesmässan. Vi vill visa upp yrkena och vad de alla innebär” berättar Anneli Morberg, samordnare för mässan och lärare på Leksands gymnasium. Och mässan ger möjligheter både för elever och företagare. Eleverna får en chans visa upp sig för företagen och lära om olika yrken samtidigt som företagen får en chans att visa upp sig för framtida arbetstagare.
NYHET Publicerad:

Rättviks kommun förstår företagen

ENKÄT Rättvik får högst betyg av alla kommuner på frågan om vägledning vid tillstånd, tillsyn och kontroll. Det är ingen överraskning för företagaren Linda Thorslund Leandersson. "Jag är inte alls förvånad. Kommunen har varit jättestöttande i vårt projekt", säger hon.
NYHET Publicerad:

Elva av Dalarnas kommuner får bättre betyg

FÖRETAGSKLIMAT Företagsklimatet i Dalarna blir allt bättre. Det menar våra företag. Elva av länets kommuner får bättre betyg av sina företagare i år än förra året. Alla kommuner utom en får ett sammanfattande betyg som är godtagbart eller bättre. Men det finns mycket utvecklingspotential kvar. Endast två av våra kommuner får ett sammanfattande omdöme som överstiger bra av sina företagare.
NYHET Publicerad:

Företagare: Vi utmålas som bovar

FÖRETAGSKLIMAT Småföretagare vittnar om att det finns ett utbrett missnöje med regeringens näringspolitik. Illa genomtänkta och dåligt förberedda förslag skapar ett ogästvänligt klimat för de som vill starta och driva företag.
NYHET Publicerad:

Företagspraktik ger bra utdelning

INTEGRATION Bristen på CNC-operatörer är utbredd. På Leax i Falun har man hittat en väl fungerande lösning på problemet genom att engagera sig i integrationen.
NYHET Publicerad:

Byggföretagets delaktighet utvecklar eleverna på byggprogrammen

SKOLA/NÄRINGSLIV Många års samarbete mellan Byggpartner i Borlänge och byggprogrammen på skolorna har gett en bra struktur och möjligheter att arbeta tillsammans för branschens framtida arbetare. Att ge ungdomarna chansen att utvecklas inom verksamheten är en viktig faktor för att företag ska kunna anställa personer med rätt kompetens.
NYHET Publicerad:

Företagen står för hälften av Älvdalens intäkter – politiker ser inte sambandet

VÄLFÄRDSAVTRYCK Ett 40-tal företag arbetar gemensamt för att få kommunens politiker att förstå hur viktiga företagen är för Älvdalens välfärd. "Det är frustrerande att de inte förstår, säger Johanna Petersson", initiativtagare och ägare till Backlunds Skor på orten.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingen måste omprövas, vässas och begränsas

NY RAPPORT ”Det är ett kraftigt underbetyg för myndigheten. Förtroendet är kört i botten”, säger Teresa Bergkvist, regionchef för Svenskt Näringsliv i Dalarna. Bara 14 procent av företagen i Dalarna planerar att ta hjälp av myndigheten för att hantera kompetensbehovet de närmaste åren. De visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Jag - en handlare i begagnat

KRÖNIKA Jag är som sagt en handlare i begagnat. Det perspektivet har gett mig en enorm respekt för det mod, kraft och energi det krävs att vara en framgångsrik entreprenör. Jag har andra egenskaper som kan vara värdeskapande för ett företag, men för att de ska komma till användning så krävs det att någon har inte bara en idé utan även just modet, kraften och energin att genomföra den. Så är det för de flesta av oss som inte har för ambition att själva starta företaget vi vill arbeta hos. Därför är företagarfrågor inte bara företagarnas frågor, tvärtom borde det ligga i allas vårt intresse att förutsättningarna för duktiga entreprenörer att bygga framtidens arbetsmarknad blir så gynnsamma som det bara är möjligt. Det skriver Daniel Lindkvist, vd för Lystra personlig assistans AB i sin krönika.
NYHET Publicerad:

Kristdemokraternas svar om valet och företagarfrågorna

VALET 2018 Kristdemokraterna är sist ut i Svenskt Näringslivs artikelserie "Valet borde handla om företagarfrågor". Läs hur Torsten Larsson, Lars Adaktusson och Lennart Sacrédeus tänker kring frågorna.
NYHET Publicerad:

Företagsamma människor skapar arbetstillfällen

VALET 2018 Företagsamma människor skapar arbetstillfällen. Ju fler arbetstillfällen som skapas, desto mer skatteintäkter kommer in till den gemensamma offentliga sektorn. Dessa medel kan sedan användas för att finansiera välfärd och andra socialförsäkringar, vilka bidrar till ett tryggare samhälle i Dalarna och övriga landet. Det säger Lennart Sacrédeus, Kristdemokraterna och nummer två på Kristdemokraternas riksdagslista i Dalarna.