Varför är vinst viktigt?

NYHET Publicerad

GÄSTKRÖNIKA "Debatten kring vinster i välfärden blossar het i media och folkmun just nu. Det är populärt att säga att man ska strypa vinster i välfärden men är det klokt att göra det?"

Mats Aspemo, Dalafrakt AB

Mats Aspemo, Dala Frakt AB

Åtta personer av tio säger enligt en undersökning jag hörde på något av våra nyhetsprogram i veckan att man är för att antingen stoppa vinster eller åtminstone kraftigt begränsa dem i välfärden. Min bedömning är att som man frågar få man svar. Jag tror inte att svensken i gemen vill överge ett marknadsekonomiskt system. Om man vänder på frågan och säger så här, skulle du vilja begränsa förluster i den offentliga sektorn och samtidigt höja kvaliteten skulle nära nog 100 procent svara ja. Frågan är för ytligt ställd och man måste inse dels varför det blir vinst, ibland också förlust naturligtvis och varför vinst är nödvändig i en verksamhet.

Hela vårt västerländska system bygger på marknadsekonomiska grundprinciper om fri företagsamhet, äganderätt och konkurrens vilket leder till ett effektivt nyttjande av resurser där de bästa gör vinst och ibland under lyckosamma kortare perioder stora vinster, de sämsta gör förluster och slås ut då de inte klarar konkurrens av olika anledningar eller att kunderna börjar efterfråga andra typer av lösningar. Konkurrens ger också av nödvändighet kreativitet att hela tiden försöka utveckla och göra bättre. Se exemplet med bilar i forna Östtyskland, Trabanten! Politikerna beslöt att folket behövde Trabanter och inget annat. Vad hade väl folket själv för förstånd att välja när den politiska eliten visste bäst. Brist på konkurrens gör att utveckling stannar av vilket vi kan utläsa av det exemplet. Bilarna var ju hopplöst omoderna den dag muren rämnade och Trabanterna rullade ut på vägarna med nyare BMW och Mercedes i väst vid sin sida.

Vi får inte glömma bort att innan vi börjar fördela kakan att detta marknadsekonomiska system bakat de största kakorna och bäst värnat mänskliga rättigheter och på så sätt skapat en ojämförlig välfärd för massan av människor jämfört med alternativen. Jämför detta med planekonomiska system som funnits i det forna östblocket där man byggt murar kring sina medborgare för att de inte ska kunna fly eller resa från sina egna hemländer och angiverisystem för att komma åt oliktänkande människor. Liknande exempel har funnits och finns i Nordkorea, Cuba och Kina och flera andra länder där centralmakten via politiker styr eller har styrt systemen och bestämmer vad som ska tillverkas och hur mycket det får kosta. Vad kännetecknar dessa stater, jo, fattigdom och misär där mänskliga rättigheter är något som man överhuvudtaget inte har råd eller tid att diskutera då magen på befolkningen inte är mättad. Vem skulle vilja byta? Inte många i Sverige tror jag om vi tänker efter. Varför far jag ut i dessa vida svängar och vad har det med vinster i välfärden att göra?

Det man gör nu genom att politiskt gå in och försöka styra vinstnivåer är nämligen ingenting annat än att försöka införa ett planekonomiskt system där centralmakten bestämmer lämpliga kostnadsnivåer och därigenom hur mycket vinst det får bli över. Priset är ju givet genom att den privata har samma intäkt per insats som det offentliga. När resurserna i det offentliga inte räcker till skapas det förluster där extra skattemedel i vissa fall behöver skjutas till, alternativt skjuts nödvändiga insatser över till nästa budgetperiod med köer och onödigt mänskligt lidande till följd. En privat aktör kan ju aldrig säga att man som kund ska komma tillbaka om tre månader, då är kunden borta.  

Det fria företagandet gör att resurser används effektivare än om vi inte hade haft det. Det finns naturligtvis dåliga företag precis som det finns bättre och sämre offentliga välfärdsutövare. Är du privat kommer inte kunden till din ”butik” om den inte upplever kvalitet och bemötande motsvara förväntningarna. Dessa företag slås successivt ut då kunderna inte vill komma dit i det fallet. Det offentliga har en annan situation då de kan hävda monopol i vissa lägen och kunden kan i det fallet inte annat än att vänta och tålmodigt uthärda dåligt bemötande och service. Här när det offentliga och privata med vitt skilda kulturer och synsätt möts slår det gnistor kring konkurrenssituationen. Hur ska man kunna förändra spelplanen tänker de offentliga företrädarna. Ja, vi behöver bromsa och hindra de privata istället för att själv arbeta med processeffektivitet och kvalitetsförbättringar. Jag är helt övertygad om att höjda skatter, återinförda monopol, mer personal inte alltid är lösningen på ett problem. Det gäller att kunna organisera en verksamhet för enkelhet och effektivitet som är den första medicinen att ta. Här möts två synsätt och det privata med egna pengar och kapitalknapphet tvingas jobba med effektivitet till bibehållen kvalitetsnivå för att kunden ska vara nöjd. Här uppstår vinsten!

Om intäkten är lika i privat som i offentlig sektor kan vinst bara uppstå om kostnaden för att utföra tjänsten är lägre. Denna drivkraft att hitta nya sätt att förenkla och effektivisera är nödvändig för mänsklig utveckling och överlevnad. Tänk bara på miljödebatten och behovet av resurssnålhet. Det finns inget självändamål med att något ska vara dyrare än nödvändigt förutom kanske onyttiga saker som behöver ha höga skatter för mindre konsumtion. Det absurda kan i fallet vinstbegränsning bli att man tvingas använda mer resurser än nödvändigt alternativt kosta på sig onödigt dyra lösningar för att hålla vinsten nere vilket naturligtvis är fullkomligt snurrigt i en värld med begränsade resurser.

Hur kommer det sig att personalen är mindre sjukskrivna i privata företag? Hur kommer det sig att lönenivåer och förmåner ofta är bättre i privata företag? Hur kommer det sig att kunden söker sig till privata lösningar och är nöjda med den service de får? Borde inte våra politiker lära av dessa bolag och ta upp kampen för att bli bättre istället för att bygga sin konkurrenssituation på att försämra inflödet av bolag som vill och kan ta upp kampen om kundens nöjdhet? Blir det offentliga bättre och mer konkurrenskraftigt leder det automatiskt till att priset blir lägre och vinsten minskar bland alla bolag inom sektorn. Finns övervinster på en marknad dyker snabbt konkurrenter upp som vill ta del av god lönsamhet och priset pressas på det sättet ner över tid i en normal konkurrenssituation.

Varför behöver man vinst i en verksamhet? Räcker det inte att med gott hjärta och idealism driva ett företag? Ett företag och också en offentlig inrättning behöver intäkter för att kunna driva sin verksamhet. Löner ska betalas ut, utrustning införskaffas och lokaler betalas. Får man intäkter i nivå med kostnaden räcker det kan man tycka. Några saker gör det dock nödvändigt att ha en vinst. Det första är att täcka ett år av förlust och oväntade kostnader. Då behövs en kassa som skapas som buffert. Andra orsaker är att du behöver investera för att behålla en verksamhet frisk och konkurrenskraftig över tid. Har du inte vinst som skapar likviditet, det vill säga pengar på banken kan det vara svårt att utveckla en verksamhet.

Varför räcker det då inte med sju procent avkastning på eget kapital? Det kan det göra men inte i alla lägen. Hela resonemanget bygger på att man kan styra hur många kunder som kommer att komma in och att kostnadsstrukturen i sin helhet kan budgeteras. Det bygger också på hur mycket pengar du haft råd att investera och hur mycket pengar du lånat av t ex banken. Det är ett planekonomiskt tänk som inte går att genomföra i en marknadsekonomisk värld. Kunderna kan utebli, kostnaderna kan bli högre och du kanske inte är så rik att du kan egenfinansiera din verksamhet. I något fall måste du kanske till och med, om du arbetar effektivt, tvingas lägga ner mer pengar eller tid än vad kunden efterfrågar. Vem skulle vilja att en taxi tar omvägen över Borlänge när man ska åka mellan två adresser i Falun för att kostnaden ska bli högre? Självklart vill vi att taxin åker närmaste vägen för att spara tid och miljö. Varför är det ett så konstigt tankesätt i offentlig sektor?

När du gör en investering väger du för och emot om du ska eller inte. Vilken risk du tar och skulle jag kunna använda pengarna bättre tänker du. Ju högre risk desto större möjlighet till vinst förväntar du dig antagligen, annars tar du inte den risken. Att starta ett eget företag är att ta en risk med sina insatta pengar och sin tid där hus och hem många gånger i mindre bolag är intecknat över skorstenen för att få tillgång till ytterligare rörelsekapital utöver egna insatsen sparpengar och komma igång med verksamheten. I det läget är det lätt att bli bekväm och säga… nä, jag sätter in mina sparpengar på banken istället och får en säker avkastning. Startar vi inte bolag och tar risk, ja då blir det ingenting.

Hur ska vi göra med bolag som levererar till välfärdssektorn och som får fakturan betalad av skattemedel. Bolag som tillverkar ambulanser och polisbilar, byggbolag som bygger sjukhus och daghem, matleverantörer som förser våra skolor med mat. Listan kan göras lång i ett land där drygt hälften av alla aktiviteter är skattefinansierade. 

Man ska aldrig slösa har någon sagt men det system som nu förelås är inte effektivt, inte kundvänligt, driver inte utveckling och leder successivt till en modell likt forna Östeuropa där Ilmar Reepalu sitter och kontrollerar detaljer i bolagens räkenskaper. Hur långt drivs detta sedan, blir det ovan nämnda bolags tur härnäst att tas ur den fria företagandets möjlighet?

Jag tycker dessa tankar likt Sverker Olofsson för ett antal år sedan i programmet Plus gjorde med dåliga förslag, han slängde dem i papperskorgen. Det tycker jag vi ska göra med detta förslag också.

Mats Aspemo, Dala Frakt AB

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Säljyrket borde vara ett högstatusjobb

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Statusen på säljyrket behöver höjas i Sverige. Det anser Daniel Erlandsson, vd på Din Elonbutik. – Allt med sälj är en avgörande kompetens i dag, så varför inte starta ett gymnasieprogram med säljinriktning?
NYHET Publicerad:

"Regelkrånglet ger mig en klump i magen"

REGELKRÅNGEL Brazer Bozlak är entreprenören bakom den snabbväxande restaurangkedjan Basta Urban Italian. Han tycker att myndigheterna måste förbättra sin attityd till företagare. "Det är för mycket regelkrångel och administration. Som nybliven företagare är jag ständigt rädd för att göra något fel."
NYHET Publicerad:

"LAS måste förändras"

LAS Turordningsreglerna gäckar landets företagare. "Vi måste kunna undanta vissa kompetenser från LAS för att företaget ska ha en chans att överleva i lågkonjunktur", säger Fredrik Bertils på Elmab i Dala-Järna.
NYHET Publicerad:

Läs på inför gymnasievalet - använd Gymnasiekvalitet.se

GYMNASIEVALET Är fast jobb och bra lön viktigt för dig efter avslutade gymnasiestudier? På gymnasiekvalitet.se hittar du utbildningarna i Dalarna som ger dig förutsättningar för jobb efter avslutade studier.
NYHET Publicerad:

Nyårslöfte önskas - våga reformera

KRÖNIKA "Vi närmar oss årets slut. En politisk mandatperiod är förbi och en ny står för dörren. Vad kan Dalarnas företagare förvänta sig framöver? 2019 kommer att bli ett viktigt år. Låt oss ta vara på möjligheterna som ligger framför oss." Skriver Teresa Bergkvist regionchef vid Svenskt Näringsliv Dalarna i sin krönika.
NYHET Publicerad:

Vårt tålamod är slut – Reformerna kan inte vänta!

DEBATT "Vi företagare är stolta. Tillsammans med våra anställda bidrar vi till samhället varje dag. Vi skapar produkter och tjänster som behövs. Vi satsar och skapar arbetstillfällen och vår framgång genererar skatteintäkter till den gemensamma välfärden." Med de orden inleder 65 dalaföretag sin debattartikel med en tydlig uppmaning till politiken. Nu är det hög tid för våra politiker att kavla upp ärmarna och sätta igång reformarbetet.
NYHET Publicerad:

Antalet UF-elever slår rekord i Dalarna

UNG FÖRETAGSAMHET Ung Företagsamhet i Dalarna sätter alla tiders rekord i antal UF-företagare och passerar för först gången någonsin 1000-strecket. Hela 1011 elever driver just nu företag på gymnasiet och det är en ökning med 37% senaste två åren. "Vårt mål är att Dalarna ska ha de mest företagsamma ungdomarna i landet", säger Thomas Agneteg, regionchef vid Ung Företagsamhet Dalarna.
NYHET Publicerad:

Fundera igenom ditt gymnasieval noga

UTBILDNING I höst ska 110 000 elever förbereda sig för sina gymnasieval i början av nästa år. Gymnasievalet är ett stort beslut. Inte livsavgörande – men viktigt.
NYHET Publicerad:

Prao lär eleverna om ansvarstagande och att skapa kontakter

SKOLA/NÄRINGSLIV Forskning visar att ca 70 % av jobben tillsätts genom rekommendationer och kontaktnätverk. 100 % av eleverna på Britsarvsskolan i Falun har under de senaste tre praoperioderna varit ute på prao, och nästan alla har hittat platserna på egen hand. På skolan är det viktigt att lära eleverna ta kontakt med företagen själva och sedan behålla och underhålla kontakterna.
NYHET Publicerad:

Skogsägare blåsta av myndigheter

ÄGANDERÄTT Bröderna Jon och André Danielsson köpte och ärvde skog i Mockfjärd för två år sedan. När de anmälde en avverkning blev det stopp, det fanns tjäderspel på området. Nu har skogen lösts in som naturreservat. – Efter långa förhandlingar anser vi ändå att vi fått närmare 100 kronor kubiken för lite betalt, jämfört med marknadsvärdet, säger André Danielsson.
NYHET Publicerad:

Nysatsning med prao ger eleverna fler möjligheter

SKOLA/NÄRINGSLIV På Orsaskolan i Orsa gör man i år en nysatsning med prao. Med jobbskuggning och prao i både offentlig och privat sektor får eleverna se och lära inför framtida arbetsliv och gymnasieval.
NYHET Publicerad:

Att driva UF-företag i gymnasiet är något jag verkligen vill göra

PRAO-KRÖNIKA "Väljer man att driva ett UF-företag på gymnasiet har man gjort helt rätt. Man får inte bara god erfarenhet inom företagande utan man växer även som person och får ett betydligt bredare kontaktnät. Och det är väl ändå ett perfekt tillfälle att stärka självförtroendet?" Det skriver Rebecka Sundqvist från Britsarvsskolan i en krönika från sin prao hos Svenskt Näringsliv Dalarna.
NYHET Publicerad:

Efter ett års kamp mot Skogsstyrelsen – Nu ger jag upp!

ÄGANDERÄTTEN När Björn Hansols skulle avverka ett skogsskifte bedömdes det som nyckelbiotop av Skogsstyrelsen. Nu har han gått med på deras inlösen, efter att ha kämpat i ett år. – Plötsligt får jag inte bruka min egen skog. Jag förstår inte hur man kan sätta sig över äganderätten på det här sättet.
NYHET Publicerad:

Sänkta arbetsgivaravgifter gav 16 000 nya jobb

SKATTER Sänkningen av arbetsgivaravgiften för unga 2007 ledde till 16 400 nya jobb i hela landet.  Det visar en ny studie från Handelns utredningsinstitut, HUI. "När arbetsgivaravgiften höjdes igen blev vi tvungna att skära ner på antalet anställda", säger Mats Nobelius, VD på Leksand Resort.
NYHET Publicerad:

Över 100 företagare tog chansen att bli inspirerade

ARBETSGIVARDAGEN BORLÄNGE Den årliga arbetsgivardagen anordnad av Svenskt Näringsliv gick av stapeln i Borlänge den 4:e oktober. Över 100 personer var på plats och representerade företag från olika branscher och olika dalakommuner. -Trevlig dag med bra urval. Kommer absolut att gå igen om det är lika intressanta seminarier, kommenterade en av deltagarna.
NYHET Publicerad:

5 av Dalarnas kommuner på topp-100 listan

RANKING 2018 "Jag är positiv inför framtiden. Även om allt för många av våra kommuner ligger långt ner på rankingen så ser vi en positiv trend. Den måste fortsätta och förstärkas. Kommunernas arbete med att göra företagsklimatet till hela kommunens fråga tror jag är avgörande. Likaså arbetet med att modernisera myndighetsutövningen", säger Teresa Bergkvist, regionchef på Svenskt Näringsliv när rankingen av Sveriges kommuners lokala företagsklimat presenteras.
NYHET Publicerad:

Som företagare är du alltid tillgänglig

KRÖNIKA "För knappt 1 år sedan fattade jag beslutet och för knappt 9 månader sedan började jag tillsammans med mina bolagspartners arbeta i vår alldeles egna verksamhet. För att dra en metafor kan det liknas med att jag och mina kollegor slängde oss ut från 27 våningen. Utan skyddsnät. Utan någon som helst aning om vi skulle ha en chans." Skriver Richard Mårtensson,delägare i Human & Heart HR AB i sin krönika.
NYHET Publicerad:

Försäkringskassans hårda LSS-linje skapar samhällsproblem

VÄLFÄRD Nagla Negm el-din grundade Shamsen assistans i Gagnef för att vårda en anhörig.
Nu har företaget 125 anställda och planerar att växa ytterligare. – Det har aldrig varit vår tanke att bli stora, det har blivit så naturligt, menar Nagla Negm el-din, som också är mycket kritisk till den nya tillämpningen av LSS. – Det är ett samhällsproblem, sammanfattar hon.
NYHET Publicerad:

Transportstyrelsen bromskloss för körskolans utveckling

REGELKRÅNGEL För åtta år sedan startade Sofia Samuelsson TrafikCenter i Dalarna i Säter. Sedan två år finns trafikskolan också i Hedemora, men på grund av ett lagkrav kan båda kontoren inte ha öppet samtidigt. – Det blir en stoppkloss, säger hon.
NYHET Publicerad:

Kvarnfors gård vill se en tydligare jordbrukspolitik

VALET 2018 Vem satsar på bönderna? Det frågar sig mjölkbönderna Anki och Ingemar Arvidsson. Efter många tuffa år i mjölkkrisens spår hoppas de på att lantbruket hamnar högre upp på agendan i svensk politik.