Varför är vinst viktigt?

NYHET Publicerad

GÄSTKRÖNIKA "Debatten kring vinster i välfärden blossar het i media och folkmun just nu. Det är populärt att säga att man ska strypa vinster i välfärden men är det klokt att göra det?"

Mats Aspemo, Dalafrakt AB

Mats Aspemo, Dala Frakt AB

Åtta personer av tio säger enligt en undersökning jag hörde på något av våra nyhetsprogram i veckan att man är för att antingen stoppa vinster eller åtminstone kraftigt begränsa dem i välfärden. Min bedömning är att som man frågar få man svar. Jag tror inte att svensken i gemen vill överge ett marknadsekonomiskt system. Om man vänder på frågan och säger så här, skulle du vilja begränsa förluster i den offentliga sektorn och samtidigt höja kvaliteten skulle nära nog 100 procent svara ja. Frågan är för ytligt ställd och man måste inse dels varför det blir vinst, ibland också förlust naturligtvis och varför vinst är nödvändig i en verksamhet.

Hela vårt västerländska system bygger på marknadsekonomiska grundprinciper om fri företagsamhet, äganderätt och konkurrens vilket leder till ett effektivt nyttjande av resurser där de bästa gör vinst och ibland under lyckosamma kortare perioder stora vinster, de sämsta gör förluster och slås ut då de inte klarar konkurrens av olika anledningar eller att kunderna börjar efterfråga andra typer av lösningar. Konkurrens ger också av nödvändighet kreativitet att hela tiden försöka utveckla och göra bättre. Se exemplet med bilar i forna Östtyskland, Trabanten! Politikerna beslöt att folket behövde Trabanter och inget annat. Vad hade väl folket själv för förstånd att välja när den politiska eliten visste bäst. Brist på konkurrens gör att utveckling stannar av vilket vi kan utläsa av det exemplet. Bilarna var ju hopplöst omoderna den dag muren rämnade och Trabanterna rullade ut på vägarna med nyare BMW och Mercedes i väst vid sin sida.

Vi får inte glömma bort att innan vi börjar fördela kakan att detta marknadsekonomiska system bakat de största kakorna och bäst värnat mänskliga rättigheter och på så sätt skapat en ojämförlig välfärd för massan av människor jämfört med alternativen. Jämför detta med planekonomiska system som funnits i det forna östblocket där man byggt murar kring sina medborgare för att de inte ska kunna fly eller resa från sina egna hemländer och angiverisystem för att komma åt oliktänkande människor. Liknande exempel har funnits och finns i Nordkorea, Cuba och Kina och flera andra länder där centralmakten via politiker styr eller har styrt systemen och bestämmer vad som ska tillverkas och hur mycket det får kosta. Vad kännetecknar dessa stater, jo, fattigdom och misär där mänskliga rättigheter är något som man överhuvudtaget inte har råd eller tid att diskutera då magen på befolkningen inte är mättad. Vem skulle vilja byta? Inte många i Sverige tror jag om vi tänker efter. Varför far jag ut i dessa vida svängar och vad har det med vinster i välfärden att göra?

Det man gör nu genom att politiskt gå in och försöka styra vinstnivåer är nämligen ingenting annat än att försöka införa ett planekonomiskt system där centralmakten bestämmer lämpliga kostnadsnivåer och därigenom hur mycket vinst det får bli över. Priset är ju givet genom att den privata har samma intäkt per insats som det offentliga. När resurserna i det offentliga inte räcker till skapas det förluster där extra skattemedel i vissa fall behöver skjutas till, alternativt skjuts nödvändiga insatser över till nästa budgetperiod med köer och onödigt mänskligt lidande till följd. En privat aktör kan ju aldrig säga att man som kund ska komma tillbaka om tre månader, då är kunden borta.  

Det fria företagandet gör att resurser används effektivare än om vi inte hade haft det. Det finns naturligtvis dåliga företag precis som det finns bättre och sämre offentliga välfärdsutövare. Är du privat kommer inte kunden till din ”butik” om den inte upplever kvalitet och bemötande motsvara förväntningarna. Dessa företag slås successivt ut då kunderna inte vill komma dit i det fallet. Det offentliga har en annan situation då de kan hävda monopol i vissa lägen och kunden kan i det fallet inte annat än att vänta och tålmodigt uthärda dåligt bemötande och service. Här när det offentliga och privata med vitt skilda kulturer och synsätt möts slår det gnistor kring konkurrenssituationen. Hur ska man kunna förändra spelplanen tänker de offentliga företrädarna. Ja, vi behöver bromsa och hindra de privata istället för att själv arbeta med processeffektivitet och kvalitetsförbättringar. Jag är helt övertygad om att höjda skatter, återinförda monopol, mer personal inte alltid är lösningen på ett problem. Det gäller att kunna organisera en verksamhet för enkelhet och effektivitet som är den första medicinen att ta. Här möts två synsätt och det privata med egna pengar och kapitalknapphet tvingas jobba med effektivitet till bibehållen kvalitetsnivå för att kunden ska vara nöjd. Här uppstår vinsten!

Om intäkten är lika i privat som i offentlig sektor kan vinst bara uppstå om kostnaden för att utföra tjänsten är lägre. Denna drivkraft att hitta nya sätt att förenkla och effektivisera är nödvändig för mänsklig utveckling och överlevnad. Tänk bara på miljödebatten och behovet av resurssnålhet. Det finns inget självändamål med att något ska vara dyrare än nödvändigt förutom kanske onyttiga saker som behöver ha höga skatter för mindre konsumtion. Det absurda kan i fallet vinstbegränsning bli att man tvingas använda mer resurser än nödvändigt alternativt kosta på sig onödigt dyra lösningar för att hålla vinsten nere vilket naturligtvis är fullkomligt snurrigt i en värld med begränsade resurser.

Hur kommer det sig att personalen är mindre sjukskrivna i privata företag? Hur kommer det sig att lönenivåer och förmåner ofta är bättre i privata företag? Hur kommer det sig att kunden söker sig till privata lösningar och är nöjda med den service de får? Borde inte våra politiker lära av dessa bolag och ta upp kampen för att bli bättre istället för att bygga sin konkurrenssituation på att försämra inflödet av bolag som vill och kan ta upp kampen om kundens nöjdhet? Blir det offentliga bättre och mer konkurrenskraftigt leder det automatiskt till att priset blir lägre och vinsten minskar bland alla bolag inom sektorn. Finns övervinster på en marknad dyker snabbt konkurrenter upp som vill ta del av god lönsamhet och priset pressas på det sättet ner över tid i en normal konkurrenssituation.

Varför behöver man vinst i en verksamhet? Räcker det inte att med gott hjärta och idealism driva ett företag? Ett företag och också en offentlig inrättning behöver intäkter för att kunna driva sin verksamhet. Löner ska betalas ut, utrustning införskaffas och lokaler betalas. Får man intäkter i nivå med kostnaden räcker det kan man tycka. Några saker gör det dock nödvändigt att ha en vinst. Det första är att täcka ett år av förlust och oväntade kostnader. Då behövs en kassa som skapas som buffert. Andra orsaker är att du behöver investera för att behålla en verksamhet frisk och konkurrenskraftig över tid. Har du inte vinst som skapar likviditet, det vill säga pengar på banken kan det vara svårt att utveckla en verksamhet.

Varför räcker det då inte med sju procent avkastning på eget kapital? Det kan det göra men inte i alla lägen. Hela resonemanget bygger på att man kan styra hur många kunder som kommer att komma in och att kostnadsstrukturen i sin helhet kan budgeteras. Det bygger också på hur mycket pengar du haft råd att investera och hur mycket pengar du lånat av t ex banken. Det är ett planekonomiskt tänk som inte går att genomföra i en marknadsekonomisk värld. Kunderna kan utebli, kostnaderna kan bli högre och du kanske inte är så rik att du kan egenfinansiera din verksamhet. I något fall måste du kanske till och med, om du arbetar effektivt, tvingas lägga ner mer pengar eller tid än vad kunden efterfrågar. Vem skulle vilja att en taxi tar omvägen över Borlänge när man ska åka mellan två adresser i Falun för att kostnaden ska bli högre? Självklart vill vi att taxin åker närmaste vägen för att spara tid och miljö. Varför är det ett så konstigt tankesätt i offentlig sektor?

När du gör en investering väger du för och emot om du ska eller inte. Vilken risk du tar och skulle jag kunna använda pengarna bättre tänker du. Ju högre risk desto större möjlighet till vinst förväntar du dig antagligen, annars tar du inte den risken. Att starta ett eget företag är att ta en risk med sina insatta pengar och sin tid där hus och hem många gånger i mindre bolag är intecknat över skorstenen för att få tillgång till ytterligare rörelsekapital utöver egna insatsen sparpengar och komma igång med verksamheten. I det läget är det lätt att bli bekväm och säga… nä, jag sätter in mina sparpengar på banken istället och får en säker avkastning. Startar vi inte bolag och tar risk, ja då blir det ingenting.

Hur ska vi göra med bolag som levererar till välfärdssektorn och som får fakturan betalad av skattemedel. Bolag som tillverkar ambulanser och polisbilar, byggbolag som bygger sjukhus och daghem, matleverantörer som förser våra skolor med mat. Listan kan göras lång i ett land där drygt hälften av alla aktiviteter är skattefinansierade. 

Man ska aldrig slösa har någon sagt men det system som nu förelås är inte effektivt, inte kundvänligt, driver inte utveckling och leder successivt till en modell likt forna Östeuropa där Ilmar Reepalu sitter och kontrollerar detaljer i bolagens räkenskaper. Hur långt drivs detta sedan, blir det ovan nämnda bolags tur härnäst att tas ur den fria företagandets möjlighet?

Jag tycker dessa tankar likt Sverker Olofsson för ett antal år sedan i programmet Plus gjorde med dåliga förslag, han slängde dem i papperskorgen. Det tycker jag vi ska göra med detta förslag också.

Mats Aspemo, Dala Frakt AB

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Yrkesmässa för elever ökar studiemotivationen

SKOLA/NÄRINGSLIV För femte året i rad anordnas i höst den populära yrkesmässan i Leksand. ”Vi behövde synliggöra de 9000 yrkena som finns, så för 4 år sedan startade vi yrkesmässan. Vi vill visa upp yrkena och vad de alla innebär” berättar Anneli Morberg, samordnare för mässan och lärare på Leksands gymnasium. Och mässan ger möjligheter både för elever och företagare. Eleverna får en chans visa upp sig för företagen och lära om olika yrken samtidigt som företagen får en chans att visa upp sig för framtida arbetstagare.
NYHET Publicerad:

Rättviks kommun förstår företagen

ENKÄT Rättvik får högst betyg av alla kommuner på frågan om vägledning vid tillstånd, tillsyn och kontroll. Det är ingen överraskning för företagaren Linda Thorslund Leandersson. "Jag är inte alls förvånad. Kommunen har varit jättestöttande i vårt projekt", säger hon.
NYHET Publicerad:

Elva av Dalarnas kommuner får bättre betyg

FÖRETAGSKLIMAT Företagsklimatet i Dalarna blir allt bättre. Det menar våra företag. Elva av länets kommuner får bättre betyg av sina företagare i år än förra året. Alla kommuner utom en får ett sammanfattande betyg som är godtagbart eller bättre. Men det finns mycket utvecklingspotential kvar. Endast två av våra kommuner får ett sammanfattande omdöme som överstiger bra av sina företagare.
NYHET Publicerad:

Företagare: Vi utmålas som bovar

FÖRETAGSKLIMAT Småföretagare vittnar om att det finns ett utbrett missnöje med regeringens näringspolitik. Illa genomtänkta och dåligt förberedda förslag skapar ett ogästvänligt klimat för de som vill starta och driva företag.
NYHET Publicerad:

Företagspraktik ger bra utdelning

INTEGRATION Bristen på CNC-operatörer är utbredd. På Leax i Falun har man hittat en väl fungerande lösning på problemet genom att engagera sig i integrationen.
NYHET Publicerad:

Byggföretagets delaktighet utvecklar eleverna på byggprogrammen

SKOLA/NÄRINGSLIV Många års samarbete mellan Byggpartner i Borlänge och byggprogrammen på skolorna har gett en bra struktur och möjligheter att arbeta tillsammans för branschens framtida arbetare. Att ge ungdomarna chansen att utvecklas inom verksamheten är en viktig faktor för att företag ska kunna anställa personer med rätt kompetens.
NYHET Publicerad:

Företagen står för hälften av Älvdalens intäkter – politiker ser inte sambandet

VÄLFÄRDSAVTRYCK Ett 40-tal företag arbetar gemensamt för att få kommunens politiker att förstå hur viktiga företagen är för Älvdalens välfärd. "Det är frustrerande att de inte förstår, säger Johanna Petersson", initiativtagare och ägare till Backlunds Skor på orten.
NYHET Publicerad:

Arbetsförmedlingen måste omprövas, vässas och begränsas

NY RAPPORT ”Det är ett kraftigt underbetyg för myndigheten. Förtroendet är kört i botten”, säger Teresa Bergkvist, regionchef för Svenskt Näringsliv i Dalarna. Bara 14 procent av företagen i Dalarna planerar att ta hjälp av myndigheten för att hantera kompetensbehovet de närmaste åren. De visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Jag - en handlare i begagnat

KRÖNIKA Jag är som sagt en handlare i begagnat. Det perspektivet har gett mig en enorm respekt för det mod, kraft och energi det krävs att vara en framgångsrik entreprenör. Jag har andra egenskaper som kan vara värdeskapande för ett företag, men för att de ska komma till användning så krävs det att någon har inte bara en idé utan även just modet, kraften och energin att genomföra den. Så är det för de flesta av oss som inte har för ambition att själva starta företaget vi vill arbeta hos. Därför är företagarfrågor inte bara företagarnas frågor, tvärtom borde det ligga i allas vårt intresse att förutsättningarna för duktiga entreprenörer att bygga framtidens arbetsmarknad blir så gynnsamma som det bara är möjligt. Det skriver Daniel Lindkvist, vd för Lystra personlig assistans AB i sin krönika.
NYHET Publicerad:

Kristdemokraternas svar om valet och företagarfrågorna

VALET 2018 Kristdemokraterna är sist ut i Svenskt Näringslivs artikelserie "Valet borde handla om företagarfrågor". Läs hur Torsten Larsson, Lars Adaktusson och Lennart Sacrédeus tänker kring frågorna.
NYHET Publicerad:

Företagsamma människor skapar arbetstillfällen

VALET 2018 Företagsamma människor skapar arbetstillfällen. Ju fler arbetstillfällen som skapas, desto mer skatteintäkter kommer in till den gemensamma offentliga sektorn. Dessa medel kan sedan användas för att finansiera välfärd och andra socialförsäkringar, vilka bidrar till ett tryggare samhälle i Dalarna och övriga landet. Det säger Lennart Sacrédeus, Kristdemokraterna och nummer två på Kristdemokraternas riksdagslista i Dalarna.
NYHET Publicerad:

Nyföretagandet driver samhällsutvecklingen framåt

VALET 2018 Ett starkt och blomstrande näringsliv är en garant för nya arbetstillfällen. I dag skapas fyra av fem jobb av Sveriges små och medelstora företag. Ett aktivt och växande nyföretagande, inte minst familjeföretagen, driver samhällsutvecklingen framåt och genererar en stor del av Sveriges totala bruttonationalprodukt. Det säger Lars Adaktusson, Europaparlamentariker och riksdagskandidat för Kristdemokraterna Dalarna.
NYHET Publicerad:

Företagande är grunden för välfärd

VALET 2018 Företagande är grunden för välfärd! Utan företagsamma människor och företag stannar Sverige och vi får inte fram resurser att finansiera välfärden i form av skola, äldreomsorg, sjukvård mm. Dessutom skapar företagsamma människor och företag arbetstillfällen, vilket är väsentligt för människors välbefinnande och möjlighet att bidra i samhället. Det säger Torsten Larsson, Kristdemokraterna i Vansbro.
NYHET Publicerad:

Företagsamhet kommer ur en människa som vågar satsa

KRÖNIKA Vad ser du framför dig när du tänker på Dalarna om 10 år? På mina näthinnor framträder ett Dalarna fyllt av liv och aktivitet. En plats där nya tankar och saker formas och tar plats. Det doftar drivkraft, framtid och tradition. Vi som bor här mår bra och känner att det här är helt rätt ställe att bo på. För vi är omgivna av människor som är handlingskraftiga och som driver samhället framåt. Mot en ännu ljusare framtid. Det skriver Thomas Agneteg, regionchef för Ung Företagsamhet i Dalarna, i sin krönika.
NYHET Publicerad:

Miljöpartiets svar om valet och företagarfrågorna

VALET 2018 Turen har nu kommit till Miljöpartiet i Svenskt Näringslivs artikelserie "Valet borde handla om företagarfrågor". Vi har frågat en potentiell riksdagsledamot, en kommunpolitiker och en ungdomspolitiker om vad de tycker är viktigast och vad de vill göra. Läs hur Lotta Wedman och Linus Franson tänker kring frågorna.
NYHET Publicerad:

Det ska vara enkelt och smidigt att sköta ett företag

VALET 2018 Företagsamma och innovativa människor, entreprenörer, är viktiga för såväl Dalarna som hela Sverige, för att driva samhällsutvecklingen framåt. Det säger Linus Fransson, Miljöpartiet Grön Ungdom i Avesta.
NYHET Publicerad:

Företagen hjälper till att driva samhällsutvecklingen framåt

VALET 2018 Företagen står för kreativitet och initiativförmåga, och hjälper till att driva samhällsutvecklingen framåt. De producerar både varor och tjänster och är en viktig aktör på arbetsmarknaden. Det säger Lotta Wedman, Miljöpartiet och kommunalråd i Ludvika.
NYHET Publicerad:

Liberalernas svar om valet och företagarfrågorna

VALET 2018 Den här veckan är det Liberalerna som kommer till tals i Svenskt Näringslivs artikelserie "Valet borde handla om företagarfrågor". Vi har frågat en riksdagsledamot, en kommunpolitiker och en ungdomspolitiker om vad de tycker är viktigast och vad de vill göra. Läs hur Monica Lundin, Svante Parsjö Tegner och Julia Hållberg resonerar.
NYHET Publicerad:

Ju fler företagare vi har desto mer utvecklas välfärden

VALET 2018 När företagare får rätt förutsättningar ökar möjligheterna för dem att bidra med arbetstillfällen och anställa många människor. Ju fler företagare vi har desto mer utvecklas välfärd, vård, omsorg och infrastruktur. Det säger Julia Hållberg, distriktsordförande för Liberala ungdomsförbundet Dalarna.
NYHET Publicerad:

Utan företagen stannar Sverige

VALET 2018 Utan företagen stannar Sverige. Vi har stora samhällsutmaningar i Dalarna och Sverige i dag med fallande skolresultat, en integration av nyanlända som tar orimligt lång tid, växande vårdköer och att otryggheten upplevs öka i samhället. Därför är det nödvändigt att fler väljer att bli företagare samt att fler företagare skapar jobb, vilket ger ökade skatteintäkter. Det säger Monica Lundin kandidat till riksdagen för Liberalerna.