Varför är vinst viktigt?

NYHET Publicerad

GÄSTKRÖNIKA "Debatten kring vinster i välfärden blossar het i media och folkmun just nu. Det är populärt att säga att man ska strypa vinster i välfärden men är det klokt att göra det?"

Mats Aspemo, Dalafrakt AB

Mats Aspemo, Dala Frakt AB

Åtta personer av tio säger enligt en undersökning jag hörde på något av våra nyhetsprogram i veckan att man är för att antingen stoppa vinster eller åtminstone kraftigt begränsa dem i välfärden. Min bedömning är att som man frågar få man svar. Jag tror inte att svensken i gemen vill överge ett marknadsekonomiskt system. Om man vänder på frågan och säger så här, skulle du vilja begränsa förluster i den offentliga sektorn och samtidigt höja kvaliteten skulle nära nog 100 procent svara ja. Frågan är för ytligt ställd och man måste inse dels varför det blir vinst, ibland också förlust naturligtvis och varför vinst är nödvändig i en verksamhet.

Hela vårt västerländska system bygger på marknadsekonomiska grundprinciper om fri företagsamhet, äganderätt och konkurrens vilket leder till ett effektivt nyttjande av resurser där de bästa gör vinst och ibland under lyckosamma kortare perioder stora vinster, de sämsta gör förluster och slås ut då de inte klarar konkurrens av olika anledningar eller att kunderna börjar efterfråga andra typer av lösningar. Konkurrens ger också av nödvändighet kreativitet att hela tiden försöka utveckla och göra bättre. Se exemplet med bilar i forna Östtyskland, Trabanten! Politikerna beslöt att folket behövde Trabanter och inget annat. Vad hade väl folket själv för förstånd att välja när den politiska eliten visste bäst. Brist på konkurrens gör att utveckling stannar av vilket vi kan utläsa av det exemplet. Bilarna var ju hopplöst omoderna den dag muren rämnade och Trabanterna rullade ut på vägarna med nyare BMW och Mercedes i väst vid sin sida.

Vi får inte glömma bort att innan vi börjar fördela kakan att detta marknadsekonomiska system bakat de största kakorna och bäst värnat mänskliga rättigheter och på så sätt skapat en ojämförlig välfärd för massan av människor jämfört med alternativen. Jämför detta med planekonomiska system som funnits i det forna östblocket där man byggt murar kring sina medborgare för att de inte ska kunna fly eller resa från sina egna hemländer och angiverisystem för att komma åt oliktänkande människor. Liknande exempel har funnits och finns i Nordkorea, Cuba och Kina och flera andra länder där centralmakten via politiker styr eller har styrt systemen och bestämmer vad som ska tillverkas och hur mycket det får kosta. Vad kännetecknar dessa stater, jo, fattigdom och misär där mänskliga rättigheter är något som man överhuvudtaget inte har råd eller tid att diskutera då magen på befolkningen inte är mättad. Vem skulle vilja byta? Inte många i Sverige tror jag om vi tänker efter. Varför far jag ut i dessa vida svängar och vad har det med vinster i välfärden att göra?

Det man gör nu genom att politiskt gå in och försöka styra vinstnivåer är nämligen ingenting annat än att försöka införa ett planekonomiskt system där centralmakten bestämmer lämpliga kostnadsnivåer och därigenom hur mycket vinst det får bli över. Priset är ju givet genom att den privata har samma intäkt per insats som det offentliga. När resurserna i det offentliga inte räcker till skapas det förluster där extra skattemedel i vissa fall behöver skjutas till, alternativt skjuts nödvändiga insatser över till nästa budgetperiod med köer och onödigt mänskligt lidande till följd. En privat aktör kan ju aldrig säga att man som kund ska komma tillbaka om tre månader, då är kunden borta.  

Det fria företagandet gör att resurser används effektivare än om vi inte hade haft det. Det finns naturligtvis dåliga företag precis som det finns bättre och sämre offentliga välfärdsutövare. Är du privat kommer inte kunden till din ”butik” om den inte upplever kvalitet och bemötande motsvara förväntningarna. Dessa företag slås successivt ut då kunderna inte vill komma dit i det fallet. Det offentliga har en annan situation då de kan hävda monopol i vissa lägen och kunden kan i det fallet inte annat än att vänta och tålmodigt uthärda dåligt bemötande och service. Här när det offentliga och privata med vitt skilda kulturer och synsätt möts slår det gnistor kring konkurrenssituationen. Hur ska man kunna förändra spelplanen tänker de offentliga företrädarna. Ja, vi behöver bromsa och hindra de privata istället för att själv arbeta med processeffektivitet och kvalitetsförbättringar. Jag är helt övertygad om att höjda skatter, återinförda monopol, mer personal inte alltid är lösningen på ett problem. Det gäller att kunna organisera en verksamhet för enkelhet och effektivitet som är den första medicinen att ta. Här möts två synsätt och det privata med egna pengar och kapitalknapphet tvingas jobba med effektivitet till bibehållen kvalitetsnivå för att kunden ska vara nöjd. Här uppstår vinsten!

Om intäkten är lika i privat som i offentlig sektor kan vinst bara uppstå om kostnaden för att utföra tjänsten är lägre. Denna drivkraft att hitta nya sätt att förenkla och effektivisera är nödvändig för mänsklig utveckling och överlevnad. Tänk bara på miljödebatten och behovet av resurssnålhet. Det finns inget självändamål med att något ska vara dyrare än nödvändigt förutom kanske onyttiga saker som behöver ha höga skatter för mindre konsumtion. Det absurda kan i fallet vinstbegränsning bli att man tvingas använda mer resurser än nödvändigt alternativt kosta på sig onödigt dyra lösningar för att hålla vinsten nere vilket naturligtvis är fullkomligt snurrigt i en värld med begränsade resurser.

Hur kommer det sig att personalen är mindre sjukskrivna i privata företag? Hur kommer det sig att lönenivåer och förmåner ofta är bättre i privata företag? Hur kommer det sig att kunden söker sig till privata lösningar och är nöjda med den service de får? Borde inte våra politiker lära av dessa bolag och ta upp kampen för att bli bättre istället för att bygga sin konkurrenssituation på att försämra inflödet av bolag som vill och kan ta upp kampen om kundens nöjdhet? Blir det offentliga bättre och mer konkurrenskraftigt leder det automatiskt till att priset blir lägre och vinsten minskar bland alla bolag inom sektorn. Finns övervinster på en marknad dyker snabbt konkurrenter upp som vill ta del av god lönsamhet och priset pressas på det sättet ner över tid i en normal konkurrenssituation.

Varför behöver man vinst i en verksamhet? Räcker det inte att med gott hjärta och idealism driva ett företag? Ett företag och också en offentlig inrättning behöver intäkter för att kunna driva sin verksamhet. Löner ska betalas ut, utrustning införskaffas och lokaler betalas. Får man intäkter i nivå med kostnaden räcker det kan man tycka. Några saker gör det dock nödvändigt att ha en vinst. Det första är att täcka ett år av förlust och oväntade kostnader. Då behövs en kassa som skapas som buffert. Andra orsaker är att du behöver investera för att behålla en verksamhet frisk och konkurrenskraftig över tid. Har du inte vinst som skapar likviditet, det vill säga pengar på banken kan det vara svårt att utveckla en verksamhet.

Varför räcker det då inte med sju procent avkastning på eget kapital? Det kan det göra men inte i alla lägen. Hela resonemanget bygger på att man kan styra hur många kunder som kommer att komma in och att kostnadsstrukturen i sin helhet kan budgeteras. Det bygger också på hur mycket pengar du haft råd att investera och hur mycket pengar du lånat av t ex banken. Det är ett planekonomiskt tänk som inte går att genomföra i en marknadsekonomisk värld. Kunderna kan utebli, kostnaderna kan bli högre och du kanske inte är så rik att du kan egenfinansiera din verksamhet. I något fall måste du kanske till och med, om du arbetar effektivt, tvingas lägga ner mer pengar eller tid än vad kunden efterfrågar. Vem skulle vilja att en taxi tar omvägen över Borlänge när man ska åka mellan två adresser i Falun för att kostnaden ska bli högre? Självklart vill vi att taxin åker närmaste vägen för att spara tid och miljö. Varför är det ett så konstigt tankesätt i offentlig sektor?

När du gör en investering väger du för och emot om du ska eller inte. Vilken risk du tar och skulle jag kunna använda pengarna bättre tänker du. Ju högre risk desto större möjlighet till vinst förväntar du dig antagligen, annars tar du inte den risken. Att starta ett eget företag är att ta en risk med sina insatta pengar och sin tid där hus och hem många gånger i mindre bolag är intecknat över skorstenen för att få tillgång till ytterligare rörelsekapital utöver egna insatsen sparpengar och komma igång med verksamheten. I det läget är det lätt att bli bekväm och säga… nä, jag sätter in mina sparpengar på banken istället och får en säker avkastning. Startar vi inte bolag och tar risk, ja då blir det ingenting.

Hur ska vi göra med bolag som levererar till välfärdssektorn och som får fakturan betalad av skattemedel. Bolag som tillverkar ambulanser och polisbilar, byggbolag som bygger sjukhus och daghem, matleverantörer som förser våra skolor med mat. Listan kan göras lång i ett land där drygt hälften av alla aktiviteter är skattefinansierade. 

Man ska aldrig slösa har någon sagt men det system som nu förelås är inte effektivt, inte kundvänligt, driver inte utveckling och leder successivt till en modell likt forna Östeuropa där Ilmar Reepalu sitter och kontrollerar detaljer i bolagens räkenskaper. Hur långt drivs detta sedan, blir det ovan nämnda bolags tur härnäst att tas ur den fria företagandets möjlighet?

Jag tycker dessa tankar likt Sverker Olofsson för ett antal år sedan i programmet Plus gjorde med dåliga förslag, han slängde dem i papperskorgen. Det tycker jag vi ska göra med detta förslag också.

Mats Aspemo, Dala Frakt AB

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Skistart och Outdoorexperten vill bli största nätbutiken

TILLVÄXT I Dalarna finns e-handelsbutiken Skistart som vill bli störst i landet inom friluftsliv. Detta tillsammans med sin nya partner Outdoorexperten i Västerås. Skistart har efter 13 intensiva år intagit platsen som Nordens största skidbutik på nätet. Detta trots att längdskidor är komplext att sälja då det ska mätas både vikt, spann och åkförmåga men här har ägarna Henrik Lindh och Johan Rehnström tagit hjälp av ny teknik och fixat en välfungerande lösning."Det är därför vi vill vara specialister, vi är bra på skidor och erbjuder garantier om kunden mot förmodan inte är nöjd," säger Johan Rehnström.
NYHET Publicerad:

"Vi ser världen som rekryteringsbas"

KOMPETENSFÖRSÖRJNING På ABB i Ludvika kommer medarbetarna från 50 olika nationaliteter. "Vi ser världen som vår rekryteringsbas och vi kommer att behöva rekrytera mer från utlandet i framtiden. Mångfald gör oss bättre och mer innovativa", säger platschefen Magnus Ström.
NYHET Publicerad:

Omsorgsföretagare krävs på tredubbla avgifter

TILLSTÅNDSPLIKT Vid årsskiftet införde Inspektionen för vård och omsorg, IVO, nya avgifter för privata omsorgsföretag. Annikas Hemtjänst måste betala 90 000 kronor till IVO. "Det är både tidsödande och dyrt", säger Annika Hedström som driver företaget.
NYHET Publicerad:

"Viktigt att vi inte bara pratar om Google"

FÖRETAGSKLIMAT Om Google bygger serverhallar i Horndal innebär det ett lyft för regionen, menar Avestas kommunalråd Lars Isacsson (S). "Jag tror att de kommer att locka kompetens till länet som blir till nytta för alla. Men grunden i tillväxtarbetet är fortfarande våra aktiva företag".
NYHET Publicerad:

Näringslivsfrågorna ges högsta prioritet i Hedemora

FÖRETAGSKLIMAT Att förbättra för näringslivet är en prioriterad fråga för Hedemoras styrande koalition. "Vi sitter verkligen inte stilla i båten, utan jobbar på flera olika fronter", säger kommunalrådet Ola Gilén (S).
NYHET Publicerad:

Bra kommunal service är Säters filosofi

FÖRETAGSKLIMAT Säters kommun har haft en positiv utveckling de senaste åren, med låg arbetslöshet och stor efterfrågan på bostäder. " När vi blir fler invånare vill vi också växa på företagssidan", säger kommunalrådet Mats Nilsson (S).
NYHET Publicerad:

Dalarnas unga är företagsamma

NY RAPPORT Dalarna är ett av få län där nyföretagsamheten ökar. Den ökar sett till totalen, men också för såväl kvinnor som för unga personer. Det framgår av Svenskt Näringslivs rapport, Företagsamheten i Dalarna 2019. "Dalarnas framtid är beroende av att vi har starka och växande företag. Och bakom varje företag finns det en eller flera människor. I den här rapporten sätter vi fokus på dem", säger Teresa Bergkvist regionchef på Svenskt Näringsliv i Dalarna.
NYHET Publicerad:

Förenklingar och dialog ska lyfta Dalarnas näringsliv

UPPHANDLING Genom att arbeta strategiskt med upphandlingsfrågor kan kommuner både förbättra det lokala företagsklimatet och få större nytta för skattemedlen. Det har man insett i Dalarna och nu börjar Upphandlingscenters arbete märkas hos företagen.
NYHET Publicerad:

Bygg- och tjänstesektorn visar starkast konjunktur i Dalarna

KONJUNKTUREN Arbetsmarknaden inom den privata sektorn i Dalarna har utvecklats något bättre det senaste halvåret jämfört med snittet för övriga Sverige. Störst tillväxt kommande halvår väntas inom bygg- och tjänstesektorn. Det framgår av Svenskt Näringslivs konjunkturrapport för första kvartalet 2019.
NYHET Publicerad:

Gagnef vill vända den negativa trenden

FÖRETAGSKLIMAT "Det är genom växande och välmående företag vi skapar förutsättningar för hela kommunen med vård, skola och omsorg. Därför är det viktigt att ha ett välfungerande och positivt företagsklimat", säger Fredrik Jarl (C) som är nytt kommunalråd i Gagnef.
NYHET Publicerad:

Leksand vill fortsätta växa

FÖRETAGSKLIMAT Leksands kommun har satt upp ett mål om 18000 invånare år 2025. "Det är en rimlig befolkningsmängd om vi ska kunna behålla offentlig service och handel och klara kompetensförsörjningen till företagen", säger kommunalrådet Ulrika Liljeberg (C).
NYHET Publicerad:

Falun behöver jobba på förtroendet för att främja tillväxten

FÖRETAGSKLIMAT "Vi har haft en del olyckliga omständigheter som dragit ner förtroendet" säger kommunalrådet Joakim Storck (C). För att bygga upp förtroendet igen vill han att kommunen ska jobba för att främja tillväxten, samtidigt som myndighetsutövningen ska förbättras.
NYHET Publicerad:

Företagen gillar när han drar i kommuntyglarna

FÖRETAGSKLIMAT Han är kommunalrådet som var med om att varsla 55 anställda, avvecklade näringslivskontoret och uppmanar företagare att ringa till honom. Möt Hans Unander (S) som leder Malung/Sälen, kommunen som har byggboom och attraherar flera livskraftiga företag.
NYHET Publicerad:

Bostadsbrist orsakar kompetensbrist för Mora

FÖRETAGSKLIMAT Mora kommun jobbar för att lösa kompetensförsörjningen till både lokala företag och kommunens egna verksamheter. En viktig fråga att lösa är bostadsbristen. "Vi får hit kompetent personal, men om de inte hittar någonstans att bo så flyttar de igen", säger kommunalrådet Anna Hed (C).
NYHET Publicerad:

Industrins konkurrenskraft högt på agendan i Borlänge

FÖRETAGSKLIMAT För några år sedan kunde en pappersrulle från Borlänge ta sig till Göteborgs hamn på åtta timmar. I dag tar det tolv timmar. Jan Bohman, kommunalråd i Borlänge, tycker det är dags att frågan om industrins konkurrenskraft lyfts regionalt.
NYHET Publicerad:

Orsa vill klättra i statistiken

FÖRETAGSKLIMAT "Vi har som mål att vara bland de 100 bästa företagen i Svenskt Näringslivs kommunranking, senast år 2020. Det säger Mikael Thalin (C), kommunalråd i Orsa. För att nå dit ska kommunen bland annat jobba med bemötande och kompetensförsörjning.
NYHET Publicerad:

Bostadsbyggandet en viktig fråga för Ludvika

FÖRETAGSKLIMAT Bostadsbyggandet rankades som den viktigaste frågan för Ludvika kommun att ta tag i vid den senaste mätningen av företagsklimatet i Sveriges kommuner. Något som kommunalrådet Leif Pettersson (S) håller med om. "Vi ser en ökad inpendling från flera håll och det gör att bostadsbyggandet måste få bättre fart".
NYHET Publicerad:

Vansbro behöver både industrilokaler och bostäder för att utvecklas

FÖRETAGSKLIMAT För att vara en landsbygdskommun ligger Vansbro förhållandevis högt i Svenskt Näringslivs ranking. Men för att kommunen ska kunna utvecklas behövs fler bostäder. "Vi letar med ljus och lykta efter någon som vill bygga", säger kommunalrådet Stina Munters (C).
NYHET Publicerad:

För Rättvik är bygglovshanteringen en akilleshäl

FÖRETAGSKLIMAT Rättvik har i flera års tid hamnat i topp bland dalakommunerna i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. "Vi har jobbat långsiktigt för att komma hit", säger kommunalrådet Annette Riesbeck (C). Nu vill hon ta tag i bygglovshanteringen för att planprocesserna ska gå snabbare.
NYHET Publicerad:

Smedjebacken vill utveckla besöksnäringen

FÖRETAGSKLIMAT Efter några år på botten i Svenskt Näringslivs ranking har Smedjebackens kommun vänt uppåt i statistiken. För att behålla den positiva utvecklingen vill kommunalrådet Fredrik Rönning (S) satsa på nyetableringar och turism. – Vi vill inte bli jättestora inom besöksnäringen, men det finns potential att växa.