"Vi behöver återskapa förtroendet för skolan"

1842 infördes skolplikt i Sverige där syftet var att ge barn baskunskaper i olika ämnen. 1962 infördes skolplikt för barn och ungdomar mellan 7 och 16 år. Varje civiliserat och utvecklat land har bildade och utbildade människor som lär sig att räkna, skriva och läsa. Det här är ingen självklarhet att så är fallet. I vår mänsklighets historia är skolgång en tämligen modern företeelse och den finns inte heller i alla länder idag. Låg utbildning ger definitivt fattigdom genom okunskap och bristande självkänsla. Det är en möjlighet men absolut ingen självklarhet att ha tillgång till en fri skola.

Det finns ju inget som varar för evigt sägs det. Naturen bygger upp och bryter ner, civilisationer kommer och går. I Sverige har vi känslan av att allting alltid har varit som nu och allting kommer att vara precis som nu även framöver i tid. Vi har vaggats in i någon form av lättja och historielöshet. Ingenting kunde naturligtvis vara mer felaktigt. Om inte vi som privatpersoner kämpar, startar företag och anställer människor utan slår oss till ro kommer detta land också så småningom att åter förpassas i fattigdom. Alla kan inte vara försörjda av skattemedel, någonstans måste välstånd arbetas fram för att det överhuvudtaget ska kunna ske någon fördelning.

Våra politiker kan ge oss förutsättningar för att kämpa, men de kan inte fixa allt för oss som individer. Tror vi det är vi illa ute. Min uppfattning är att den politiska världen glömt bort det och lovar guld och gröna skogar till föräldrar och barn genom att få dem att tro att lärande är att få saker inympade i huvudet. Tvärtom, det krävs hårt arbete och repetition för lärande. Ingen kunskap kommer gratis utan ansträngning.

Det skrämmer mig därför när våra politiker efter flera decennier av sjunkande skolresultat inte förmår ta tag i denna fråga och ge förutsättningar för ett bra lärande.

Prestige och politisk karriär sätts före det så viktiga arbetet att bilda våra barn och kommande generationer. Nu låter jag som en gammal konservativ gubbe, vilket jag kanske också är. Men, min bedömning är de åtgärder skolpolitiker jobbar med skjuter förbi målet. Vår skolminister Fridolin lovade fixa skolan på 100 dagar, av det har vi inte sett någonting och kommer inte heller att göra det. Ryckiga, kortsiktiga insatser, experiment av olika slag med quick-fix tänk finns inte. Under helgen pratades det som en blixt från klar himmel om utomhusmatematik som exempel. Det blir lösryckta delar ur ett större sammanhang som bara rör till det ytterligare.

Nyckelproblemet som jag ser det är att vi har att hantera en kultur där vi till mans blivit lata och inte längre tycker det är viktigt att anstränga oss för att utbilda oss. Skolan ska vara kul och lattjo, annars orkar vi inte koncentrera oss någon längre tid. Vi som föräldrar curlar våra barn och ojar oss över att de måste anstränga sig för att ta in kunskaper. Det finns inga genvägar, lärande kräver ansträngning och långsiktiga spelregler behöver sättas för skolan där den inte blir en politisk bricka i varje valrörelse. Mitt recept är följande:

1. 1.
   Återskapa ordning och reda i skolan. Bort med mobiltelefoner och av med huvudbonader samt annan distraktion i klassrummet i det fall de inte är en del i undervisningen. Det går inte att bedriva undervisning i ett stökigt klassrum, inte heller att ta till sig densamma.
2. 2.
   ”Portförbjud” föräldrar i skolan. Det låter hårt men det fungerar inte om våra lärare ska vara psykologer och lägga så mycket tid som de gör idag på vuxna människor och föräldrar. Lärarna ska ha tid att undervisa barnen.
3. 3.
   Ta undan administration från lärarna och kringsysslor som under de senaste 20 åren underhand lagts på lärarkåren. Stödresurser behövs i skolan. Det finns många utan arbete idag och med rätt ingångslön kan de slussas via skolan som lärarassistenter ut i andra arbeten. Lärarna ska vara specialister på undervisning, ha tid för undervisning och inte vara splittrade mångsysslare.
4. 4.
   Satsa på baskunskaper och lägg tiden där. Uppfostran och livskunskap ska man skaffa sig hemma genom föräldrar och kompisar.
5. 5.
   Tidigt stöd till elever med behov av stöd. Åk inte runt jorden och leta lösningar. Se på Finland som ett gott exempel och lär av hur de gör.
6. 6.
   Höj lönen till lärare. Det ökar inflödet av duktiga människor som ser läraryrket som ett möjligt arbetsområde. Har vi inte bra lärare, får vi inte heller bra elever.
7. 7.
   Ur skattesynvinkel måste skolan vara nummer ett. Det finns inget viktigare än detta. Räcker inte skattepengarna totalt, stryk andra mindre viktiga områden som individerna själva löst i hundratals år. Vi måste inse att ta in skatt och använda skattepengar handlar om att prioritera och inte som idag vara alla goda gåvors givare.

Det här låter ju för enkelt naturligtvis men jag tror att vi behöver börja med grunden där det enkla och självklara ofta är det svåra. Vi behöver börja med att återskapa förtroendet för skolan som en livslärande instans. Med en bra skola fortsätter Sverige vara ett bra land att starta och driva företag i och därmed leva i. Motsatsen är däremot väldigt skrämmande.

Mats Aspemo, Dala Frakt AB