Hårt arbete slås i spillror av vinstförslag

Barnen och deras föräldrar visar oss ideligen uppskattning och eleverna uppnår resultat som överträffar de skolor som drivs i kommunal regi. I dag gör vi också en vinst som visserligen är blygsam men som ändå kan säkerställa en god utbildning och trygg skolmiljö även i framtiden. Utan denna vinst skulle vi inte kunna driva skolan vidare.

Men allt detta är nu på väg att raseras. Ilmar Reepalus välfärdsutredning innebär praktiskt taget ett förbud mot vinster i välfärden eftersom den lilla vinst vi gör nu skulle skäras ner till ett minimum. Om förslaget skulle bli verklighet, har jag svårt att se hur vi skulle kunna driva skolan vidare. Detta gäller inte bara vår skola - tusentals andra friskolor, fria vårdföretag eller assistansföretag skulle gå samma öde till mötes.

Men, invänder någon, sju procents vinst är väl ingen dålig avkastning? Många företagare blir väl rika på mycket lägre marginaler? Det är visserligen sant, men det är inte vad utredningen föreslår. Det Reepalu avser är sju procent av vinsten på det investerade kapitalet. Detta sätt att beräkna vinstbegränsningen innebär att vi föregående verksamhetsår (2015/2016) skulle haft ett vinsttak på 114 400 kronor med en omsättning på 31,9 miljoner.

Det skulle räcka med en långtidssjukskrivning eller en hyreshöjning för att hela vår vinst skulle bli utraderad och vår verksamhet skulle gå med förlust. Och vad händer om skolpengen sänks? Under dessa förutsättningar, med runt femtio personer på lönelistan och 32 miljoner i omsättning, finns det nog ingen som skulle vilja ta de riskerna det innebär att driva företag.

År av nedlagt arbete slås i spillror. Men de största konsekvenserna drabbar barnen och deras föräldrar. Detta innebär nämligen en avveckling av det fria skolvalet – av föräldrars och barns rätt att välja den skola som passar dem bäst.

Ilmar Reepalus utredning vilar på den ideologiska grund som vill strypa företagares möjlighet att tjäna pengar Han anser att friskoleentreprenörer tar skattepengar i egen ficka och placerar pengarna utomlands. Men hur förklarar han att vi kan bedriva en skola med mindre elevgrupper, fräschare miljö, bättre skolmat och nöjdare lärare för samma summa pengar som de kommunala skolorna?

Våra fyrahundra elever riskerar nu att behöva hitta en annan skola som kan ta hand om dem. De har valt vår skola för att de ansåg oss vara bäst lämpad. Nu tvingas de in i en skola de inte får välja. Om vi höjer blicken en smula så ser vi vilka konsekvenserna blir nationellt. Merparten av dagens friskolor måste avvecklas. Hur detta ska ske utan konsekvenser på skolresultat och elevtrygghet är för mig en gåta.

Och vad gäller nyetableringar av friskolor så blir det praktiskt taget omöjligt. Att starta ett företag kräver mycket pengar under många års tid. Pengar som man får genom att göra vinst.

Så låt oss se vart detta förslag kan leda oss i förlängningen. Uppenbart är att det avser skrämma bort välfärdsföretagandet. Vad blir nästa steg? Ska vinstbegränsningar införas på övriga företag vars kunder är offentlig sektor? Ska byggföretag som bygger skolor inte få göra vinst? Ska vägunderhållsföretag tvingas avstå sin vinst? Städföretag med offentliga kunder? IT-konsulter med sjukhus som kunder?

Ilmar Reepalus utredning är ett tidigt tecken på att regeringen är inne på en mycket företagarfientlig linje. Låt oss inte blunda för de konsekvenser detta kan få för företagsamheten, friheten och samhället i stort.

Peter Nyman, styrelseordförande för friskolan Lust och Lära AB i Bollnäs