Risk för mer anonymt ägande med sämre entreprenörsskatt

Regelkrångel och 3:12-regler. Det är två ämnen som ofta kommer upp i samtal företagare emellan. Just 3:12-reglerna, som även kallas entreprenörsskatt, reglerar hur aktiva ägare beskattas för utdelningar och kapitalvinster och är ett typexempel på besvärligt regelkrångel.

I många år hade Sverige sämre skatteregler för ägarledda företag än för andra. Med start år 2005 reformerades dock skatten för ägarledda företag. Skatten på utdelningar sänktes, särskilt för företag med stora lönesummor, vilket gjorde att utdelningarna ökat kraftigt.

Vad betyder då detta? Att skatteintäkterna blir lidande? Nej, tvärt om. Trots den lägre skattenivån har även statens skatteintäkter från 3:12-sektorn ökat. En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar att de nya reglerna kan antas ha medfört att skatteintäkterna på utdelningar från dessa företag sammantaget därför ökat med mer än 30 miljarder kr efter reformeringarna. Rapporten visar vidare att de samlade lönerna till ägarna också har ökat, till och med mer än för ekonomin i stort. Även soliditeten har ökat i de ägarledda företagen sedan reformerna.

Just nu utreds 3:12-regelverket igen och vi företagare är självklart oroliga för försämringar. Många politiker verkar mest se på tabeller som jämför skatten mellan individer som byter från anställning till att arbeta i eget företag och att det då antas, i alla fall på papperet, vara fördelaktigare att vara företagare.

Många verkar faktiskt tro att det bara är att byta blankett – och livsstil – från anställning till företagare, lite lättvindigt sådär.

Inget kunde vara mer fel. Till saken hör för övrigt också att företagares blanketter är enormt mycket mer komplicerade än anställdas, men den stora skillnaden är förstås att som företagare lever man med sitt företag hela tiden. Som företagare riskerar man både egen tid och egna investeringar men också andras, exempelvis investerarnas, pengar samt har ansvaret för anställdas löner.

Så, vad händer om entreprenörsskatten försämras? För det första kommer det att påverka om – och i så fall hur stora – investeringar som görs i ägarledda bolag. Likaså påverkar det vem som investerar i och äger företagen. Vi lär få se färre små och växande firmor där medarbetare blir delägare och i stället fler som ägs av anonyma fonder eller institutioner. Det blir helt enkelt ett tråkigare och mer konformt näringsliv i Sverige.

Utdelningarna skapar alltså fler företag och därmed fler jobb.

Entreprenörsskatten handlar därför inte främst om hur stora utdelningar en företagare kan ta ut, utan det är ett ställningstagande om vi ska ha bättre villkor för fler och växande företag med aktiva ägare eller om vi ska ta risken att backa tillbaka till den tid då passivt ägande hade bättre skattevillkor.

Pengarna från utdelningarna används sällan till lyxliv, utan de återinvesteras ofta. Själv driver jag ett företag där alla vinster än så länge stannar i firman men ibland funderar jag på att plocka ut delar av vinsten och investera dem i ett annat företag. I entreprenörssjälen ligger liksom just detta; att ständigt hitta på nya affärsidéer och skapa fler företag. Det är något som är grundläggande för tillväxten och därmed välståndet i Sverige.

Salka Börjeson Eynon, Green Hotel, Tällberg