Icke godkänt, Löfven

När Stefan Löfven blev partiledare för Socialdemokraterna hoppades många på en förbättring. Det eftersom många företagare upplevde att attityden gentemot näringslivet försämrades i slutet av alliansåren. Jobbskaparna upplevde sig missuppfattade och ifrågasatta. Så när Socialdemokraterna i valmanifest 2014 fastslog att ett växande näringsliv är en grundförutsättning för välstånd, tillväxt och sysselsättning – är det inte konstigt att många förväntade sig en nystart för näringspolitiken.

När vi idag ser tillbaka på denna mandatperiod som nu börjar gå mot sitt slut, är det uppenbart att löftena om en ny näringspolitik inte uppfyllts. När Svenskt Näringsliv gör en så kallad inventering av de initiativ som regeringen tagit för företagen på centrala politikområden – har 53 av 92 initiativ skadat näringslivet och Sverige.

53 stycken. Jag vet, det är oerhört många. Låt det sjunka in.

Givetvis har regeringen tagit positiva initiativ, men dessa har i många fall varit abstrakta eller inte av lika stor omfattning. Däremot har de 53 skadliga initiativen skapat direkta och kännbara försämringar för landets jobbskapare. De positiva initiativen räcker inte för att kompensera för de dåliga. Till exempel har möjligheten att anställda medarbetare på tidsbegränsade anställningar inskränkts och arbetsgivaravgiften för alla under 26 år har fördubblats. Förutsättningarna för bygg- och servicebranscherna har försämrats genom sänkta taknivåer och lägre skattereduktion inom ROT- och RUT-systemen. Därtill har regelbördan för företagen fortsatt att växa. Men värst av allt är initiativet till förslag om vinstbegränsning i välfärden, som skulle få långtgående skadliga konsekvenser för företagen i välfärdssektorn vilket minskar möjligheterna att erbjuda bra skola, vård och omsorg. Bara förslaget i sig har minskat investeringsviljan inom branschen.

Sammanlagt har Stefan Löfven och regeringen, under den gångna mandatperioden, höjt skatterna med 70 miljarder kronor. Betyget för regeringens fyra år kan inte bli annat än icke godkänt.

Till helgen går Sverige till val igen, men dock kvarstår de allvarliga utmaningar som Sverige stod inför 2014. Trots en brinnande högkonjunktur. Det handlar om förutsättningar för svenska företag att konkurrera internationellt, bristerna i välfärden och företagens kompetensförsörjning samt tudelningen på arbetsmarknaden. För att vända utvecklingen måste nästa regering från dag ett ta jobbskaparnas utmaningar på allvar. Ett välmående näringsliv är en förutsättning för tillväxt, sysselsättning och välstånd. Utan jobbskaparna stannar Sverige. Det borde fler politiker inse.

Så oavsett vem som styr landet efter valet, måste det vara en företagsvänlig regering. En regering som vågar genomföra modiga strukturreformer som stärker jobbskaparnas möjlighet att växa och skapa fler jobb. Först då skapas fler skatteintäkter till välfärden som politiker sen kan fördela.