Inre marknaden avgörande för TAIGA

NYHET Publicerad

Vi har träffat Ann Rydholm, vd på TAIGA, för att bättre förstå EU:s betydelse för företag som arbetar på en nischmarknad. "Jag ser EUs inre marknad som helt avgörande för TAIGAs fortsatta utveckling", säger hon.

Taiga 3

Vi CE-märker våra produkter berättar Ann Rydholm VD på TAIGA, inte för att det krävs, utan för att det är ett bra säljargument apropå EU och regler.

Taiga 1

Ann Rydholm, VD TAIGA, brinner för skapa de bästa kläderna till dem som verkligen behöver ett gott skydd i sitt arbete utomhus, oavsett var i Europa deras arbetsplats är belägen.

Taiga 2

TAIGA ligger vid Varbergs norra infart, där E6 och R41 korsar varandra. Det placerar oss mitt i centrum mellan kunder och leverantörer runt om i Europa säger VD Ann Rydholm.

Berätta om Taiga, när startade ni verksamheten?
Efter att ha sålt sitt livsverk Tenson mitt i 50-årsåldern funderade Paul Rydholm vad han skulle göra. Att spela golf låg inte hans rastlösa entreprenörssjäl. Textil kunde han, men en konkurrensklausul förbjöd honom att syssla med modekonfektion. Svaret blev yrkeskläder och bolaget TAIGA drogs igång 1982 berättar Ann Rydholm, vd.

Du har samma efternamn som Paul!
– Ja, jag är gift med hans son Jonas som också är TAIGAs ägare sedan 1994.

Har ni hållt er till samma affärsområde hela tiden?
– Ja, vi började med yrkeskläder men under resans gång har vi utvecklats till specialister på funktionskläder för folk som arbetar utomhus under tuffa omständigheter.

Intressant, berätta mer!
– Det började med att kravet på att synlighet växte fram och som är livsviktigt för exempelvis vägarbetare. I takt med tiden har kravet på säkerhet ökat och vi har utvecklat följande affärsområden: Infrastructure, Ambulance & Rescue, Power & Industry, Sea & Nature och Military & Law Enforcement.

Men, varför sitter ni i Varberg?
– Därför att vi bor här säger Ann med ett leende!

Ja, det är en bra anledning, men vilka för- och nackdelar har Varberg?
– Det finns bara fördelar! Självklart livskvaliteten med havet och båtlivet inpå knuten. Idag är också kommunikationerna bra med pendeltåg och E6:an. Och så sitter vi mitt emellan kunder och leverantörer som vi ser det! Den enda nackdelen är att det kan vara svårt att hitta medarbetare med textilkompetens i Varberg.

Men, textilstaden Borås ligger väl bara ett par stenkast bort?
– Jo, fast det är lite för långt bort och så är vägen för dålig…

Ja, men dåliga vägar och roliga bilar är väl en bra kombo!
– Javisst, men det är så många kamror på 41:an säger Ann med ett smittande skratt! Och tillägger – jag tycker faktiskt att dom är bra.

Ja, det är klart. Hur hittar ni era kunder?
– Först och främst arbetar säljarna hårt med uppsökande arbete, men vi får också många propåer från intresserade och för all del även rekommendationer från nöjda kunder som ofta leder till nya affärer.

Nämn några exempel på kunder:
– 60% av dem som arbetar inom ambulansvården i Sverige använder TAIGAs kläder. Island – fortsätter Ann och pekar på en stor bild i utställningen – deras räddningstjänst består av 3.000 frivilliga som sköter allt från ambulansutryckning till räddningsuppdrag. Och de utför sina tuffa uppdrag i våra kläder.

Ojdå, du menar att de fungerar som Svenska Sjöräddningssällskapet, SSRS?
– Ja, precis. De sköter alla räddningsuppdrag och det har lett till att vi även säljer till Tull, flyg- och elbolag på Island som är en viktig marknad för oss.

När beslöt ni er för att exportera?
– Det var nog inget beslut, vi fick en förfrågan från Tyskland i mitten av 80-talet och på den vägen är det, berättar Ann.

Trevligt, hur ser ni på export?
– Det låter kanske lite konstigt, men vi är inte intresserade av marknader i traditionell mening. Exempelvis är inte »landet Tyskland« viktigt. Däremot är de som har tuffa arbeten »utomhus i Tyskland« intressanta för oss.

Det låter som om ni arbetar enligt »the long tail« fast »in real life«
– Ja, precis. Eftersom vi ofta vänder oss till mindre och specialiserade nischer är tillgång till »många marknader« viktig för TAIGAs möjlighet att växa.

Det betyder att EU inre marknad är viktig för TAIGA?
– Ja, jag ser EUs inre marknad som helt avgörande för TAIGAs fortsatta utveckling säger Ann

Ge gärna exempel!
– I och med EU-inträdet blev Baltikum och Polen även växande marknader – inte bara produktionsländer. Men visst var det skönt att allt papperskrångel försvann. Det har verkligen underlättat, säger Ann

Du menar tull, proforma fakturor och liknande?
– Ja, precis. Dessutom producerar vi ofta korta serier och i Asien krävs stora beställningar för att vara intressant som kund.

Det låter som att TAIGA arbetar mer som ZARA än HM?
– Ja, både och, vi tillverkar 50% efter beställning och 50% för lagerhållning för att kunna serva våra kunder med snabba leveranser. Men likt Zara gör vi all produktion inom EU, till skillnad från HM som ofta köra stora serier i Asien.

Hur ser TAIGAs marknader ut idag?
– TAIGA omsätter 54 MSEK och 60% säljs i Sverige, 15% i övriga Norden. Resterande 25% går till Holland, Schweiz, Storbritannien, Island och Baltikum.

Och era mål?
– Det är att fördubbla omsättningen och komma till en exportandel på 50%.

Och här ser du EU som avgörande för TAIGAs möjligheter att växa?
– Vi vill växa! Och utan exportmöjlighet hade vi varit tvungna att ge oss in på nya områden där vi saknar kompetens. Med EU kan vi fortsätta att växa oss starka inom vår egen nisch.

Hur är det med EU och regler?
– CE-märkningen av yrkeskläder är något som tillkommit under åren. Den kostar en del, men jag ser den som positiv. Märkningen hjälper kunderna att förstå vad de köper och den ger oss som leverantörer en bekräftelse på att vi tillgodoser kundens behov av säkra produkter, berättar Ann.

Är det krav på CE-märkning av skyddskläder?
– Arbetsgivaren är alltid ansvarig för personalens säkerhet och märkningen hjälper dem att välja det skydd som krävs för respektive uppgift. Men nej, det finns inget krav på märkning, men det är svårt att sälja om man inte kan visa att ens produkt matchar säkerhetskraven i respektive branch.

Finns det andra EU-regler?
– Ja, bland annat EUs upphandlingsdirektiv.

Ojojoj, det låter tungt!
– Ja, det gör det skrattar Ann och fortsätter – men det är faktiskt bra. För det skapar tydliga regler för offentliga inköp och minskar risken för korruption.

Du menar att det blir samma regler för inköp över hela EU?
– Ja, i stort sett samma regler för alla inom hela EU. Och med rätt krav från inköpare ser jag det som att det leder till vassare och bättre leverantörer i alla branscher. Men vi har dock en bra bit kvar innan vi är framme.

Ser du några problem med detta?
– Det skulle i så fall vara att överklaganden av upphandlingar har blivit vanligare. Först och främst på kontinenten, men även här hemma. Vi deltar i ett flertal upphandlingar som legat stilla i flera år på grund av överklaganden.

Är det, det enda problemet?
– När det gäller upphandlingar – oavsett om de är offentliga eller privata – händer det att beställaren inte alltid har den kompetens som krävs. Det kan stå »trikå 0% krympning«, men det finns ingen krympfri trikå. Är man då ärlig och inte kryssar i krympfri, så är man diskvalificerad i upphandlingen säger Ann.

Finns det sätt att komma åt detta?
– Ja, det borde vara så att offentliga upphandlingar går ut på remiss, där den sortens fel kan åtgärdas innan upphandlingen blir offentliggjord.

Tack det låter bra! Slutligen hur ser du på EU-valet?
– Jag ser grundtanken med EU – freden – som det absolut viktigaste som gynnar oss alla avslutar Ann med ett leende.

Text & bild: Christian Madsen

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Brist på personal i motorbranschen

ARBETSMARKNAD Det finns ett stort behov av mer kompetent personal i motorbranschen. För att råda bot på problemet krävs det bättre och modernare fordonsutbildning men branschen möter svårigheter bland politiker och tjänstemän.
NYHET Publicerad:

Ta chansen att påverka företagsklimatet i Hallands län

FÖRETAGSKLIMAT Under årets första dagar går Svenskt Näringslivs enkät om det lokala företagsklimatet ut till 2000 företagare i Hallands län. Är du en av dem? Missa inte att delta i Sveriges största företagarundersökning och ge din bild av hur det är att driva företag i din kommun.
NYHET Publicerad:

21-åriga Dina vågade starta eget

FÖRETAGSAMHET Mevludina Kovać, även kallad Dina, var i stan för att köpa pizza i somras när hon fick idén om att starta egen salong. - Det känns helt overkligt att jag verkligen har min egen studio nu.
NYHET Publicerad:

Första jobbet är viktigt även för näringslivet

MITT FÖRSTA JOBB Jag fick min första lön från ett sommarjobb i ett kuvert med tillhörande kvitto. Det var en fin känsla av att jag hade arbetat och försett mig själv med en egen börs. Det spelar inte så stor roll vad du gör i ditt arbete eller vilken bransch det är. Känslan av utfört arbete är oslagbar och sporrar dig till att fortsätta.
NYHET Publicerad:

Motsatsen till ett löfte?

KRÖNIKA Att lova något är stort. I alla fall för mig. Jag skulle inte ens våga lova något om jag visste att det fanns en liten, liten chans att jag inte skulle klara av att hålla mitt löfte. Men det verkar inte vara så noga med det längre. I alla fall inte inom politiken. Men jag lovar att den här julkrönikan inte kommer att handla om julen.
NYHET Publicerad:

Mindre företag bortsorterade med upphandlingslagen

POLITISK HALVLEK Omfattande byråkrati gör att allt färre företag deltar i de offentliga upphandlingarna. Regeringens nya upphandlingslagstiftning riskerar dessutom ytterligare försämra situationen. ”I dag tittar vi nog endast på var tredje upphandling och skulle byråkratin bli mer omfattande kommer vi troligen besluta oss för att sluta lägga tid och möda på offentliga upphandlingar”, säger Morgan Jönsson vd på Västplåt i Halmstad.
NYHET Publicerad:

Regeringens koldioxidskatt ökar Sveriges klimatpåverkan

POLITISK HALVLEK Sveriges bidrag till att minska klimateffekten blir mindre med en politik som flyttar produktionen utomlands. Detta är konsekvensen av regeringens höjda koldioxidskatt. ”Vi bidrar gärna till klimatomställningen, men det finns en gräns som gör att kunderna vänder sig till utlandet istället. Utsläppen blir större och jobben färre”, säger Thomas Jansson, ägare av bland annat AB Bröderna Jansson och Nissavarvet.
NYHET Publicerad:

”Hallands Hamnar skapar jobbförutsättningar för en hel region”

MITT FÖRSTA JOBB Min far sa till mig ”skärp till dig om du ska komma vidare”. Jag tyckte nämligen att idrottsaktiviteter och annat var roligare under gymnasiet än själva skolan. Jag fortsatte studera ekonomi på högskolan och fick sedan jobb på hamnen i Karlshamn -86, som ekonom inom redovisning. Jag tjänade 12 000 kronor i månaden – skitbra ju!
NYHET Publicerad:

Negativ konjunkturprognos i Halland

KONJUNKTUR Produktionen och försäljningsvolymen, investeringar och antalet anställda idag, jämfört med 6 månader sedan, sticker återigen ut negativt i Halland. Det visar en ny konjunkturprognos gjord av Svenskt Näringsliv. ”I Halland är det 55 procent fler företagare som har lägre produktion/försäljningsvolymen idag jämfört med Sverigesnittet”, säger Charlotte Schéle, regionchef Svenskt Näringsliv Halland.
NYHET Publicerad:

Maria är Hallands mest företagsamma människa 2016!

ÅRETS MEST FÖRETAGSAMMA Det var fullt hus när finalister, jury och gäster var med och firade Hallands mest företagsamma människa 2016. Årets vinnare är Maria Åkerberg, grundare och Vd för Dermanord i Frillesås. – Jag är så dålig tävlingsmänniska, så jag hade tränat på att se glad ut och säga ”grattis”. Så det här är helt fantastiskt, säger en glad Maria Åkerberg.
NYHET Publicerad:

Konkurrens skapar kvalitet i välfärden

VÄLFÄRD Den senaste tidens debatt om vinstbegränsningar på insatt kapital väcker engagemang hos många företagare. Möjligheten att kunna ta ut vinst efter många års slit, låga löner och investering i personal begränsas enormt med det nya förslaget från regeringen. – De verkar inte förstå hur det är att driva företag, säger Aferdita Rrmoku, Blommans Hemtjänst i Varberg.
NYHET Publicerad:

”En oärlig näringspolitik med dubbla budskap”

POLITISK HALVLEK Regeringen valde att höja arbetsgivaravgiften för unga och sätter därmed hinder för dem att ta sig in på arbetsmarknaden. ”Den politiken har för vår verksamhet inneburit att vi i första hand försöker hitta erfarna medarbetare eftersom det inte finns incitament att ta extratimmar för att lära upp nya unga från grunden”, säger Henric Persson hotellchef för Falkenberg Strandbad.
NYHET Publicerad:

Stor skillnad mellan kommunerna i Halland

NNR Skillnaderna mellan avgifterna och service till företagarna är stor i Halland Det visar Näringslivets Regelnämnds, NNR, stora granskning av regeltillämpningen i kommunerna. – Skillnaderna är svårmotiverade och det finns all anledning för kommunerna att titta på hur avgifterna kan skilja sig så mycket, säger Andrea Femrell, Vd NNR.
NYHET Publicerad:

Viktigt beslut om offentlig upphandling för halländska företag

UPPHANDLING Regeringens förslag om ny upphandlingslagstiftning innehöll betydligt mer långtgående krav än EU-direktivet krävde och var illa underbyggt. Vissa delar hade gett motsatt effekt utifrån direktivets syfte och även riskerat att missgynna svenska företag. Glädjande nog röstade Riksdagen nu istället ja till allianspartiernas motion vilket kommer innebära att många skadliga effekter kan undvikas. 
NYHET Publicerad:

Samarbete skapar jobb för unga

SKOLA NÄRINGSLIV Industribranschen står inför stora utmaningar att hitta ny arbetskraft. För att inspirera ungdomar och för att göra det lättare för företagen att anställa skapades Teknikcollege, ett samarbete som anpassar utbildningen efter arbetslivet och gör att företag enkelt får kontakt med framtida arbetstagare.
NYHET Publicerad:

”Mitt första jobb formade mig till VD”

MITT FÖRSTA JOBB Som 12-åring skötte jag väckningar på kurorthotellet mina föräldrar drev i Ulricehamn. Varje morgon ringde jag 20-30 hotellgäster och sa något i stil med ”God morgon, jag ringer från växeln och klockan är 07.00”. Efter det har jag testat på allt inom en hotellverksamhet. Det fostrade och formade mig till den jag är idag.
NYHET Publicerad:

Kilometerskatten upprör på landsbygden

KILOMETERSKATT Om kilometerskatten införs kommer det att drabba företag på landsbygden hårt. Långås potatis och rotfrukter har idag 15 anställda men vd:n Roger Bengtsson tror att han kommer behöva göra drastiska förändringar inom företaget om skatten införs.
NYHET Publicerad:

Allt att vinna på bra arbetsmiljö

ARBETSMILJÖ Ökad trivsel på arbetsplatsen, i det närmaste obefintlig personalomsättning, högre kompetens hos alla medarbetare och extremt lite reklamationer. Det är några effekter av arbetsmiljöarbetet på livsmedelsföretaget HK Scan i Halmstad med 16 anställda. Som erkännande har produktionsledaren Christopher Malmqvist fått Prevents Arbetsmiljöstipendium 2016.
NYHET Publicerad:

Vinstbegränsning är inte rätt väg att gå

VINSTBEGRÄNSNINGAR Regeringen ska vara tydliga och ställa höga krav på kvalitet och uppföljning i all offentligt finansierad verksamhet, oavsett om den bedrivs i privat eller offentlig regi. Att lägga fokus på att motverka vinst i välfärden hämmar istället utvecklingen och investeringsviljan. – Man börjar ju fundera på varför man ska gå med förlust bara för att man har valt att arbeta inom omsorgen och för att man vill förbättra och utveckla branschen, säger Sofia Zidar, delägare i HemAssistans i Varberg.
NYHET Publicerad:

Motverka RUT är att motverka fler jobb och vita pengar

POLITISK HALVLEK Rut-avdraget har gjort svarta jobb till vita och hjälpt människor att gå från bidrag till riktiga löner. Nya siffror från Almega visar även att antalet rut-utförare har minskat med 10 procent i år. – Det är svårt att förstå varför regeringen vill bryta den utvecklingen, säger Åsa Malmborg, vd för Flitiga Liza AB i Halmstad.