Inre marknaden avgörande för TAIGA

NYHET Publicerad

Vi har träffat Ann Rydholm, vd på TAIGA, för att bättre förstå EU:s betydelse för företag som arbetar på en nischmarknad. "Jag ser EUs inre marknad som helt avgörande för TAIGAs fortsatta utveckling", säger hon.

Taiga 3

Vi CE-märker våra produkter berättar Ann Rydholm VD på TAIGA, inte för att det krävs, utan för att det är ett bra säljargument apropå EU och regler.

Taiga 1

Ann Rydholm, VD TAIGA, brinner för skapa de bästa kläderna till dem som verkligen behöver ett gott skydd i sitt arbete utomhus, oavsett var i Europa deras arbetsplats är belägen.

Taiga 2

TAIGA ligger vid Varbergs norra infart, där E6 och R41 korsar varandra. Det placerar oss mitt i centrum mellan kunder och leverantörer runt om i Europa säger VD Ann Rydholm.

Berätta om Taiga, när startade ni verksamheten?
Efter att ha sålt sitt livsverk Tenson mitt i 50-årsåldern funderade Paul Rydholm vad han skulle göra. Att spela golf låg inte hans rastlösa entreprenörssjäl. Textil kunde han, men en konkurrensklausul förbjöd honom att syssla med modekonfektion. Svaret blev yrkeskläder och bolaget TAIGA drogs igång 1982 berättar Ann Rydholm, vd.

Du har samma efternamn som Paul!
– Ja, jag är gift med hans son Jonas som också är TAIGAs ägare sedan 1994.

Har ni hållit er till samma affärsområde hela tiden?
– Ja, vi började med yrkeskläder men under resans gång har vi utvecklats till specialister på funktionskläder för folk som arbetar utomhus under tuffa omständigheter.

Intressant, berätta mer!
– Det började med att kravet på att synlighet växte fram och som är livsviktigt för exempelvis vägarbetare. I takt med tiden har kravet på säkerhet ökat och vi har utvecklat följande affärsområden: Infrastructure, Ambulance & Rescue, Power & Industry, Sea & Nature och Military & Law Enforcement.

Men, varför sitter ni i Varberg?
– Därför att vi bor här säger Ann med ett leende!

Ja, det är en bra anledning, men vilka för- och nackdelar har Varberg?
– Det finns bara fördelar! Självklart livskvaliteten med havet och båtlivet inpå knuten. Idag är också kommunikationerna bra med pendeltåg och E6:an. Och så sitter vi mitt emellan kunder och leverantörer som vi ser det! Den enda nackdelen är att det kan vara svårt att hitta medarbetare med textilkompetens i Varberg.

Men, textilstaden Borås ligger väl bara ett par stenkast bort?
– Jo, fast det är lite för långt bort och så är vägen för dålig…

Ja, men dåliga vägar och roliga bilar är väl en bra kombo!
– Javisst, men det är så många kamror på 41:an säger Ann med ett smittande skratt! Och tillägger – jag tycker faktiskt att dom är bra.

Ja, det är klart. Hur hittar ni era kunder?
– Först och främst arbetar säljarna hårt med uppsökande arbete, men vi får också många propåer från intresserade och för all del även rekommendationer från nöjda kunder som ofta leder till nya affärer.

Nämn några exempel på kunder:
– 60% av dem som arbetar inom ambulansvården i Sverige använder TAIGAs kläder. Island – fortsätter Ann och pekar på en stor bild i utställningen – deras räddningstjänst består av 3.000 frivilliga som sköter allt från ambulansutryckning till räddningsuppdrag. Och de utför sina tuffa uppdrag i våra kläder.

Ojdå, du menar att de fungerar som Svenska Sjöräddningssällskapet, SSRS?
– Ja, precis. De sköter alla räddningsuppdrag och det har lett till att vi även säljer till Tull, flyg- och elbolag på Island som är en viktig marknad för oss.

När beslöt ni er för att exportera?
– Det var nog inget beslut, vi fick en förfrågan från Tyskland i mitten av 80-talet och på den vägen är det, berättar Ann.

Trevligt, hur ser ni på export?
– Det låter kanske lite konstigt, men vi är inte intresserade av marknader i traditionell mening. Exempelvis är inte »landet Tyskland« viktigt. Däremot är de som har tuffa arbeten »utomhus i Tyskland« intressanta för oss.

Det låter som om ni arbetar enligt »the long tail« fast »in real life«
– Ja, precis. Eftersom vi ofta vänder oss till mindre och specialiserade nischer är tillgång till »många marknader« viktig för TAIGAs möjlighet att växa.

Det betyder att EU inre marknad är viktig för TAIGA?
– Ja, jag ser EUs inre marknad som helt avgörande för TAIGAs fortsatta utveckling säger Ann

Ge gärna exempel!
– I och med EU-inträdet blev Baltikum och Polen även växande marknader – inte bara produktionsländer. Men visst var det skönt att allt papperskrångel försvann. Det har verkligen underlättat, säger Ann

Du menar tull, proforma fakturor och liknande?
– Ja, precis. Dessutom producerar vi ofta korta serier och i Asien krävs stora beställningar för att vara intressant som kund.

Det låter som att TAIGA arbetar mer som ZARA än HM?
– Ja, både och, vi tillverkar 50% efter beställning och 50% för lagerhållning för att kunna serva våra kunder med snabba leveranser. Men likt Zara gör vi all produktion inom EU, till skillnad från HM som ofta köra stora serier i Asien.

Hur ser TAIGAs marknader ut idag?
– TAIGA omsätter 54 MSEK och 60% säljs i Sverige, 15% i övriga Norden. Resterande 25% går till Holland, Schweiz, Storbritannien, Island och Baltikum.

Och era mål?
– Det är att fördubbla omsättningen och komma till en exportandel på 50%.

Och här ser du EU som avgörande för TAIGAs möjligheter att växa?
– Vi vill växa! Och utan exportmöjlighet hade vi varit tvungna att ge oss in på nya områden där vi saknar kompetens. Med EU kan vi fortsätta att växa oss starka inom vår egen nisch.

Hur är det med EU och regler?
– CE-märkningen av yrkeskläder är något som tillkommit under åren. Den kostar en del, men jag ser den som positiv. Märkningen hjälper kunderna att förstå vad de köper och den ger oss som leverantörer en bekräftelse på att vi tillgodoser kundens behov av säkra produkter, berättar Ann.

Är det krav på CE-märkning av skyddskläder?
– Arbetsgivaren är alltid ansvarig för personalens säkerhet och märkningen hjälper dem att välja det skydd som krävs för respektive uppgift. Men nej, det finns inget krav på märkning, men det är svårt att sälja om man inte kan visa att ens produkt matchar säkerhetskraven i respektive branch.

Finns det andra EU-regler?
– Ja, bland annat EUs upphandlingsdirektiv.

Ojojoj, det låter tungt!
– Ja, det gör det skrattar Ann och fortsätter – men det är faktiskt bra. För det skapar tydliga regler för offentliga inköp och minskar risken för korruption.

Du menar att det blir samma regler för inköp över hela EU?
– Ja, i stort sett samma regler för alla inom hela EU. Och med rätt krav från inköpare ser jag det som att det leder till vassare och bättre leverantörer i alla branscher. Men vi har dock en bra bit kvar innan vi är framme.

Ser du några problem med detta?
– Det skulle i så fall vara att överklaganden av upphandlingar har blivit vanligare. Först och främst på kontinenten, men även här hemma. Vi deltar i ett flertal upphandlingar som legat stilla i flera år på grund av överklaganden.

Är det, det enda problemet?
– När det gäller upphandlingar – oavsett om de är offentliga eller privata – händer det att beställaren inte alltid har den kompetens som krävs. Det kan stå »trikå 0% krympning«, men det finns ingen krympfri trikå. Är man då ärlig och inte kryssar i krympfri, så är man diskvalificerad i upphandlingen säger Ann.

Finns det sätt att komma åt detta?
– Ja, det borde vara så att offentliga upphandlingar går ut på remiss, där den sortens fel kan åtgärdas innan upphandlingen blir offentliggjord.

Tack det låter bra! Slutligen hur ser du på EU-valet?
– Jag ser grundtanken med EU – freden – som det absolut viktigaste som gynnar oss alla avslutar Ann med ett leende.

Text & bild: Christian Madsen

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

VALET 2018: Dags att reformera Arbetsförmedlingen

VALET 2018. I år är det 25 år sedan lagen om privat arbetsförmedling infördes i Sverige och såväl bemanningsföretag som rekryteringsföretag fyller i dag en naturlig roll på svensk arbetsmarknad. Kartan har förändrats väsentligen sedan dess, men faktum är att Arbetsförmedlingen (AF) har fått stå relativt oförändrad. Nu är tiden inne för förändring.
NYHET Publicerad:

Bensinmack med eget bonussystem

LÖNEBILDNING På Circle K Sannarp i Halmstad har stationschefen Sven-Olof Gudmundsson utvecklat ett eget bonuslönesystem. Genom att delegera ansvar till de anställda och ge möjlighet till bonuslön, har han fått motiverade medarbetare och en lönsam bensinmack.
NYHET Publicerad:

Jobbskaparna – viktiga samhällsbyggare i Kungsbacka

FÖRETAGSKLIMAT. Kungsbacka kommun har den mest företagsamma befolkningen i Halland, men företagen i kommunen har mer att önska av det lokala företagsklimatet. ”Dialogen och en tydlig riktning framåt är avgörande för att få till ett bättre företagsklimat”, säger Jonas Håkansson, Vd Aranäs.
NYHET Publicerad:

Veteranpoolen viktig för Sverige AB

ARBETSMARKNAD Med en ökande äldre befolkning, ser Veteranpoolen möjligheter att ta tillvara på pensionärernas erfarenhet och drivkraft. Och allt fler vill fortsatt bidra till samhällets utveckling efter pension. ”Vår ambition är att betala mer skatt genom att fler vill fortsätta arbeta på sina villkor. Men att införa en extra löneskatt för pensionärer som jobbar är inte rätt väg att gå”, säger Mats Claesson, Vd Veteranpoolen.
NYHET Publicerad:

Välfärdsföretagaren: ”privat ägande skapar lojalitet och kontinuitet”

VÄLFÄRD Redan under studietiden, när kollegor klagade på arbetssituationen, kom idén att starta egen verksamhet. ”Vi genomförde en arbetsmiljöstudie mellan privat- och offentligt driven verksamhet, och det var en väsentligt stor skillnad. Då bestämde jag mig”, säger Katarina Järbur, delägare och läkare på Säröledens Familjeläkare.
NYHET Publicerad:

Dags att gå vidare i välfärdsfrågan  

VÄLFÄRD I snart fyra år har frågan om vinstbegränsningar – i praktiken ett vinstförbud – helt dominerat debatten om vår gemensamma välfärd. Den har sugit att syre ur luften och den har skapat stora klyftor i politiken men även förtroendeklyftor mellan företagare och politiker.
NYHET Publicerad:

VAL 2018: Rut-avdraget har gett 30 000 nya jobb

JOBBSKAPARNA Rut-avdraget firar tio år och omsatte hela 10 miljarder kronor under 2017. Almega konstaterar att den sänkta skatten på hushållsnära tjänster har varit en framgångsrik jobbmotor och skapat över 30 000 nya arbetstillfällen. Av dessa jobb har 23 000 gått till människor som har stått utanför arbetsmarknaden efter att rut-reformen genomfördes.
NYHET Publicerad:

Valets viktigaste frågor enligt hallänningarna

VALET 2018 Lägre skatt på arbete. Det är vad Hallands företagare önskar sig mest av allt efter valet i höst. Men även minskad regelbörda och förändringar i LAS kommer högt på listan över företagens viktigaste valfrågor, visar Svenskt Näringslivs Företagarpanel i Halland.
NYHET Publicerad:

Optimism bland företagen i Halland

KONJUNKTUR Konjunkturen i Halland är fortfarande stark. 40 procent av företagarna uppger att produktionen/försäljningsvolymen är högre idag än för ett halvår sedan, och mer än varannan företagare tror på ökad försäljning de nästkommande sex månaderna. Det visar nya siffror från Svenskt Näringslivs företagarpanel.
NYHET Publicerad:

Tillsammans för ett starkare och växande Halland

HALLAND. Nyckeln till tillgänglighet är att samarbeta, menar Mikaela Waltersson som är ordförande för regionstyrelsen i Halland. Genom att hjälpas åt istället för att konkurrera bygger vi upp ett samhälle där alla kan få den hjälp de behöver.
NYHET Publicerad:

Nu börjar GDPR gälla!

GDPR I GDPR ställs höga krav på ordning och reda i behandlingen av personuppgifter. Den värnar integritetsskydd samtidigt som den också ska garantera fria dataflöden för att stärka innovation, handel och konkurrenskraft. ”Att ordningen är rörig att förstå sig på, håller nog många med om”, säger Carolina Brånby, jurist och policyansvarig på Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Konflikten i Göteborgs hamn – problem för hela Sverige

HAMNKONFLIKTEN I GÖTEBORG. 4,5 miljarder kronor kostade konflikten i Göteborgs hamn det svenska näringslivet andra aktörer i samhället under 2017, visar ny beräkning genomförd av Damvad Analytics på uppdrag av Svenskt Näringsliv. ”Det påverkar hela Sveriges näringsliv och ekonomi”, säger Charlotte Schéle, regionchef Svenskt Näringsliv Halland.
NYHET Publicerad:

Halmstadsföretaget förser Norden med biltillbehör

JOBBSKAPARNA. Valet av placeringen i Halmstad för Biltemas logistikföretag Retlog, var strategiskt viktig. Här finns hamn, järnväg och närheten till E6:an. Trots fyra stora lager vill företaget växa ytterligare. ”Markfrågan är självklart central för oss, samtidigt som det är viktigt att fler förstår att vi är plantskola gällande kompetensförsörjningen för många andra företag i kommunen och regionen”, säger Bjarne Sandberg, Vd Retlog.
NYHET Publicerad:

Så ser företagsklimatet ut i Halland

ENKÄTSLÄPP. Det är stora skillnader på hur företagen upplever det lokala företagsklimatet i årets mätning. Laholm som brukar ligga i topp rasar i många frågor, medan Falkenberg fortsätter att utvecklas positivt på en redan hög nivå. ”Jag är inte förvånad över resultatet”, säger Charlotte Schéle, regionchef Svenskt Näringsliv Halland.
NYHET Publicerad:

Företagare: Vi utmålas som bovar

FÖRETAGSKLIMAT Småföretagare vittnar om att det finns ett utbrett missnöje med regeringens näringspolitik. Illa genomtänkta och dåligt förberedda förslag skapar ett ogästvänligt klimat för de som vill starta och driva företag.
NYHET Publicerad:

100 år av företagsam stolthet

JOBBSKAPARNA. Om några år firar KE´s Buss 100-årsjubileum. Efterfrågan att åka med på mjölkbilen mellan Fjärås och Kungsbacka blev starten för en av Kungsbackas större företag och som idag drivs av tredje generationen. ”Jag känner en stolthet över det som vi har skapat tillsammans med våra medarbetare. För att vi ska lyckas väl kommande år behövs dock en bättre dialog med ledande politiker”, säger Magnus Elofsson, Vd och ägare KE´s Buss.
NYHET Publicerad:

Halmstad nysatsar för ett bättre företagsklimat

LOKALT FÖRETAGSKLIMAT. Senast vid årsskiftet ska näringslivsfrågorna omorganiseras så att de hamnar under kommunstyrelsen för att möjliggöra ett bättre lokalt företagsklimat i Halmstad. ”Planen är näringslivsfrågorna ska vara mer närvarande på högsta politiska nivån”, säger Jonas Bergman (M), tillträdande ordförande för kommunstyrelsen.
NYHET Publicerad:

Resan har bara börjat!

KRÖNIKA. Gilla Jobbskaparna har varit igång ett tag, och jag inser att den kommer pågå länge till. Vi har bara börjat skrapa på ytan för att skapa förståelse för företagens betydelse i samhället. Och fler företagare – jobbskapare – borde känna stolthet över deras bidrag till vår gemensamma välfärd så som vägar, skola, vård och omsorg. Låt det komma fram och synliggöras i valrörelsen.
NYHET Publicerad:

Gilla Jobbskaparna: Varbergs Kusthotell

#GILLAJOBBSKAPARNA. Jobb skapas av företagsamma människor. Med rätt förutsättningar vågar fler förverkliga idéer och utveckla sina företag. Då skapas jobb och ekonomiska resurser till vår gemensamma välfärd. ”Vi är en viktig och stor jobbskapare där vi vill skapa harmoni för både gäster och anställda”, säger Terese Asplund Vd Varbergs Kusthotell.
NYHET Publicerad:

Gilla Jobbskaparna: Stålboms konditori

#GILLAJOBBSKAPARNA. Jobb skapas av företagsamma människor. Med rätt förutsättningar vågar fler förverkliga idéer och utveckla sina företag. Då skapas jobb och ekonomiska resurser till vår gemensamma välfärd. ”Det finns inte en enda politiker som själv kan skapa jobb, därför är den här kampanjen både bra och viktig”, säger Heléne Stålbom, Vd Stålboms Konditori i Falkenberg.