Inre marknaden avgörande för TAIGA

NYHET Publicerad

Vi har träffat Ann Rydholm, vd på TAIGA, för att bättre förstå EU:s betydelse för företag som arbetar på en nischmarknad. "Jag ser EUs inre marknad som helt avgörande för TAIGAs fortsatta utveckling", säger hon.

Taiga 3

Vi CE-märker våra produkter berättar Ann Rydholm VD på TAIGA, inte för att det krävs, utan för att det är ett bra säljargument apropå EU och regler.

Taiga 1

Ann Rydholm, VD TAIGA, brinner för skapa de bästa kläderna till dem som verkligen behöver ett gott skydd i sitt arbete utomhus, oavsett var i Europa deras arbetsplats är belägen.

Taiga 2

TAIGA ligger vid Varbergs norra infart, där E6 och R41 korsar varandra. Det placerar oss mitt i centrum mellan kunder och leverantörer runt om i Europa säger VD Ann Rydholm.

Berätta om Taiga, när startade ni verksamheten?
Efter att ha sålt sitt livsverk Tenson mitt i 50-årsåldern funderade Paul Rydholm vad han skulle göra. Att spela golf låg inte hans rastlösa entreprenörssjäl. Textil kunde han, men en konkurrensklausul förbjöd honom att syssla med modekonfektion. Svaret blev yrkeskläder och bolaget TAIGA drogs igång 1982 berättar Ann Rydholm, vd.

Du har samma efternamn som Paul!
– Ja, jag är gift med hans son Jonas som också är TAIGAs ägare sedan 1994.

Har ni hållit er till samma affärsområde hela tiden?
– Ja, vi började med yrkeskläder men under resans gång har vi utvecklats till specialister på funktionskläder för folk som arbetar utomhus under tuffa omständigheter.

Intressant, berätta mer!
– Det började med att kravet på att synlighet växte fram och som är livsviktigt för exempelvis vägarbetare. I takt med tiden har kravet på säkerhet ökat och vi har utvecklat följande affärsområden: Infrastructure, Ambulance & Rescue, Power & Industry, Sea & Nature och Military & Law Enforcement.

Men, varför sitter ni i Varberg?
– Därför att vi bor här säger Ann med ett leende!

Ja, det är en bra anledning, men vilka för- och nackdelar har Varberg?
– Det finns bara fördelar! Självklart livskvaliteten med havet och båtlivet inpå knuten. Idag är också kommunikationerna bra med pendeltåg och E6:an. Och så sitter vi mitt emellan kunder och leverantörer som vi ser det! Den enda nackdelen är att det kan vara svårt att hitta medarbetare med textilkompetens i Varberg.

Men, textilstaden Borås ligger väl bara ett par stenkast bort?
– Jo, fast det är lite för långt bort och så är vägen för dålig…

Ja, men dåliga vägar och roliga bilar är väl en bra kombo!
– Javisst, men det är så många kamror på 41:an säger Ann med ett smittande skratt! Och tillägger – jag tycker faktiskt att dom är bra.

Ja, det är klart. Hur hittar ni era kunder?
– Först och främst arbetar säljarna hårt med uppsökande arbete, men vi får också många propåer från intresserade och för all del även rekommendationer från nöjda kunder som ofta leder till nya affärer.

Nämn några exempel på kunder:
– 60% av dem som arbetar inom ambulansvården i Sverige använder TAIGAs kläder. Island – fortsätter Ann och pekar på en stor bild i utställningen – deras räddningstjänst består av 3.000 frivilliga som sköter allt från ambulansutryckning till räddningsuppdrag. Och de utför sina tuffa uppdrag i våra kläder.

Ojdå, du menar att de fungerar som Svenska Sjöräddningssällskapet, SSRS?
– Ja, precis. De sköter alla räddningsuppdrag och det har lett till att vi även säljer till Tull, flyg- och elbolag på Island som är en viktig marknad för oss.

När beslöt ni er för att exportera?
– Det var nog inget beslut, vi fick en förfrågan från Tyskland i mitten av 80-talet och på den vägen är det, berättar Ann.

Trevligt, hur ser ni på export?
– Det låter kanske lite konstigt, men vi är inte intresserade av marknader i traditionell mening. Exempelvis är inte »landet Tyskland« viktigt. Däremot är de som har tuffa arbeten »utomhus i Tyskland« intressanta för oss.

Det låter som om ni arbetar enligt »the long tail« fast »in real life«
– Ja, precis. Eftersom vi ofta vänder oss till mindre och specialiserade nischer är tillgång till »många marknader« viktig för TAIGAs möjlighet att växa.

Det betyder att EU inre marknad är viktig för TAIGA?
– Ja, jag ser EUs inre marknad som helt avgörande för TAIGAs fortsatta utveckling säger Ann

Ge gärna exempel!
– I och med EU-inträdet blev Baltikum och Polen även växande marknader – inte bara produktionsländer. Men visst var det skönt att allt papperskrångel försvann. Det har verkligen underlättat, säger Ann

Du menar tull, proforma fakturor och liknande?
– Ja, precis. Dessutom producerar vi ofta korta serier och i Asien krävs stora beställningar för att vara intressant som kund.

Det låter som att TAIGA arbetar mer som ZARA än HM?
– Ja, både och, vi tillverkar 50% efter beställning och 50% för lagerhållning för att kunna serva våra kunder med snabba leveranser. Men likt Zara gör vi all produktion inom EU, till skillnad från HM som ofta köra stora serier i Asien.

Hur ser TAIGAs marknader ut idag?
– TAIGA omsätter 54 MSEK och 60% säljs i Sverige, 15% i övriga Norden. Resterande 25% går till Holland, Schweiz, Storbritannien, Island och Baltikum.

Och era mål?
– Det är att fördubbla omsättningen och komma till en exportandel på 50%.

Och här ser du EU som avgörande för TAIGAs möjligheter att växa?
– Vi vill växa! Och utan exportmöjlighet hade vi varit tvungna att ge oss in på nya områden där vi saknar kompetens. Med EU kan vi fortsätta att växa oss starka inom vår egen nisch.

Hur är det med EU och regler?
– CE-märkningen av yrkeskläder är något som tillkommit under åren. Den kostar en del, men jag ser den som positiv. Märkningen hjälper kunderna att förstå vad de köper och den ger oss som leverantörer en bekräftelse på att vi tillgodoser kundens behov av säkra produkter, berättar Ann.

Är det krav på CE-märkning av skyddskläder?
– Arbetsgivaren är alltid ansvarig för personalens säkerhet och märkningen hjälper dem att välja det skydd som krävs för respektive uppgift. Men nej, det finns inget krav på märkning, men det är svårt att sälja om man inte kan visa att ens produkt matchar säkerhetskraven i respektive branch.

Finns det andra EU-regler?
– Ja, bland annat EUs upphandlingsdirektiv.

Ojojoj, det låter tungt!
– Ja, det gör det skrattar Ann och fortsätter – men det är faktiskt bra. För det skapar tydliga regler för offentliga inköp och minskar risken för korruption.

Du menar att det blir samma regler för inköp över hela EU?
– Ja, i stort sett samma regler för alla inom hela EU. Och med rätt krav från inköpare ser jag det som att det leder till vassare och bättre leverantörer i alla branscher. Men vi har dock en bra bit kvar innan vi är framme.

Ser du några problem med detta?
– Det skulle i så fall vara att överklaganden av upphandlingar har blivit vanligare. Först och främst på kontinenten, men även här hemma. Vi deltar i ett flertal upphandlingar som legat stilla i flera år på grund av överklaganden.

Är det, det enda problemet?
– När det gäller upphandlingar – oavsett om de är offentliga eller privata – händer det att beställaren inte alltid har den kompetens som krävs. Det kan stå »trikå 0% krympning«, men det finns ingen krympfri trikå. Är man då ärlig och inte kryssar i krympfri, så är man diskvalificerad i upphandlingen säger Ann.

Finns det sätt att komma åt detta?
– Ja, det borde vara så att offentliga upphandlingar går ut på remiss, där den sortens fel kan åtgärdas innan upphandlingen blir offentliggjord.

Tack det låter bra! Slutligen hur ser du på EU-valet?
– Jag ser grundtanken med EU – freden – som det absolut viktigaste som gynnar oss alla avslutar Ann med ett leende.

Text & bild: Christian Madsen

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

”Ränta på sparbeloppet var grädde på moset”

MITT FÖRSTA JOBB Det fick jag när jag var i 10-årsåldern och jobbet innebar att klippa gräsmattan hos mina föräldrars bekanta. Jag har alltid varit intresserad av bilar och maskiner. Minns än idag känslan över hur kul jag tyckte det var att köra gräsklipparen och att resultatet blev en snygg, nyklippt gräsmatta!
NYHET Publicerad:

Idérik mässa ger hopp om en företagsam framtid

UNG FÖRETAGSAMHET I år finns det 330 UF-företag i Halland. Närmare 190 av dessa gick att besöka på Halmstad Arena när de i torsdags (16/3) visade upp sig på mässan ”Entreprenörskap på riktigt 2017”.
NYHET Publicerad:

Gårdsäpplet UF - Framtida företagare

UNG FÖRETAGSAMHET Gårdsäpplet UF startades av fyra ambitiösa och engagerade elever på Munkagårdsgymnasiet i Tvååker. Deras målsättning för framtiden är att bli egenföretagare inom jordbruk. ”Att starta ett UF-företag med det vi kommer arbeta med i framtiden var därför givet, Säger VD Ida Lagerstedt.
NYHET Publicerad:

Sveriges konkurrenskraft är hotad

AVTAL 17 Exporten tappar marknadsandelar, industriproduktionen faller, handeln och tjänstesektorn utmanas av en allt hårdare internationell konkurrens. Samtidigt har Sverige bland de högsta lönekostnaderna i EU och vi ser tilltagande protektionistiska tongångar i omvärlden. ”Konkurrenskraft måste vara utgångspunkten i avtalsrörelsen, det är nödvändigt”, säger Peter Jeppsson, vice VD Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Ny rekordnotering för Halland

FÖRETAGSAMHETEN 2017 Företagsamheten uppgår enligt årets mätning till 14,1 procent av Hallands befolkning, vilket är en ny rekordnotering. Även nyföretagsamheten vänder uppåt, efter fjolårets minskning. Det visar Svenskt Näringslivs undersökning Företagsamheten 2017.
NYHET Publicerad:

Vårt mål är att bli bäst i världen

GÄSTKRÖNIKA 25 mars 2016 gick vårt lager upp i rök. Hela lagerbyggnaden brann ner till grunden. Det var en mörk dag i företagets historia, men samtidigt kom det att bli startskottet på en än mer spännande utveckling. Det skriver företagaren Erik Blomberg. 
NYHET Publicerad:

Regeringen drar tillbaka kilometerskatten

KILOMETERSKATTEN Regeringen väljer att slopa utredningen om kilometerskatten. Ett välkommet besked. Dessvärre finns risk att stormvindarna snart är tillbaka om regeringen kommer med ett reviderat förslag. 
NYHET Publicerad:

Förlorad konkurrenskraft med kilometerskatt

KILOMETERSKATT Regeringens förslag om införande av kilometerskatt oroar företagare. Men varken politiker eller allmänhet verkar förstå vilka stora konsekvenser det kan få för de svenska företagen, jobben och befolkningen.
NYHET Publicerad:

Från UF till AB

FÖRETAGSAMHET Stina Wernersson och Maria Eriksson drev varsitt UF-företag under gymnasiet. I dag studerar de på universitetet och driver företaget Selvins Design AB tillsammans. ”Man behöver inte vinna SM i Ung Företagsamhet för att kunna gå från UF till AB”, säger Stina Wernersson, VD.
NYHET Publicerad:

Blir det kontraproduktivt även i andra halvlek?

Politiker brukar prata om att drivkraften för det jobb och engagemang de lägger ner handlar om att genomföra idéerna man ställer sig bakom. Ur detta perspektiv är det en märklig politik att motverka sina egna målsättningar.
NYHET Publicerad:

Alla typer av anställningar är viktiga

JOBBSKAPARNA Det är inte genom att göra det svårare att anställa för företagen som man bäst bekämpar arbetslöshet. Likväl genomförs begränsningar för visstidsanställningar. ”Att fortsätta inskränka möjligheten till visstidsanställningar vore förödande. Vi jobbar utifrån verksamhetens behov och det avgör när och hur mycket arbete vi kan erbjuda”, säger Ulrika Drakenberg hotelldirektör på Best Western Plus Grand Hotel i Halmstad.
NYHET Publicerad:

”Våga vara orädd”

MITT FÖRSTA JOBB Jag har haft många feriejobb som ung. Allt från kommunalarbetare till dekoratör. När jag extraknäckte som journalist föddes min dröm att studera på journalisthögskolan. För att komma in behövdes 5.0 i betyg, så jag tog ett sabbatsår för att samla ihop de sista poängen i arbetslivet. Det sabbatsåret pågår fortfarande.
NYHET Publicerad:

Astas vision om vården håller än idag

VÄLFÄRD Att som kvinna på 50-talet starta ett vårdhem var inte så vanligt.  Men det gjorde Asta. Det har därför varit en självklarhet för ägarna, Astas två söner att driva verksamheten vidare. De har vuxit upp på gården tillsammans med alla boenden och sett hur verksamheten utvecklats under åren. ”Astas historia lever ännu idag. Ibland är hon här och hälsar på”, säger Maria Engman, extern Vd för Astagården i Kungsbacka.
NYHET Publicerad:

Hur ser missbruksproblem ut på en arbetsplats?

ARBETSMILJÖ Missbruksproblem visar sig på många olika sätt på arbetsplatsen, oavsett om det handlar om läkemedel, alkohol, spel eller narkotika. Ibland är tecknen uppenbara men ibland är de väldigt otydliga och svåra att greppa. Vilka tecken är det som det rör sig om egentligen?
NYHET Publicerad:

Jobb ger värdefull och positiv livsrytm

MITT FÖRSTA JOBB Jag arbetade en sommar som biträde i äldreomsorgen, på ett servicehus i Uppsala. Bäst av allt var att överhuvudtaget få ett sommarjobb, som också var meningsfullt. Jag fick pröva ett jobb som ställde stora krav och gav helt nya erfarenheter. Jag gillade känslan av att göra nytta och tillhöra ett sammanhang med mina arbetskamrater. Som exempelvis det gemensamma kaffet.
NYHET Publicerad:

Välkommen Louise!

SVENSKT NÄRINGSLIV Under 2017 kommer Louise Uvenfeldt att tjänstgöra som tillförordnad regionchef Halland under Charlotte Schéles föräldraledighet.
NYHET Publicerad:

Så säkrar vi vår kompetensförsörjning

GÄSTKRÖNIKA I debatten om skolan och näringslivet kan det många gånger konstateras att företagen anser att det är svårt att få tag på personal med rätt utbildning. Vår verksamhet är mer av ett hantverk och att hitta exakt den kompetens vi behöver är sällsynt. Vi räknar helt enkelt med att lägga ner både tid och resurser när vi anställer någon ny, vilket inte enbart är en nackdel eftersom det manar till eftertanke. Det lär oss samtidigt mer om vår egen organisation och bidrar till vår utveckling.
NYHET Publicerad:

Brist på personal i motorbranschen

ARBETSMARKNAD Det finns ett stort behov av mer kompetent personal i motorbranschen. För att råda bot på problemet krävs det bättre och modernare fordonsutbildning men branschen möter svårigheter bland politiker och tjänstemän.
NYHET Publicerad:

Ta chansen att påverka företagsklimatet i Hallands län

FÖRETAGSKLIMAT Under årets första dagar går Svenskt Näringslivs enkät om det lokala företagsklimatet ut till 2000 företagare i Hallands län. Är du en av dem? Missa inte att delta i Sveriges största företagarundersökning och ge din bild av hur det är att driva företag i din kommun.
NYHET Publicerad:

21-åriga Dina vågade starta eget

FÖRETAGSAMHET Mevludina Kovać, även kallad Dina, var i stan för att köpa pizza i somras när hon fick idén om att starta egen salong. - Det känns helt overkligt att jag verkligen har min egen studio nu.