Inre marknaden avgörande för TAIGA

NYHET Publicerad

Vi har träffat Ann Rydholm, vd på TAIGA, för att bättre förstå EU:s betydelse för företag som arbetar på en nischmarknad. "Jag ser EUs inre marknad som helt avgörande för TAIGAs fortsatta utveckling", säger hon.

Taiga 3

Vi CE-märker våra produkter berättar Ann Rydholm VD på TAIGA, inte för att det krävs, utan för att det är ett bra säljargument apropå EU och regler.

Taiga 1

Ann Rydholm, VD TAIGA, brinner för skapa de bästa kläderna till dem som verkligen behöver ett gott skydd i sitt arbete utomhus, oavsett var i Europa deras arbetsplats är belägen.

Taiga 2

TAIGA ligger vid Varbergs norra infart, där E6 och R41 korsar varandra. Det placerar oss mitt i centrum mellan kunder och leverantörer runt om i Europa säger VD Ann Rydholm.

Berätta om Taiga, när startade ni verksamheten?
Efter att ha sålt sitt livsverk Tenson mitt i 50-årsåldern funderade Paul Rydholm vad han skulle göra. Att spela golf låg inte hans rastlösa entreprenörssjäl. Textil kunde han, men en konkurrensklausul förbjöd honom att syssla med modekonfektion. Svaret blev yrkeskläder och bolaget TAIGA drogs igång 1982 berättar Ann Rydholm, vd.

Du har samma efternamn som Paul!
– Ja, jag är gift med hans son Jonas som också är TAIGAs ägare sedan 1994.

Har ni hållit er till samma affärsområde hela tiden?
– Ja, vi började med yrkeskläder men under resans gång har vi utvecklats till specialister på funktionskläder för folk som arbetar utomhus under tuffa omständigheter.

Intressant, berätta mer!
– Det började med att kravet på att synlighet växte fram och som är livsviktigt för exempelvis vägarbetare. I takt med tiden har kravet på säkerhet ökat och vi har utvecklat följande affärsområden: Infrastructure, Ambulance & Rescue, Power & Industry, Sea & Nature och Military & Law Enforcement.

Men, varför sitter ni i Varberg?
– Därför att vi bor här säger Ann med ett leende!

Ja, det är en bra anledning, men vilka för- och nackdelar har Varberg?
– Det finns bara fördelar! Självklart livskvaliteten med havet och båtlivet inpå knuten. Idag är också kommunikationerna bra med pendeltåg och E6:an. Och så sitter vi mitt emellan kunder och leverantörer som vi ser det! Den enda nackdelen är att det kan vara svårt att hitta medarbetare med textilkompetens i Varberg.

Men, textilstaden Borås ligger väl bara ett par stenkast bort?
– Jo, fast det är lite för långt bort och så är vägen för dålig…

Ja, men dåliga vägar och roliga bilar är väl en bra kombo!
– Javisst, men det är så många kamror på 41:an säger Ann med ett smittande skratt! Och tillägger – jag tycker faktiskt att dom är bra.

Ja, det är klart. Hur hittar ni era kunder?
– Först och främst arbetar säljarna hårt med uppsökande arbete, men vi får också många propåer från intresserade och för all del även rekommendationer från nöjda kunder som ofta leder till nya affärer.

Nämn några exempel på kunder:
– 60% av dem som arbetar inom ambulansvården i Sverige använder TAIGAs kläder. Island – fortsätter Ann och pekar på en stor bild i utställningen – deras räddningstjänst består av 3.000 frivilliga som sköter allt från ambulansutryckning till räddningsuppdrag. Och de utför sina tuffa uppdrag i våra kläder.

Ojdå, du menar att de fungerar som Svenska Sjöräddningssällskapet, SSRS?
– Ja, precis. De sköter alla räddningsuppdrag och det har lett till att vi även säljer till Tull, flyg- och elbolag på Island som är en viktig marknad för oss.

När beslöt ni er för att exportera?
– Det var nog inget beslut, vi fick en förfrågan från Tyskland i mitten av 80-talet och på den vägen är det, berättar Ann.

Trevligt, hur ser ni på export?
– Det låter kanske lite konstigt, men vi är inte intresserade av marknader i traditionell mening. Exempelvis är inte »landet Tyskland« viktigt. Däremot är de som har tuffa arbeten »utomhus i Tyskland« intressanta för oss.

Det låter som om ni arbetar enligt »the long tail« fast »in real life«
– Ja, precis. Eftersom vi ofta vänder oss till mindre och specialiserade nischer är tillgång till »många marknader« viktig för TAIGAs möjlighet att växa.

Det betyder att EU inre marknad är viktig för TAIGA?
– Ja, jag ser EUs inre marknad som helt avgörande för TAIGAs fortsatta utveckling säger Ann

Ge gärna exempel!
– I och med EU-inträdet blev Baltikum och Polen även växande marknader – inte bara produktionsländer. Men visst var det skönt att allt papperskrångel försvann. Det har verkligen underlättat, säger Ann

Du menar tull, proforma fakturor och liknande?
– Ja, precis. Dessutom producerar vi ofta korta serier och i Asien krävs stora beställningar för att vara intressant som kund.

Det låter som att TAIGA arbetar mer som ZARA än HM?
– Ja, både och, vi tillverkar 50% efter beställning och 50% för lagerhållning för att kunna serva våra kunder med snabba leveranser. Men likt Zara gör vi all produktion inom EU, till skillnad från HM som ofta köra stora serier i Asien.

Hur ser TAIGAs marknader ut idag?
– TAIGA omsätter 54 MSEK och 60% säljs i Sverige, 15% i övriga Norden. Resterande 25% går till Holland, Schweiz, Storbritannien, Island och Baltikum.

Och era mål?
– Det är att fördubbla omsättningen och komma till en exportandel på 50%.

Och här ser du EU som avgörande för TAIGAs möjligheter att växa?
– Vi vill växa! Och utan exportmöjlighet hade vi varit tvungna att ge oss in på nya områden där vi saknar kompetens. Med EU kan vi fortsätta att växa oss starka inom vår egen nisch.

Hur är det med EU och regler?
– CE-märkningen av yrkeskläder är något som tillkommit under åren. Den kostar en del, men jag ser den som positiv. Märkningen hjälper kunderna att förstå vad de köper och den ger oss som leverantörer en bekräftelse på att vi tillgodoser kundens behov av säkra produkter, berättar Ann.

Är det krav på CE-märkning av skyddskläder?
– Arbetsgivaren är alltid ansvarig för personalens säkerhet och märkningen hjälper dem att välja det skydd som krävs för respektive uppgift. Men nej, det finns inget krav på märkning, men det är svårt att sälja om man inte kan visa att ens produkt matchar säkerhetskraven i respektive branch.

Finns det andra EU-regler?
– Ja, bland annat EUs upphandlingsdirektiv.

Ojojoj, det låter tungt!
– Ja, det gör det skrattar Ann och fortsätter – men det är faktiskt bra. För det skapar tydliga regler för offentliga inköp och minskar risken för korruption.

Du menar att det blir samma regler för inköp över hela EU?
– Ja, i stort sett samma regler för alla inom hela EU. Och med rätt krav från inköpare ser jag det som att det leder till vassare och bättre leverantörer i alla branscher. Men vi har dock en bra bit kvar innan vi är framme.

Ser du några problem med detta?
– Det skulle i så fall vara att överklaganden av upphandlingar har blivit vanligare. Först och främst på kontinenten, men även här hemma. Vi deltar i ett flertal upphandlingar som legat stilla i flera år på grund av överklaganden.

Är det, det enda problemet?
– När det gäller upphandlingar – oavsett om de är offentliga eller privata – händer det att beställaren inte alltid har den kompetens som krävs. Det kan stå »trikå 0% krympning«, men det finns ingen krympfri trikå. Är man då ärlig och inte kryssar i krympfri, så är man diskvalificerad i upphandlingen säger Ann.

Finns det sätt att komma åt detta?
– Ja, det borde vara så att offentliga upphandlingar går ut på remiss, där den sortens fel kan åtgärdas innan upphandlingen blir offentliggjord.

Tack det låter bra! Slutligen hur ser du på EU-valet?
– Jag ser grundtanken med EU – freden – som det absolut viktigaste som gynnar oss alla avslutar Ann med ett leende.

Text & bild: Christian Madsen

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Gilla Jobbskaparna: Stålboms konditori

#GILLAJOBBSKAPARNA. Jobb skapas av företagsamma människor. Med rätt förutsättningar vågar fler förverkliga idéer och utveckla sina företag. Då skapas jobb och ekonomiska resurser till vår gemensamma välfärd. ”Det finns inte en enda politiker som själv kan skapa jobb, därför är den här kampanjen både bra och viktig”, säger Heléne Stålbom, Vd Stålboms Konditori i Falkenberg.
NYHET Publicerad:

Smaker från Falkenbergs jobbskapare ledde till White Guide

#GILLAJOBBSKAPARNA. Restaurangguiden White Guide utser varje år Sveriges bästa restauranger och restaurangupplevelers. I år hände dock något annorlunda när en plats för första gången inte bara nominerades utan dessutom vann ett av priserna.
NYHET Publicerad:

God tillväxt men växande utmaningar

KONJUNKTUR Den globala ekonomin fortsätter att utvecklas positivt. I Euroområdet bedöms tillväxten för 2018 och 2019 bli 2,2 respektive 2,1 procent. Detta bidrar till att hålla även svensk tillväxt uppe. Det visar Svenskt Näringsliv nya konjunkturrapport. ”Tar det fart i omvärlden, tar det även fart i Sverige. Men var fjärde företagare i Halland inte är redo för att möta det ökade behovet av digitaliseringen”, säger Bettina Kashefi, chefekonom Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Gilla Jobbskaparna: Hotel Tylösand

#GILLAJOBBSKAPARNA. Jobb skapas av företagsamma människor. Med rätt förutsättningar vågar fler förverkliga idéer och utveckla sina företag. Då skapas jobb och ekonomiska resurser till vår gemensamma välfärd. ”Jag är oerhört stolt över det vi skapar på Hotel Tylösand. Inte bara till våra gäster och samarbetspartners, utan även till vår gemensamma välfärd i form av välfärdsavtrycket”, säger Elisabeth Haglund Vd Hotel Tylösand.
NYHET Publicerad:

Jobbskaparen: ”börjar känna stolthet för vad vi har åstadkommit”

#GILLAJOBBSKAPARNA På bara tre år har Bofint växt till ett företag med 60 anställda från 13 nationer och innan året är slut räknar man med att vara ungefär 100 anställda. ”Det blir roligare och roligare för varje dag. Nu börjar jag även känna en stolthet över vår företagsresa och vad vi bidrar med till samhället”, säger Lucas Börjesson, Vd och ägare till Bofint.
NYHET Publicerad:

Nu drar vi snart igång Gilla Jobbskaparna

#GILLAJOBBSKAPARNA. Jobb skapas av företagsamma människor. Med rätt förutsättningar vågar fler förverkliga idéer och utveckla sina företag. Deras företag skapar jobb och framtidstro långt utanför storstäder och tillväxtregioner. ”Nu är det snart dags att drar igång kampanjen Gilla Jobbskaparna med tävlingar och aktiviteter i sociala medier, bland skolor och hos företagsamma personer i Halland. Håll utkik!”, säger Charlotte Schéle, regionchef Svenskt Näringsliv Halland.
NYHET Publicerad:

Glad påsk och flera jobb

KOMMENTAR Äntligen är påsken här. Jag som älskar lax, sill och ägg jublar. Och godis! Men vad vore påsken utan alla jobbskapare?
NYHET Publicerad:

De vill fortsätta vara med och utveckla välfärden i Laholm

JOBBSKAPARNA Nästan ända från start av Strandängshälsan har debatten om vinster i välfärden ständigt varit närvarande för företagarna Lotta Eriksson och Jesper Banck. ”Vi vill engagera oss i frågan. Framförallt för våra patienters skull”, säger Jesper Banck.
NYHET Publicerad:

LAS är inte anpassad efter den nya arbetstagaren

JOBBSKAPARNA. En hade sålt av alla sina bolag i Småland för att gå i pension, och en hade slått i taket på sin arbetsplats. Det blev starten till Widal Industri. ”Vi storsatsar och investerar bland annat i nya maskiner. Det är ett måste då det är riktigt tufft att hitta personal”, säger Peter Widal, Vd och delägare till Widal Industri i Getinge.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringslivs förslag till en bättre fungerande kompetensförsörjning

KOMMENTAR. En förutsättning för att företag ska kunna växa, anställa och bidra till vårt gemensamma välstånd är att de hittar rätt kompetens. Tillgången på ledig arbetskraft varierar med konjunkturens upp- och nedgångar och den kompetensbrist som idag råder kan naturligtvis delvis förklaras av högkonjunkturen. Men, även i sämre konjunkturer råder det rekryteringssvårigheter.
NYHET Publicerad:

Här finns jobben i Halland

RAPPORT. 68 procent av företagen i Hallands län har försökt rekrytera under det senaste halvåret. Lika många uppger att det är svårt att hitta personal. En ny undersökning från Svenskt Näringsliv visar nu företagens rekryteringsbehov och var det finns störst chans att få jobb i Halland.
NYHET Publicerad:

Eftertraktade jobb i RUT-branschen

RUT. Nu har det gått sex år sedan Reinfeldts uttalande om att arbetslösheten var mycket låg bland etniska födda svenskar mitt i livet. För inrikes födda, som han syftade på, har arbetslösheten stadigt gått ned sedan dess. För utrikes födda med kort utbildning är dock utvecklingen en annan. Det saknas fortfarande enkla jobb med låga trösklar in på svensk arbetsmarknad.
NYHET Publicerad:

Företagare och mamma – ja, det går!

JOBBSKAPARNA. För Janna Ygreus, Vd på Hannells IT, är det viktigt att skapa förståelse för företagens betydelse i samhället tidigt i skolåren. Det eftersom hon själv är mamma och driver företag. ”Jag lär min dotter i vardagen att allt är möjligt – att genom hårt arbete kan man bli vad som helst”, säger Janna Ygreus.
NYHET Publicerad:

Ny policy i Hallands hamnar värnar om den svenska modellen

HALLAND. Under tisdagen kom nyheten att Hallands hamnar har beslutat sig för att genomföra Sveriges Hamnars policy om att endast ge fackföreningar utan kollektivavtal det inflytande som följer av lag, vilket i flera fall innebär Svenska Hamnarbetarförbundet.
NYHET Publicerad:

Ny rekordnotering för Hallands företagsamhet

RAPPORT Halland är unikt i Sverige – nyföretagsamheten stiger i alla avseenden. Både när det gäller den totala andelen, kvinnors nyföretagsamhet samt ungas nyföretagsamhet. Halland har idag näst högsta nyföretagsamhet efter Stockholm på 11 personer per 1 000 invånare.
NYHET Publicerad:

Lovordad hotellchef till Falkenberg

JOBBSKAPARNA. Sedan hösten 2017 har Falkenberg Strandbad en ny hotellchef som ska locka ännu fler besökare till Falkenberg. En person som sedan tidigare har blivit utvald av Visitas nätverksprogram för att satsa på unga ledare. ”Jag är ödmjuk inför utmaningen och ser fram emot att ta Falkenberg Strandbad till nya höjder”, säger Kent Johansson.
NYHET Publicerad:

Oro i Halland trots fortsatt tillväxt inom välfärden

RAPPORT. Antalet företagsamma inom välfärdssektorn har vuxit med i genomsnitt 4 procent per år under en femårsperiod. Dock sjönk senaste årets tillväxt kraftigt till 1,7 procent. Halland är ett av fåtal län där tillväxten är fortsatt hög under det senaste året. Antalet företagsamma inom välfärdssektorn i Halland har vuxit med i genomsnitt 3,3 procent per år under en femårsperiod. Samtidigt slutar allt fler att vara företagsamma i välfärdssektorn. Det visar ny statistik från Svenskt Näringsliv.
NYHET Publicerad:

Hallands politiker, vad gör ni när privata välfärdsutförare stänger?

KOMMENTAR. 5 978 barn och ungdomar går i privata förskolor och skolor i Halland. 870 äldre har valt privata utförare inom omsorgen. De riskerar att hamna i kläm när regeringen nu vill begränsa företagandet i välfärden. 9 av 10 går i verksamheter som kan tvingas stänga. Min fråga till våra kommun- och regionpolitiker är: vad gör ni om förslaget går igenom?
NYHET Publicerad:

Vinster i välfärden berör hela näringslivet

VINSTBEGRÄNSNING ”Alla företag är beroende av skola, vård och omsorg”, säger Svenskt Näringslivs expert Robert Thorburn. Därför är regeringens förslag om vinstbegränsning ett hot mot hela näringslivet.
NYHET Publicerad:

Visste du att… Det är de små företagen som bidrar mest till BNP?

JOBBSKAPARNA. Bilden av Sverige som ett storföretagsland lever till viss del fortfarande kvar, men faktum är att småföretagen dominerar näringslivet, inte bara vad gäller antal företag. De är också den grupp som bidrar mest till BNP.