Inre marknaden avgörande för TAIGA

NYHET Publicerad

Vi har träffat Ann Rydholm, vd på TAIGA, för att bättre förstå EU:s betydelse för företag som arbetar på en nischmarknad. "Jag ser EUs inre marknad som helt avgörande för TAIGAs fortsatta utveckling", säger hon.

Taiga 3

Vi CE-märker våra produkter berättar Ann Rydholm VD på TAIGA, inte för att det krävs, utan för att det är ett bra säljargument apropå EU och regler.

Taiga 1

Ann Rydholm, VD TAIGA, brinner för skapa de bästa kläderna till dem som verkligen behöver ett gott skydd i sitt arbete utomhus, oavsett var i Europa deras arbetsplats är belägen.

Taiga 2

TAIGA ligger vid Varbergs norra infart, där E6 och R41 korsar varandra. Det placerar oss mitt i centrum mellan kunder och leverantörer runt om i Europa säger VD Ann Rydholm.

Berätta om Taiga, när startade ni verksamheten?
Efter att ha sålt sitt livsverk Tenson mitt i 50-årsåldern funderade Paul Rydholm vad han skulle göra. Att spela golf låg inte hans rastlösa entreprenörssjäl. Textil kunde han, men en konkurrensklausul förbjöd honom att syssla med modekonfektion. Svaret blev yrkeskläder och bolaget TAIGA drogs igång 1982 berättar Ann Rydholm, vd.

Du har samma efternamn som Paul!
– Ja, jag är gift med hans son Jonas som också är TAIGAs ägare sedan 1994.

Har ni hållit er till samma affärsområde hela tiden?
– Ja, vi började med yrkeskläder men under resans gång har vi utvecklats till specialister på funktionskläder för folk som arbetar utomhus under tuffa omständigheter.

Intressant, berätta mer!
– Det började med att kravet på att synlighet växte fram och som är livsviktigt för exempelvis vägarbetare. I takt med tiden har kravet på säkerhet ökat och vi har utvecklat följande affärsområden: Infrastructure, Ambulance & Rescue, Power & Industry, Sea & Nature och Military & Law Enforcement.

Men, varför sitter ni i Varberg?
– Därför att vi bor här säger Ann med ett leende!

Ja, det är en bra anledning, men vilka för- och nackdelar har Varberg?
– Det finns bara fördelar! Självklart livskvaliteten med havet och båtlivet inpå knuten. Idag är också kommunikationerna bra med pendeltåg och E6:an. Och så sitter vi mitt emellan kunder och leverantörer som vi ser det! Den enda nackdelen är att det kan vara svårt att hitta medarbetare med textilkompetens i Varberg.

Men, textilstaden Borås ligger väl bara ett par stenkast bort?
– Jo, fast det är lite för långt bort och så är vägen för dålig…

Ja, men dåliga vägar och roliga bilar är väl en bra kombo!
– Javisst, men det är så många kamror på 41:an säger Ann med ett smittande skratt! Och tillägger – jag tycker faktiskt att dom är bra.

Ja, det är klart. Hur hittar ni era kunder?
– Först och främst arbetar säljarna hårt med uppsökande arbete, men vi får också många propåer från intresserade och för all del även rekommendationer från nöjda kunder som ofta leder till nya affärer.

Nämn några exempel på kunder:
– 60% av dem som arbetar inom ambulansvården i Sverige använder TAIGAs kläder. Island – fortsätter Ann och pekar på en stor bild i utställningen – deras räddningstjänst består av 3.000 frivilliga som sköter allt från ambulansutryckning till räddningsuppdrag. Och de utför sina tuffa uppdrag i våra kläder.

Ojdå, du menar att de fungerar som Svenska Sjöräddningssällskapet, SSRS?
– Ja, precis. De sköter alla räddningsuppdrag och det har lett till att vi även säljer till Tull, flyg- och elbolag på Island som är en viktig marknad för oss.

När beslöt ni er för att exportera?
– Det var nog inget beslut, vi fick en förfrågan från Tyskland i mitten av 80-talet och på den vägen är det, berättar Ann.

Trevligt, hur ser ni på export?
– Det låter kanske lite konstigt, men vi är inte intresserade av marknader i traditionell mening. Exempelvis är inte »landet Tyskland« viktigt. Däremot är de som har tuffa arbeten »utomhus i Tyskland« intressanta för oss.

Det låter som om ni arbetar enligt »the long tail« fast »in real life«
– Ja, precis. Eftersom vi ofta vänder oss till mindre och specialiserade nischer är tillgång till »många marknader« viktig för TAIGAs möjlighet att växa.

Det betyder att EU inre marknad är viktig för TAIGA?
– Ja, jag ser EUs inre marknad som helt avgörande för TAIGAs fortsatta utveckling säger Ann

Ge gärna exempel!
– I och med EU-inträdet blev Baltikum och Polen även växande marknader – inte bara produktionsländer. Men visst var det skönt att allt papperskrångel försvann. Det har verkligen underlättat, säger Ann

Du menar tull, proforma fakturor och liknande?
– Ja, precis. Dessutom producerar vi ofta korta serier och i Asien krävs stora beställningar för att vara intressant som kund.

Det låter som att TAIGA arbetar mer som ZARA än HM?
– Ja, både och, vi tillverkar 50% efter beställning och 50% för lagerhållning för att kunna serva våra kunder med snabba leveranser. Men likt Zara gör vi all produktion inom EU, till skillnad från HM som ofta köra stora serier i Asien.

Hur ser TAIGAs marknader ut idag?
– TAIGA omsätter 54 MSEK och 60% säljs i Sverige, 15% i övriga Norden. Resterande 25% går till Holland, Schweiz, Storbritannien, Island och Baltikum.

Och era mål?
– Det är att fördubbla omsättningen och komma till en exportandel på 50%.

Och här ser du EU som avgörande för TAIGAs möjligheter att växa?
– Vi vill växa! Och utan exportmöjlighet hade vi varit tvungna att ge oss in på nya områden där vi saknar kompetens. Med EU kan vi fortsätta att växa oss starka inom vår egen nisch.

Hur är det med EU och regler?
– CE-märkningen av yrkeskläder är något som tillkommit under åren. Den kostar en del, men jag ser den som positiv. Märkningen hjälper kunderna att förstå vad de köper och den ger oss som leverantörer en bekräftelse på att vi tillgodoser kundens behov av säkra produkter, berättar Ann.

Är det krav på CE-märkning av skyddskläder?
– Arbetsgivaren är alltid ansvarig för personalens säkerhet och märkningen hjälper dem att välja det skydd som krävs för respektive uppgift. Men nej, det finns inget krav på märkning, men det är svårt att sälja om man inte kan visa att ens produkt matchar säkerhetskraven i respektive branch.

Finns det andra EU-regler?
– Ja, bland annat EUs upphandlingsdirektiv.

Ojojoj, det låter tungt!
– Ja, det gör det skrattar Ann och fortsätter – men det är faktiskt bra. För det skapar tydliga regler för offentliga inköp och minskar risken för korruption.

Du menar att det blir samma regler för inköp över hela EU?
– Ja, i stort sett samma regler för alla inom hela EU. Och med rätt krav från inköpare ser jag det som att det leder till vassare och bättre leverantörer i alla branscher. Men vi har dock en bra bit kvar innan vi är framme.

Ser du några problem med detta?
– Det skulle i så fall vara att överklaganden av upphandlingar har blivit vanligare. Först och främst på kontinenten, men även här hemma. Vi deltar i ett flertal upphandlingar som legat stilla i flera år på grund av överklaganden.

Är det, det enda problemet?
– När det gäller upphandlingar – oavsett om de är offentliga eller privata – händer det att beställaren inte alltid har den kompetens som krävs. Det kan stå »trikå 0% krympning«, men det finns ingen krympfri trikå. Är man då ärlig och inte kryssar i krympfri, så är man diskvalificerad i upphandlingen säger Ann.

Finns det sätt att komma åt detta?
– Ja, det borde vara så att offentliga upphandlingar går ut på remiss, där den sortens fel kan åtgärdas innan upphandlingen blir offentliggjord.

Tack det låter bra! Slutligen hur ser du på EU-valet?
– Jag ser grundtanken med EU – freden – som det absolut viktigaste som gynnar oss alla avslutar Ann med ett leende.

Text & bild: Christian Madsen

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så påverkas företagen av PUL:s ersättare

DIGITALISERING Från den 25 maj 2018 träder den nya dataskyddsförordningen i kraft och ersätter därmed personuppgiftslagen (PUL). Den ställer höga krav på företag och därför reser Svenskt Näringslivs expert på digital juridik Carolina Brånby runt i Sverige för att informera om hur detta kommer påverka företagen. På tisdagen samlades företag i Heberg för att få veta mer.
NYHET Publicerad:

Kompetensförsörjning allt mer tidskrävande

JOBBSKAPARNA Vid sushirestaurangen Takenaka i Halmstad serverar Yasuo och Kajsa Takenaka mat som vittnar om ett fantastiskt hantverk. Smakerna står i centrum och vägen dit är tidskrävande och kräver stor yrkesskicklighet. Detta är nyckeln till parets framgång.
NYHET Publicerad:

Steg i rätt riktning med inträdesjobb

ARBETSMARKNAD Det förslag som Alliansen presenterade nyligen om inträdesjobb påminner mycket om de system som redan finns för subventionerade anställningar. Den stora skillnaden är att det nya förslaget innebär att inträdesjobben inte längre enbart ska subventioneras av staten utan även av den anställde genom en lägre lön. I ett första steg ställer sig Oscar Olsson, VD och ägare Västkustägg, positiv till förslaget.
NYHET Publicerad:

Här finns bästa och sämsta företagsklimatet i Halland

RANKING 2017 Ny länsetta toppar listan i Hallands län när Svenskt Näringslivs i dag släpper sin ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner. Av länets kommuner har Hylte förbättrat sig mest jämfört med förra årets ranking.
NYHET Publicerad:

MTA i Halmstad är en av Sveriges bästa arbetsplatser

JOBBSKAPARNA Arbetsglädje och utvecklingsmöjligheter är viktiga ledord för det halländska byggföretaget MTA. Mjuka ledord i en traditionellt konservativ bransch. För MTA var det vid uppstart 2010 viktigt att skapa ett bolag där man själv trivs och vill utvecklas i. Devisen kräver kontinuerligt arbete med frågor kring trivsel, arbetsglädje och likabehandling.
NYHET Publicerad:

Falkenbergarna nöjer sig inte med högst betyg

FÖRETAGSKLIMAT Fler kommuner än någonsin får höga betyg av företagen i Svenskt Näringslivs enkätundersökning om lokalt företagsklimat. Falkenbergs kommun är inget undantag. I Hallands län är det just Falkenberg som får högst betyg av företagen.
NYHET Publicerad:

Hallänningarna nöjda med val av kommun att verka i

FÖRETAGSKLIMAT I 2017 års undersökning av det lokala företagsklimatet har Svenskt Näringsliv frågat företagare i Hallands län om de någon gång har övervägt att flytta sin verksamhet till en kommun med ett bättre företagsklimat. Endast 13 procent av svarande företag i länet svarade ja på frågan.
NYHET Publicerad:

Egen skola ska stärka rekryteringen

KOMPETENS Åtta skolor ska bli tolv, väl spridda över landet. Det är Maskinentreprenörernas sätt att stärka den framtida rekryteringen av förare. Med modern utrustning på plats vill man locka både killar och tjejer.
NYHET Publicerad:

Glädjande skattebesked

SKATT I helgen kom besked om att regeringen backar om två skadliga skatteförslag. Det gäller en höjning av den så kallade Entreprenörsskatten och att sänka brytpunkten till den statliga inkomstskatten.
NYHET Publicerad:

Tolkningsföreträde riskerar snedvrida internationell konkurrenskraft

JOBBSKAPARNA Vetskapen kring hur innehållet i hudvårdsprodukter påverkar människor och miljö blev drivkraften bakom Maria Åkerberg ekologiska hudvårdsprodukter. I dag omsätter företaget ca 65 miljoner kronor och med fortsatt växande marknadsandelar. Fabriken i Frillesås som byggdes 2008 är nu för liten och byggnadsnämnden i Kungsbacka kommun är positiv till en utbyggnad. I februari fattades beslut där om och en ny detaljplan kommer att tas fram.
NYHET Publicerad:

Via sommarjobbet föddes drömmen om egen reklambyrå

JOBBSKAPARNA Mitt första jobb var direkt efter gymnasiet, berättar Louise Lejestrand, som driver Treativ Reklambyrå. Det var ett sommarjobb på turistbyrån, som jag sökte för att jag behövde någonting att göra den sommaren. Där lärde jag mig att om man vågar visar framfötterna, och är socialt kompetent och intresserad så kommer man ganska långt.
NYHET Publicerad:

Kan Halmstads medvetenhet vända trenden?

FÖRETAGSKLIMAT I Svenskt Näringslivs undersökning av Lokalt Företagsklimat har Halmstads kommun under de senaste åren haft en negativ trend som fortsätter även i år. Karolina Davidsson, VD Halmstads Näringsliv AB, tror att en av anledningarna kan vara att kommunen har växtvärk.
NYHET Publicerad:

Varberg år 2037 enligt Johan Lind

FRAMTID ”Västkustens kreativa mittpunkt” har länge varit Varberg kommuns vision för utveckling av näringslivet och samhället i stort. Kanske är det först nu som man börjar se resultatet på riktigt. Här finns ett arv av entreprenörskap med bolag som Monark, Lunarstorm och NilsonGroup tillsammans med nya globala bolag som Yellow Brand Protection…
NYHET Publicerad:

Halmstad år 2037 enligt Marcus Dufwa

FRAMTID Den populära kommunen på västkusten lockar många unga människor att studera på högskolan och väljer att stanna kvar efter avslutade studier. Mycket tack vare innovationsklustret och framtidsvisionerna som bidrar till att det växer fram nya och starka idéer. Det gynnar tillväxten i det lokala näringslivet och bidrar till en spännande arbetsmarknad….
NYHET Publicerad:

Sommarjobb innebär mer än arbetsuppgifter

MITT FÖRSTA JOBB Fram till jag tog examen på gymnasiet, arbetade jag om somrarna med att bygga friggebodar i Älvängen. Sedan fick jag en fastanställning som butikssäljare på en tv- och radiobutik i Göteborg. Förutom att det var drömmen för mig som var intresserad av elektronikprodukter, gav det mig värdefull inblick i småföretagens vardag.
NYHET Publicerad:

Halland år 2037 enligt Ida Thorén

FRAMTID Hallands satsning på digitalisering genom hela samhället har skapat möjligheter för framtidens välfärd. Det är här det händer. Ny teknik möter kreativa näringar som bildar en självklar symbios. Med fokus på utveckling har gjort Halmstad kommun till en attraktiv destination, nytta som nöje. De halländska skolorna ligger även steget före övriga Sverige…
NYHET Publicerad:

Sommarjobb - entrébiljett till vuxenlivet

MITT FÖRSTA JOBB Jag var 13 år gammal då jag fick min första lön från sommarjobbet på Kvantum i Varberg, där jag delade ut flygblad. Det kanske inte var speciellt roligt, men jag tjänade pengar och det var en stolthet att få ett jobb – jag var viktig i helheten.
NYHET Publicerad:

”Lönen var en bonus i hela jobbupplevelsen”

MITT FÖRSTA JOBB 14 år gammal fick jag frågan av min gamla lärare om jag var intresserad av ett sommarjobb. Fiskaren Kalle som ägde turistbåtarna ”Getterönbåtarna” behövde hjälp. Jag fick köra båtarna, hoppa i land och snurra fast dem och ta betalt av gästerna. Än idag kan jag knopen ”dubbelt halvslag”.
NYHET Publicerad:

Fortsatt svårt att rekrytera i Halland

KONJUNKTUR Företagen i Halland uppger att de har en högre andel försäljnings- och produktionsvolym idag än för sex månader sedan. För kommande sex månader är man positiv till investeringar och antalet anställda. Det visar Svenskt Näringslivs företagarpanel. Frågan som nu återstår är om de kommer finna sina talanger?
NYHET Publicerad:

Lägre marginalskatt ska locka talangerna till Halland och Sverige

ETT UTMANAT SVERIGE Högkvalificerad arbetskraft är eftertraktad. Men medan allt fler länder aktivt deltar i den globala talangjakten finns frågan knappt på den politiska agendan i Sverige. Nu efterlyser Svenskt Näringsliv slopad värnskatt och sänkt statlig skatt för att göra Sverige mer attraktivt för världens talanger. Även kommunerna kan göra mer för att underlätta kompetensförsörjningen från utlandet.