Mindre företag bortsorterade med upphandlingslagen

När Stefan Löfven efterfrågade mandatet av folket att få styra landet gjorde han det med ett valbudskap om en aktiv näringspolitik för fler och växande företag. Nu har halva mandatperioden gått och på punkt efter punkt driver regeringen en politik som motverkar företagandet och därmed också skapandet av nya jobb.

– Visst skapar de mer jobb för oss genom att ge oss ännu fler regler, men det är väl knappast genom mer byråkratiskt pappersarbete vi får fler företag som har möjlighet att växa, säger Morgan Jönsson.

Många och krångliga krav är alltså skälen till att fler företag slutat delta i upphandlingar. Och istället för att vända på denna utveckling har regeringen lyckats ta fram ett lagförslag som ökar kravbördan ytterligare. Många remissinstanser har sågat förslaget som beskrivs som ”illa skrivet, svårtolkat och kontraproduktivt”. Även Lagrådet är kritiska.

– Det är helt enkelt för mycket byråkrati och jag upplever att det blivit fler regler och mer komplext i dag. Tidigare fick vi exempelvis en mängdbetäckning i förfrågningen till ett bygge, men nu får varje entreprenör sitta och uppskatta mängden och lägga det i sitt anbud, konstaterar Morgan Jönsson och tillägger:

– I en upphandling borde alla utgå från samma mängdförteckning, då tror jag att prislappen på de olika anbuden hade hamnat närmare varandra.

I slutändan är frågan om rimligare upphandlingsregler inte ens en fråga enbart om rättvisare konkurrens för företag att lämna anbud, även om det perspektivet är nog så viktigt. Frågan om rimligare upphandlingskrav handlar också om att skapa en bättre konkurrens som innebär att myndigheter kan göra bättre affärer och därmed hantera våra gemensamma välfärdspengar på ett klokare sätt. Inte minst ur detta perspektiv borde regeringen leva upp till sitt valbudskap om en aktiv näringspolitik för fler och växande företag – halva mandatperioden har nu gått.