Ökade ansökningar till yrkesprogrammen i Falkenberg

År 2015 var andelen sökande 34 procent elever till yrkesprogrammen i Falkenberg men 2017 har siffran ökat med mer än tio procentenheter, det vill säga 45 procent. Främst är det tillverkningsprogrammen som el, industri och fordon, samt serviceprogrammen som handel, vård och livsmedel.

– Alla utom en yrkesutbildning i Falkenberg på gymnasienivå ökar vilket är oerhört positivt. Byggprogrammet är den enda utbildning som inte ökar i ansökningar, den till och med sjunker lite. Men det är inget specifikt för Falkenberg, utan så ser det ut i hela Halland, förklarar Ulf Olsson.

Falkenberg såg redan förra året en markant ökning på fler ansökningar till handel- och administrationsprogrammet samt barn- och fritidsprogrammet. I år har antalet förstahandssökande till elprogrammet fördubblades. När sådana förändringar sker menar Ulf kan det vara ett tecken på att en vändning ligger runt hörnet.

– Vi är försiktigt positiva och glada för att det går åt rätt håll i Falkenberg. Det stiger och sjunker på olika håll i kommunerna i Halland. Vi vill ju såklart att det ska öka i samtliga kommuner och jobbar hårt för att öka kunskapen om yrkesprogrammens möjligheter, säger Ulf Olsson.

Några som har stor inverkan på elevernas val är deras föräldrar och tyvärr speglas elevernas intressenivå för yrkesprogrammen, av föräldrarnas syn på gymnasieskolan. 6 av 10 föräldrar ser helst att deras barn går på ett högskoleförberedande program och endast sex procent av föräldrarna ser helst att barnen läser ett yrkesprogram.

– Vi vet i grunden väldigt lite om varför ansökningarna ökar, men det vi vet är att ungdomarna inte vill stänga några dörrar. Vilket vi kan spekulera i vart den inställningen kommer ifrån, säger Ulf Olsson.

Han menar dock att en kombination av flera faktorer kan ha stor påverkan till att ansökningarna till yrkesprogrammen ökat. Näringslivet har flaggat för kompetensbristen under en längre tid och slagit rot hos gemeneman, samtidigt som politiker både på kommunalt som nationellt plan pratar om yrkesutbildning i positiv anda.

– Mängden företag som flyttar utanför gränsen är inte lika stor längre, vilket förstärker näringslivets röst om kompetensbrist och det bidrar till att människor ser fler jobbmöjligheter i Halland. Att den nationella politiken sänder signalen att yrkesprogrammen inte är en återvändsgränd är oerhört viktig, det räcker inte att vi på lokalt plan skriker oss hesa. Men vi har blivit bättre på att kommunicera att ingen dörr stängs i samband med en yrkesutbildning. Hos oss måste på vissa program eleven välja bort kurser aktivt, för att inte bli högskolebehörig, förklarar Ulf Olsson.

I Falkenberg finns många livsmedelsproducenter, samtidigt som livsmedelsprogrammet varit en av yrkesutbildningarna som under flera år legat på gränsen till genomförbar, men som nu ökar i ansökningar. Här menar Ulf att samverkan mellan näringsliv och skolan är viktig för att visa på jobbmöjligheter lokalt, också för att bidra till kvalitativa utbildningar.

– Jag har aldrig upplevt så nära samarbete mellan näringsliv och skola som i Falkenberg. Speciellt inom industrin och kanske ser vi nu en smittoeffekt till andra branscher och yrkesutbildningar, som livsmedel. I Falkenberg är man duktig på att kraftsamla, men framåt ska vi bli duktigare på att hålla frågan om och intresset för yrkesprogrammen vid liv – så länge näringslivet efterfrågar kompetensen som kommer från gymnasieskolorna, avslutar Ulf Olsson.