Så ser kvinnors företagsamhet ut i Halland

Den 7 mars släppte Svenskt Näringsliv sin årliga undersökning Företagsamheten. Den visade bland annat att den totala företagsamheten i Halland i princip står stilla, med en liten marginell försämring jämfört med förra året. Idag uppnår andelen företagsamma personer till 14,1 procent. Det innebär att Halland är Sveriges fjärde mest företagsamma län.

När det gäller kvinnors företagsamhet är den starkast i Stockholms län och svagast i Västmanland. Glädjande är att Halland även här står sig stadig och har fjärde starkaste företagsamhet. Dock finns det stora skillnader mellan kommunerna i länet, där Kungsbacka har högst andel företagsamma kvinnor (11,2%) och Hylte har lägst (5,5%).

Kvinnors nyföretagsamhet minskar i 10 av 21 län jämfört med ifjol och för Halland blev det en ny bottennotering. Länet backar från 8,6 nyföretagsamma kvinnor per 1000 invånare, till 7,6. Precis som andelen företagsamma kvinnor, har Kungsbacka högst andel nyföretagsamma kvinnor med 10,5 per 1000 invånare och lägst har Hylte med oroväckande 3,7.

— Nyföretagsamheten bland kvinnor backar i Halland, men ändå står länet starkt jämfört med andra län. Däremot är det särskilt bekymmersamt att kvinnors nyföretagsamhet backar eftersom den fortsätter sjunka från en redan låg nivå, säger Charlotte Schéle, regionchef Svenskt Näringsliv Halland.

RUT- och välfärdssektorn har identifierats som extra viktiga för kvinnornas företagsamhet. I bägge sektorerna är kvinnornas företagsamhet i majoritet. Under det senaste året har dock tillväxten i dessa sektorer stagnerat betydligt, det gäller även för Halland.

— Den negativa utvecklingen syns tydligt i kvinnodominerande branscher som välfärdssektorn och RUT-sektorn. För att vända trenden behöver förbättringarna som finns med i det så kallade 73-punktsprogrammet genomföras så snart som möjligt, säger Charlotte Schéle

Företagsamheten mäter en gång om året antalet företagsamma människor, både för Sverige som helhet samt för respektive län. Syftet är att kunna se och jämföra företagsamhetens nivåer över tid, vilket gör undersökningen till ett bra underlag och utvärderingsverktyg.

— Vi ser det främst som ett viktigt informationsunderlag. Det är något som politiker på såväl riks- som lokalnivå kan använda för att se vad deras arbete och särskilda insatser har fått för effekt, avslutar Charlotte Schéle.