Veteranpoolen viktig för Sverige AB

NYHET Publicerad

ARBETSMARKNAD Med en ökande äldre befolkning, ser Veteranpoolen möjligheter att ta tillvara på pensionärernas erfarenhet och drivkraft. Och allt fler vill fortsatt bidra till samhällets utveckling efter pension. ”Vår ambition är att betala mer skatt genom att fler vill fortsätta arbeta på sina villkor. Men att införa en extra löneskatt för pensionärer som jobbar är inte rätt väg att gå”, säger Mats Claesson, Vd Veteranpoolen.

Mats Claesson, Veteranpoolen

Mats Claesson, Veteranpoolen

2007 startades Veteranpoolen i Kungsbacka av Ingrid Erlandsson. Affärsidén var att utveckla ett tjänsteföretag med enbart avtals- och ålderspensionärer. Idag finns Veteranpoolen från Luleå i norr till Ystad i söder, och inom organisationen finns cirka 7500 veteraner som arbetar extra i den omfattning de själva vill. Både inom företagstjänster och privattjänster.

– Det är fantastiskt att vi har så många pensionärer som fortsatt vill bidra till samhällets utveckling. De känner ett starkt engagemang, är efterfrågade och uppskattade samtidigt som de hjälper kunder och tjänar extrapengar utöver sin pension, berättar Mats Claesson, Vd för Veteranpoolen.

Veteranpoolens rikstäckande undersökning visar att den absoluta majoriteten av de som väljer att jobba vidare upplever ett ökat eller mycket ökat välmående. Undersökningen visar även att de två vanligaste anledningarna till att man väljer att fortsätta jobba är extra pengar som kan sätta guldkant på tillvaron, samt att man saknar den sociala delen av arbetslivet. Färre än 10 % av de svarande anger att de jobbar för att pensionen inte räcker till.

– Jag blev inte förvånad över resultatet. Många vill fortsätta jobba, men under andra former. Man vill till exempel oftast jobba deltid. Genom att erbjuda en flexibel arbetsmodell för pensionärer får samhället ta del av all den kompetens och erfarenhet som finns, samtidigt som de pensionärer som jobbar faktiskt mår bättre av det, konstaterar Mats Claesson.

Samtidigt som många pensionärer faktiskt väljer att arbeta på en allt mer växande arbetsmarknad, så valde regeringen att införa särskild löneskatt för arbete efter 65 år. Sedan 2016 ska arbetsgivare alltid betala antingen reducerad arbetsgivaravgift eller särskild löneskatt för löner till anställda över 65 år. Alliansregeringen tog bort den tidigare löneskatten i olika steg mellan 2007-2008, men nuvarande regering återinförde den fr.o.m. 2016 men med skattesatsen 6.15%.

Och allt fler lever längre i Sverige, och för att behålla vår välfärd måste vi jobba längre. Samtidigt studerar den yngre generationen under allt längre tid, där de kommer allt senare in på arbetsmarknaden. Tiden som skattebetalare blir allt kortare, medan de offentliga utgifterna ökar.

– Pensionärer som vill arbeta extra är en fantastisk resurs - de bygger värdefulla relationer över generationsgränserna, tillför livserfarenhet och yrkesskicklighet. Fler arbetande pensionärer ökar inte bara skatteintäkterna och konsumtionen – det sänker samtidigt kostnaden för ohälsa och sjukdom. En pensionär som arbetar extra på egna villkor blir inte bara friskare och lyckligare utan får också större möjlighet att resa, gå på restaurang och finansiera andra fritidsintressen. Det skapar arbetstillfällen och bygger tillväxt för landet. Därför bör man ta bort den särskilda löneskatten, för den borde aldrig ha införts, avslutar Mats Claesson.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Företagaren: ”Länsstyrelsens handling påverkar oss och våra anställda”

LÄNSSTYRELSEN Länsstyrelserna har ett viktigt uppdrag som statlig myndighet, men anses även ha en bristande förståelse för företagens villkor. Det visar Svenskt Näringsliv Hallands undersökning från hösten 2018. ”Länsstyrelsen förstår inte konsekvenserna av deras handlingar – hur det påverkar oss som företag och våra anställda. Nu är det hög tid att starta en dialog för en ökad och bättre förståelse för varandra”, säger Mikael Öberg, Vd LBC Ängstorp i Laholm.
NYHET Publicerad:

En förändrad Arbetsförmedling – bra för alla

KOMPETENS Arbetsförmedlingen i sin nuvarande form har spelat ut sin roll, och står nu inför en reformering. Istället för att förmedla jobb bör myndigheten fokusera på myndighetsutövning och kontroll av de fria aktörer som står för jobbförmedlingen. Ruben Linton driver Tetiko i Varberg som levererar tjänsten ”Stöd och matchning” till myndigheten. Han ställer sig positiv till Arbetsförmedlingens förändring framåt och menar att det är något alla tjänar på i slutändan.
NYHET Publicerad:

Halland behöver fler unga företagare

KRÖNIKA. Företag och företagsamma människor är avgörande för Sverige och Hallands tillväxt och vår gemensamma välfärd. Att fler väljer att ta ansvar för ett företag – skapar jobb åt sig själv och andra – är därför avgörande. Där kan attityder, bemötande och kreativa kluster vara en nyckelfråga för framtiden för att få fler unga personer att bli arbetsgivare och bygga bolag i Halland.
NYHET Publicerad:

Hemkommunen stoppade deras företag – fick hjälp av annan kommun

FÖRETAGSKLIMAT. Att starta företag är för många ett stort steg, men ibland är yttre faktorer mer avgörande än andra. För två 17-åringar i Halmstad var det kommunen som stoppade. ”När jag ringde till Varbergs kommun möttes vi av positiv energi och en vilja att hjälpa till. Men det var motsatsen i Halmstad kommun”, berättar Melker Oscarsson.
NYHET Publicerad:

Så ser kvinnors företagsamhet ut i Halland

FÖRETAGSAMHETEN. Halland tillhör fortsatt de mest företagsamma länen, trots att förändringen jämfört med ifjol är i princip obefintlig. Dock står Halland ut i Svenskt Näringslivs årliga undersökning Företagsamheten, som bland annat visar att kvinnornas företagsamhet ökat under senaste åren och är nu den fjärde starkaste i riket.
NYHET Publicerad:

Här är kommunen med den mest företagsamma befolkningen i Halland

FÖRETAGSAMHETEN. Företagsamheten, dvs andelen företagsamma individer, uppgår 2019 till 14,1 procent av Hallands befolkning. En marginell försämring jämfört med ifjol. Enbart Varberg ökar företagsamheten i länet, samtidigt som det finns stora skillnader mellan kommunerna. Det visar Svenskt Näringslivs undersökning Företagsamheten, som idag presenteras för tionde året i rad.
NYHET Publicerad:

Strejken avblåst – nu råder fredsplikt

HAMNKONFLIKTEN Under tisdagskvällen kom aviseringen om avblåst hamnstrejk. Hamnarbetarförbundet och Sveriges Hamnar tecknar ett andrahandsavtal. Det innebär att verksamheten i samtliga berörda hamnar, med Göteborgs Hamn i spetsen, kan återgå i och med avtalet.
NYHET Publicerad:

Fortsatt högtryck bland företagen i Halland

FÖRETAGARPANELEN. Det har varit högkonjunktur i svensk ekonomi sedan 2016 och det råder fortsatt högtryck bland företagen i Halland. ”De halländska företagen är mest positiva i landet sett till produktion- och försäljningsvolym de kommande sex månaderna”, säger Charlotte Schéle, regionchef Svenskt Näringsliv Halland.
NYHET Publicerad:

Nygammal VD ska stärka Falkenberg som destination

JOBBSKAPARNA När ESS Group förvärvade Falkenberg Strandbad år 2011 hade verksamheten 30 000 gäster och omsatte 52 miljoner kronor. Idag stoltserar man med 100 000 gäster och att hotellchefen Kent Johansson nu tillträder som VD. ”Jag är glad, taggad och full av respekt inför min nya roll. Nu ska vi fortsätta bygga Falkenberg Strandbad till en självklar destination”.
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringslivs granskning av medias rapportering

RAPPORT. Frågan om att höja eller sänka skatten är en vanlig debatt inom politiken. Det finns många aspekter att ta hänsyn till när det gäller vår gemensamma välfärd, men det är sällan effektivisering av de skattemedel som redan finns uppmärksammas i dessa sammanhang. ”Vi har därför specialgranskat halländsk media under 2018, och där finns mer att önska för att lyfta denna viktiga samhällsfråga”, säger Charlotte Schéle, regionchef Svenskt Näringsliv Halland.
NYHET Publicerad:

Företagen i fokus i Region Hallands tillväxtarbete

FÖRETAGSKLIMAT Region Hallands utvecklingsplanering är ett verktyg i det regionala tillväxtarbetet. Syftet är att skapa en samlad bild över regionens tillgångar och hur dessa bör utvecklas. ”Här är de privata företagen centrala och jag är tacksam över att näringslivet, tack vare årets Ästad Forum, får en tydlig röst inför kommande tillväxtstrategi”, säger Charlotte Schéle, regionchef Svenskt Näringsliv Halland.
NYHET Publicerad:

Halländska företagen: vi behöver fler bostäder

BOSTADSBRIST. När företagarna i Hallands län får prioritera vilka åtgärder som är viktigast för att förbättra företagsklimatet svarar ca 40 procent att det behövs fler bostäder. Den dåligt fungerande bostadsmarknaden skapar problem för näringslivet. Samtidigt som företagen skriker efter arbetskraft har många inte råd att flytta dit jobben finns.
NYHET Publicerad:

Laholm inför Rättviksmodellen

FÖRETAGSKLIMAT Tillväxt och Tillsyn från Rättviks kommun har hyllats för sitt koncept att utveckla nya arbetssätt för kommunernas tillväxt- och tillsynsarbete, med mål att förenkla för näringslivet. Laholms kommun har nu tagit efter konceptet och upprättat en åtgärdsplan för hur man ska förbättra företagsklimatet i kommunen. En plan som grundarna av Tillväxt och Tillsyn ställer sig positiva till.
NYHET Publicerad:

Teknikföretagen: ”Digitaliseringen tar inte jobb ifrån oss”

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Sverige är världsledande inom teknikområdet, men teknikföretagens behov av kompetens är stort och det är inte troligt att antalet ungdomar som kommer direkt från utbildningssystemet kommer att räcka. ”Kompetensbristen är vår största utmaning”, säger Li Ljungberg som arbetar med kompetensförsörjning på Teknikföretagen.
NYHET Publicerad:

Attraktiva arbetsplatser ska öka intresset för byggbranschen

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Sverige växer och inom bara några år är vi 11 miljoner invånare. Då behövs fler bostäder, sjukhus och förskolor. ”Ingen kan tvivla på att byggbranschen är en framtidsbransch. Men än har inte alla upptäckt det. Vi vill att fler ska söka sig till branschen, inte minst kvinnor”, säger Martin Klang, Sveriges Byggindustrier Halland.
NYHET Publicerad:

Teknikcollege i Laholm engagerar både elever och företag

UTBILDNING. Samverkan mellan skola och näringsliv innebär stora fördelar för elever, skola och näringsliv. Elever får en uppfattning om vad som kan förväntas av dem när de väl kommer ut i arbetslivet, skolor har möjlighet att ge eleverna en undervisning som är förankrad i det verkliga arbetslivet och företag får möjlighet att möta framtidens medarbetare.
NYHET Publicerad:

Inför gymnasievalet i Halland

UTBILDNING. Ungefär 4 000 niondeklassare i Hallands län och deras föräldrar ska de närmaste veckorna välja gymnasieprogram inför nästa läsår. För att hjälpa gymnasieväljarna att göra genomtänkta utbildningsval driver Svenskt Näringsliv sajten Gymnasiekvalitet.se med fakta om alla program och gymnasieskolor. ”Det behövs bättre konsumentupplysning om gymnasieskolans betydelse för arbetslivet”, säger Charlotte Schéle, regionchef Svenskt Näringsliv Halland.
NYHET Publicerad:

Framtiden i handeln

DIGITALISERING Möjligheten att handla via internet har skapat stora förändringar inom den svenska handeln. Samtidigt utökas konkurrensen eftersom svenska företag nu konkurrerar med internationella jättar som Amazon. ”Men det har även skapat en möjlighet för svenska företag att nå en global marknad”, säger Henrik Ekelund, näringspolitisk expert på Svensk Handel. 
NYHET Publicerad:

Halmstads deltar i utvecklingsprogram för att stärka företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT Halmstad är kommunen som under 2019 kommer delta i Svenskt Näringslivs utvecklingsprogram, för att förbättra det lokala företagsklimatet. ”Det ska bli spännande att följa Halmstad och förhoppningen är detta blir startskottet på en resa mot ett bättre företagsklimat”, säger Charlotte Schéle, regionchef Svenskt Näringsliv i Halland.
NYHET Publicerad:

Gemensamt ansvar för lyckad kompetensförsörjning

Besöksnäringen är en bransch som drabbats hårt av kompetensbristen. Fram till år 2023 kommer det finnas ett behov av att anställa 5 000 nya kockar. ”Samverkan mellan skola och näringsliv är en av nyckelfaktorerna för att attrahera arbetskraft”, säger Clara Nilsson, kommunikationsansvarig Visita Västra.