Gör dig utvecklingsbar

Rådet kommer från en företagare under en workshop häromdagen om det lokala företagsklimatet i Värnamo. Detta som ett led i att locka fler att bo och arbeta i Värnamo.

Och visst är det hela grejen, att få fler till jobbet, särskilt de arbeten som är så kallade bristyrken. Det här är hårdfakta:

75 procent av alla länsföretag i Svenskt Näringslivs aktuella rekryteringsenkät anger att de har svårt att hitta kompetenta människor. En tredjedel av företagen uppger att bara de fick tag på folk med relevant utbildning och rätt erfarenhet skulle de kunna expandera, och på så sätt bidra med än fler skattekronor till välfärden.

Kompetensbristen är akut och slår mot alla sektorer i näringslivet. I Jönköpings län är det särskilt fattigt med exempelvis ingenjörer, elektriker, busschaufförer, konstruktörer, kockar, CNC-operatörer och mekaniker. Den här listan visar vidden av problemet; det är branschöverskridande bekymmer som företag överallt, i varje segment, varje bygd upplever.

Ta bara det lilla nischade techbolaget jag besökte häromsistens. En av delägarna uppger att företaget genast skulle kunna anställa en handfull civilingenjörer på ett bräde, bara de fanns att tillgå. Till och med om man som arbetsgivare sänker kraven – är mindre kräsen – och väljer bredare bland kandidater är det vanskligt att finna den tekniska kompetens som skulle behövas för att på allvar generera tillväxt i bolaget.

Så vad kan då en plats/kommun som Värnamo göra för att hjälpa traktens företag att få tag i bra folk?

Ja, under workshopen konstaterades bland annat att kommunen bör göra vad den kan för att få ungdomar att stanna och ta ett jobb hos en närbelägen arbetsgivare. Man ska veta att man inte behöver flytta för att få en stimulerande dagssyssla.

Då är det avgörande att exempelvis skolan och lokala företag samarbetar mer. ”Statusen på de lokala företagen måste höjas”, som någon klokt kläckte ur sig.

En annan fyllde på:

Inför konceptet ”Lärare för en dag”, där personer från det nära näringslivet kommer och berättar om vilka jobb man kan ta då man är färdigpluggad. Låt dem också lära ut något välbetänkt den dag de är i skolan. Det uppskattar eleverna och de får upp ögonen för att det kan vara rätt bra att jobba här i Värnamo.

Någon pratade om vikten av att ta ett helhetsgrepp. För ut budskapet om Värnamo som en ”livspusselvänlig kommun”. Att få människor att både stanna här och komma hit handlar om boende, välfärd och meningsfull fritid. ”Vi har ett rikt föreningsliv och en fantastisk kulturskola. Berätta om det!”

Allt det här är förståndiga inspel som kan bidra till bättre kompetensförsörjning på ett strategiskt plan. Icke heller att förglömma vikten av anpassade och – framförallt – relevanta yrkesutbildningar.

Just vad gäller utbildning, oavsett nivå och format, tror jag det är idé att se hur, inom ramen för respektive utbildning, kurserna kan bli åtminstone till viss del inriktade på förmåga att ta till sig och lära sig nya saker på kort tid. Som sades under ett lunchseminarium om bristyrken vid UF-mässan i Jönköping i februari:

”Det talas mycket om att eleverna ska bli anställningsbara. Men man lär sig hela yrkeslivet. Så kanske är det lika viktigt att vara utvecklingsbar.”

Det här hänger ihop med kompetensförsörjningsproblemet på så vis, att kapacitet att lära sig nytt, att ständigt utveckla sig, innebär flexiblare arbetskraft. Det kan bidra till en bredare rekryteringsbas för företagen.

Ta civilingenjörer som exempel. Jag läste nyligen i ett informationsblad om ett ingenjörsprogram att arbetsgivarna vet att de studenter härifrån som inte redan kan det specifikt efterfrågade kommer raskt att lära sig på jobbet, eftersom de har förvärvat så pass bred kunskap på just det programmet – de är utvecklingsbara.

Detta gäller givetvis även rena hantverksyrken – generalist med spets; allmän verkstadsteknisk duglighet; förståelse för funktion; mekanisk problemlösare på golvet; programmerande konstruktör eller operatör; robotsvetsare som lika ledigt kör manuellt; automatsvarvaren som lyssnar till varvstal; att man hör och inser om maskinen skär rätt. Och så vidare.

Här har skolorna en uppgift att lösa, att förse elever med tillräcklig grundkunskap för att de ska kunna utvecklas i arbetslivet. Då ökar chansen att den så viktiga matchningen blir, tja, perfekt.