Jo, det är klart att om man kikar på statistiken ser det ju onekligen ut som att många fler människor arbetar med tjänster nu än för tjugo år sedan. Men, om man betänker att för tjugo år sedan fanns kanske både ekonomi, städ, bemanning, transport mm inhouse i industrin i större utsträckning än nu. Vad säger då siffrorna? Och, vem hade dessa tjänster sålts till om inte industrin funnits?
Det är så tråkigt att industri och tjänster ska sättas i motsats till vartannat och inte tvärtom. Både industri och tjänster är framtid. Såklart! Investeringar i industri kan bidra till att Sverige återtar en topplats i välståndsligan. Det visar Svenskt Näringsliv i den aktuella rapporten ”Behöver Sverige fler fabriker?” Studien visar att investeringar i industrin kan ge ett lyft åt Sverige.
Men tyvärr är villkoren för företag som vill investera och satsa inte tillräckligt bra varken nationellt eller lokalt. När människor och företag väljer var de ska investera är det en rad förutsättning som ska vägas in. Till syvende och sist handlar det ju om var de kan få största möjliga avkastning på sin investering. Var kan konkurrenskraften bli som allra bäst?
Förutom entreprenörskap är vi också kända för låg arbetslöshet och låg sjukfrånvaro. Gott företagsklimat. Det finns ett säkerställt positivt samband. Men har vi blivit lite självbelåtna? När vi mäter företagsklimatet är det på en sexgradig skala där 4,0 motsvarar betyget bra. Trots bra placeringar är det bara fem kommuner i vårt län som når upp till betyget bra när företagare sätter betyget. Det är Habo, Gnosjö, Vaggeryd, Tranås och Värnamo. Mycket handlar om bemötande. Hur bemöts investerare i kommunerna?
,%20kommunstyrelsens%20ordf%C3%B6rande%20Gnosj%C3%B6.jpg "Gnosjöborna överens om kommunens företagsklimat")
