Regeringen försvårar kvinnors företagande

Svenskt Näringsliv presenterade nyss den årliga undersökningen om företagsamheten i Sverige. Andelen företagsamma kvinnor - det vill säga de som har en F-skattsedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är vd/ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag - ligger nu på 7,7 procent av kvinnorna i arbetsför ålder. Det är den högsta nivån någonsin.

Dessutom ökar andelen företagsamma kvinnor i nästan samtliga län och i drygt 200 kommuner. Andelen företagsamma kvinnor i Jönköpings län är dock blygsamma 5,8 procent och det är endast i fyra län vi hittar en lägre andel. På kommunnivå hittar vi störst andel kvinnor i Habo kommun, 7,6 procent, och lägst andel finns i Nässjö kommun, 5,0 procent.

- Det är förstås glädjande att kvinnor i allt högre grad engagerar sig i företagande. Men trots att kvinnors företagsamhet ökar är fortfarande 7 av 10 som ansvarar för ett företag män. Det finns dock branscher och sektorer där förhållandet är det rakt motsatta, där fler kvinnor än män ansvarar för företag. Ett exempel är välfärdssektorn. Av de företagsamma inom välfärden var i fjol hela 6 av 10 kvinnor, säger Anna Gillek Dahlström, regionchef Svenskt Näringsliv Jönköping.

I Jönköpings län är företagsamheten inom välfärdssektorn generellt lågt och lägst i Sverige. Dock ser vi att fler kvinnor än män är företagsamma i denna sektor i alla länets kommuner utom Habo (50 procent), Sävsjö (45,5) och Jönköping (44,2). Störst andel kvinnor inom välfärdsföretagande hittar vi i Aneby och Tranås med 71,4 procent följt av Mullsjö på 66,7 procent (2015 års siffror).

Men den stora potential som finns för kvinnors företagande i branscher där många kvinnor arbetar hotas nu. Det förslag om vinstbegränsning som regeringens utredare Ilmar Reepalu presenterat skulle slå mot kvinnliga småföretagare i välfärden. Bakom förslaget förefaller ligga en ovilja att förstå hur företag fungerar, vilka drivkrafter de har, och hur lönsamhet bidrar till effektivitet och utveckling.

- Ett annat exempel är Rut-branschen som ofta är en första väg in i både anställning och företagande för kvinnor, inte minst utrikesfödda. Sedan förra året har möjligheten att göra avdrag för ruttjänster halverats till max 25 000 kronor per år vilket har påverkat såväl jobbtillväxt som antalet utförare inom branschen negativt, förklarar Anna Gillek Dahlström.

Även detta är ett exempel på hur förutsättningarna för kvinnors förtagande försämrats. Regeringen borde förbättra förutsättningarna för kvinnors företagande. Det vore en viktig insats för jämställdheten – som dessutom skulle bidra till fler jobb och bättre välfärd.