Upplagt för nedläggning

– Vägslitageavgiften kommer gå direkt på prislappen för kunden. Hur mycket kan vi vara med och konkurrera då? Idag är det bara svenska åkeriföretag som betalar trängselskatt med mera, och det kommer bli samma sak med vägslitageavgiften. Vi förlorar alla våra konkurrensmöjligheter gentemot de utländska åkarna som kör på våra vägar, säger Magnus Djärf.

Med kilometerskatten, eller vägslitageavgiften, vill regeringen beskatta tunga lastbilar för det vägslitage de orsakar. Man hoppas också att skatten ska bidra till att vissa långväga lastbilstransporter ska flyttas till tåg och därmed minska miljöpåverkan från transportsektorn. Enligt Heléne Petersson (s) skapar vägslitageavgiften förutsättningar för lika konkurrens mellan utländska och svenska åkerier och utjämnar kostnaderna genom att de som kör på ett hållbart sätt betalar mindre och de som släpper ut mer kommer betalar mer. Idén är god, menar Magnus Djärf, men kommer att slå helt fel så länge det inte finns några kontrollmöjligheter för att lagen verkligen efterlevs.

Svenska åkerier förlorare
Djärf ser likheter med när cabotagereglerna infördes: utländska ekipage kan under sju dygn befinna sig i Sverige och under tiden lasta tre lass inrikes – sedan måste de lämna landet. Tanken var att utjämna konkurrensen mellan utländska och svenska åkerier var god men möjligheterna att kontrollera om reglerna efterlevs är små. Det har lett till att många utländska lastbilarna fortsätter att köra, olovligt, på de svenska vägarna efter att deras godkända tid löpt ut. Magnus Djärf är mycket irriterad:

– Regelverket finns, men det fungerar inte: det finns inte tillräckligt med trafikpoliser eller inspektörer som kontrollerar fordonen. Det är ren kriminell verksamhet som sker mitt framför ögonen på oss! Och det är de svenska åkerierna som följer lagen som förlorar på det.

Fler kontrollmöjligheter behövs
Helén Petersson (s) håller med om kritiken:

– Vi har regler som räcker men vi brister i kontrollen av dem.

Utredningen kring vägslitageavgiften beräknas vara färdig till december 2016. Heléne Petersson (s) framhåller att det redan nu kommer förändringar i budgeten för att öka kontrollmöjligheterna:

– Polismyndigheten får 25 miljoner per år 2017-2020 för att vidareutveckla sitt arbete mot illegalt cabotage, vilket innebär att de ska öka insatsen med fler kontroller av cabotagetransporter.

Avgiften slår hårt – mot många
Djärf ser positivt på intentionen men ser risken att det inte kommer göra så stor skillnad i verkligheten – allt beror på hur resurserna används.

– Tillsätt fler inspektörer på vägarna och gör flygande besiktningar och inför en bot som verkligen svider när lagen inte följs. Dessutom kommer alla bli drabbade av vägslitageavgiften, inte bara vi i åkerinäringen: tillverkningsindustrin, skogsnäringen och alla exporterande företag för att nämna några. Hur ska vi kunna konkurrera med omvärlden om avgiften införs? undrar Magnus Djärf.

Text: Magdalena Carlén