VALET 2018: Sänkt skatt på arbete
Sverige har en av världens högsta skatter på arbete, vilket gör det svårare att växa och konkurrera i internationella sammanhang. För att kunna utvecklas och skapa ökad välfärd behöver företagen en lättare tillvaro att verka i.
Med arbetsgivaravgift menas de avgifter som arbetsgivaren betalar för varje anställd person utöver arbetstagarens lön. Arbetsgivaravgiften höjdes kraftigt under 1970-talet och uppgår idag till 31,42 procent i normalfallet. Arbetsgivaravgiften är av stor betydelse då den tillsammans med lönen och de avtalade sociala avgifterna avgör hur höga anställningskostnaderna blir. Den är också av stor betydelse för statsfinanserna då den genererar över en fjärdedel av den offentliga sektorns skatteintäkter. Trots betydelsen är kännedomen om arbetsgivaravgiftens storlek inte särskild god bland allmänheten. Detta beror troligen delvis på att den sällan redovisas på lönebesked.
Utöver den lagstadgade arbetsgivaravgiften finns också avtalade sociala avgifter som arbetsmarknadens parter, det vill säga fackföreningar och arbetsgivarorganisationer, kommit överens om. Dessa inkluderar bland annat försäkringar vid omställning till nya arbetsuppgifter, försäkringar vid skada eller sjukdom samt premier till avtals- eller tjänstepension. Avgifterna skiljer sig åt mellan olika avtal och nedanstående uppgifter ska därför tolkas med viss försiktighet. Sett över tid har både den lagstadgade arbetsgivaravgiften och de avtalade sociala avgifterna ökat.
Marginalskatten i Sverige uppgår idag till 60 procent, vilket är den högsta i världen. I kombination med arbetsgivaravgiften stiger siffran till 70 procent vilket gör belastningen stor för företagen. Det innebär att det blir svårare att rekrytera kvalificerad arbetskraft, som är den mest lättrörliga gruppen och även ofta har strategiska nyckelroller inom företagen.
Dessutom minskar lusten och viljan till entreprenörskap och eget företagande, då de höga skatterna verkar avskräckande för många som annars tagit chansen. Även bland redan etablerade företag står sänkta skatter högt på önskelistan, enligt den undersökning som Svenskt Näringsliv gjort inför valet i höst. Istället för att hämma utvecklingen bör skattesystemet utformas på ett sätt som uppmuntrar till företagande och utveckling.
Under de nuvarande rödgröna regeringen har utvecklingen istället gått i motsatt riktning, och skatterna har höjts med sammanlagt 70 miljarder, vilket i första hand drabbar företagarna.
Källa: Ekonomifakta
Valet 2018DU KANSKE OCKSÅ VILL LÄSA
