Vetlanda – en kommun på väg uppåt

- Något som är viktigt när man ser på resultaten av undersökningen är att komma ihåg att inte stirra sig blind på rankningen. Placeringen på rankningen kan förändras både uppåt och nedåt helt utan att kommunen själv ändrat något, beroende på hur andra presterar. Det intressanta är istället att se på de egna svaren från tidigare år, och jämföra med hur företagarna svarar nu. Vad görs bra, och vad kräver ytterligare förbättring? säger Anna Gillek Dahlström, regionchef Svenskt Näringsliv.

Något som sticker ut är mängden nyföretagare, där kommunen klättrat från plats 245 till 114 på den nationella rankningen under det senaste året. Vetlanda ligger över det nationella snittet för företagsamma personer, men man vill se fler kvinnor på höga positioner och fortsätta jobba mot den yngre generationen. Av kommunens gymnasieelever deltar 38 procent i Ung Företagsamhet, vilket är högre än både det nationella och regionala snittet. Elever som har drivit ett UF- företag går ofta vidare till att driva företag även i vuxenlivet, och tjänar generellt mer än dem som inte gjort det.

Problemet är att det nu hänger på ett fåtal eldsjälar, och inte är en given del i utbildningen. I verkligheten är det de praktiska yrkena snarare än ekonomerna som driver eget, och det borde speglas även på gymnasienivå. I Vetlanda råder med andra ord ingen brist på företag, det som saknas är istället kompetens.

- För att en kommun ska kunna växa krävs internationalisering. Det krävs språkkunskap, och i regel en högre utbildning. Vetlanda är tyvärr ingen högskolekommun, eftersom industrin inte uppmuntrar till plugga vidare. Man får arbete ändå, säger Laszlo Pálffy, HR- chef på Vetlanda kommun.

Han menar att både den privata och den offentliga sektorn måste ha som vana att anställa folk med hög kompetens, både i hög- och lågkonjunktur. På så sätt uppmuntrar man till att vidareutbilda sig, och kommunen får en chans att nå den kompetens som krävs.

Företagen i Vetlanda är generellt mycket nöjda med hur lokala politiker och tjänstemän tillämpar de regler och lagar som finns. Detta tyder på ett förtroende mellan företagare och kommunen som är nödvändigt för ett bra företagsklimat. Precis som i många andra svenska kommuner tycker man att de lokala politikerna sköter sig, men att det på riksdagsnivå finns problem. Man upplever att de regionala politikerna lever i vardagen och förstå de problem som uppstår, medan de som är högre uppsatta är en anings verklighetsfrämmande och lever i sin egen bubbla. För att lösa det problemet krävs en ännu tydligare kommunikation uppåt av de lokala.

Så vad är det då som gör de ledande kommunerna Habo och Mullsjö så bra? Det handlar framför allt om att dra nytta av kommunens storlek, något som Vetlanda med sina 27 000 invånare definitivt kan göra även de. Närheten öppnar för dialog mellan den privata och offentliga sektorn, med givande möten som känns relevanta att delta i. Efter att Mullsjö tagit beslut om regelbundna företagsmöten klättrade man snabbt i rankningen. Även dialogen mellan skola och näringsliv är mycket viktig, informera eleverna om var jobben finns och vad som krävs för att nå dit.

- Det finns många lösningar, det viktiga är att hitta rätt fokus för den egna kommunen här och nu, avslutar Anna Gillek Dahlström.

Text: Mathilda Linnander