”Vi vill ge tillbaka till samhället”

”Vi är till för våra kunder och kunderna idag vill ha en helhetslösning”, säger Jan. ”De vill ha en enda leverantör till sitt kontor. Det kan vi erbjuda, vi tar helhetsansvar med både leverans och service.”

Koncernen har en stark lokal närvaro i bygden, och verksamheten spänner över nio kommuner; Gislaved, Gnosjö, Värnamo, Ljungby, Vetlanda, Hylte, Tranemo, Borås och Ulricehamn.

”Vi ser det som att vi har ett samhällsansvar för de små kommunerna”, säger Jan. ”Med Elgiganten är det ett sätt att få handeln att leva utanför de större städerna och köpcentren. Vi vill få handeln att stanna på hemmaplan. Det är en chans för ungdomar att stanna och få ett bra jobb. Vi ser det lite som att det är vårt sätt att ge tillbaka till samhället.”

Detaljhandeln, inklusive elektronik, är satt under starkt strukturellt förändringstryck, vilket knappast har undgått någon. Marginalerna är inte feta och marknaden tuff. Därför, menar Jan och Joakim, är det synd att det är dyrare än tidigare att anställa unga.

”När Alliansregeringen sänkte arbetsgivaravgifterna för ungdomar innebar det större ekonomiskt utrymme för oss”, berättar Jan.

”Vi kunde anställa fler tack vare sänkta arbetsgivaravgifter”, säger Joakim.

När den rödgröna regeringen återställde arbetsgivaravgiften slog det direkt mot bolaget.

”För oss handlar det om miljonbelopp på sista raden. Istället för att utöka var vi tvungna att skära ner på personal och kostnader”, konstaterar Jan.

Handel är något som berör alla, menar han, varenda familj har intresse av var man kan köpa alla möjliga varor. Och även för ungdomar, då det är många unga som börjar sitt första jobb inom handel.

”För att få unga att stanna i en mindre kommun och få dem att utvecklas måste det finnas intressanta jobb och det måste vara möjligt att anställa dem i stor utsträckning. Därför var det så bra med de sänkta arbetsgivaravgifterna”, fortsätter Jan.

”Men det handlar inte bara om pengar”, menar Joakim. ”Många ungdomar är lite vilse idag. Allt hårdare drivs krav på utbildning för att få ett jobb. Men alla varken vill eller kan plugga vidare, alla har inte läshuvud. Varför ska inte de kunna få ett schysst jobb?”

De berättar att de inte anställer folk ”direkt på utbildning”, utan medarbetarna får lära sig och utvecklas på jobbet.

”I Sverige skulle vi behöva mera av den danska modellen, med renodlade lärlingsplatser”, anser Jan. ”Så man får lära sig yrket på arbetsplatsen och inte bara i skola.”

Jan och Joakim upplever, precis som i alla andra branscher, att det är svårt att hitta kompetenta människor. Bland annat behöver Four Office teknisk kompetens till sin IT-verksamhet.

”Många unga idag vill programmera spel och appar. Sådant sysslar inte vi med, utan är mer ett renodlat IT-bolag”, säger Joakim. ”Då är det inte lätt att hitta folk. 20-åringar idag lever lite i en annan världsbild på det sättet – jag menar det finns mer att göra inom det digitala än spelprogrammering.”

Återställda arbetsgivaravgifter och problem med att finna tillräckligt god kompetens till trots, Jan och Joakim har sina egna idéer om hur man får ungdomar att söka sig till deras företag och hur man får dem att stanna och vilja utvecklas:

”Du kanske börjar som butiksanställd på Elgiganten och sedan går vidare inom någon av våra åtta enheter”, säger Jan. ”Men sedan kanske du vill utvecklas ytterligare. Då erbjuder vi vår personal möjlighet att söka sig till mera kvalificerade tjänster inom någon av Four Office fem nuvarande enheter.”