Det är nåt osunt med osund konkurrens

Att offentliga aktörer ägnar sig åt verksamheter som dels är skattefinansierade och dels konkurrerar med privata företag på en redan väl fungerande marknad är något vi ser på många ställen. Just nu pågår till exempel en diskussion med Kalmar kommun och Landstinget om lämpligheten med att Länsmuseet driver restaurang på det sätt det gör.

Under ett seminarium som Svenskt Näringsliv arrangerade tillsammans med Konkurrensverket och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) diskuterades den här frågan på ett ingående sätt. Hur känner man igen osund konkurrens? Så här beskriver Konkurrensverket några av varningstecknen:

Varningstecken

• Agerar på marknad där privata aktörer finns
• Håller onormalt låga priser eller gratis
• Tillämpar olika villkor
• Försöker stänga ute privata aktörer
• Skyddar egen verksamhet i myndighetsutövning
• Agerar utanför kompetens/ i strid med föreskrift

Konkurrensverkets vision lyder ”Välfärd genom väl fungerande marknader” och de finns till för att värna ett gott företagsklimat. Sedan 2010 skyddar lagen Konkurrensbegränsande Offentlig Säljverksamhet (KOS) de privata företagen mot osund konkurrens från offentliga verksamheter. Syftet med lagen är att motverka snedvriden konkurrens. Enligt KOS är det olagligt för kommuner att engagera sig i verksamheter utanför kommunens kompetens. Eller rättare sagt, det ska inte uppstå någon konflikt mellan den kommunala kompetensen och den privata, då är det osunt. Svårigheten är självklart att dra gränser mellan, kompetens, marknader, sund och osund konkurrens.

– Lagen har inte levererat det vi förväntade oss. Ärenden gällande KOS är i särklass den vanligaste frågan som vi får på Svenskt Näringsliv och drygt var tredje företagare i Kalmar län säger att de upplever osund konkurrens. Så att vi behöver fortsätta prata om de här frågorna är uppenbart, säger Göran Grén konkurrensexpert på Svenskt Näringsliv.

Erfarenheterna är att det finns en stark vilja hos offentliga aktörer att göra rätt. I många fall handlar det om missförstånd och okunskap. Och för att komma tillrätta med dessa behövs en aktiv dialog mellan parterna. När det gäller KOS så har regelverket visats sig vara ett trubbigt instrument som tar lång tid. Däremot visar erfarenheterna att dialog och påpekanden ofta leder till självrättelse och korrigering.

-– Jag vill även lyfta frågan om att kommunerna verkligen tänker efter om man verkligen ska ut på en marknad där det finns privata aktörer även om man får. avslutar Göran Grén, konkurrensexpert på Svenskt Näringsliv.