När företagare söker efter personal att anställa söker många, ja hela 45% av dem, efter personer med utbildning från gymnasiets yrkesprogram. Hela 17% av företagen söker personer med Yrkeshögskola som grund. Nu är det hög tid att låta yrkesutbildningarna få den respekt man förtjänar.
– När vi frågar föräldrar om vad de tror det är för typ av utbildning som ger de största valmöjligheterna för framtiden svarar en majoritet att det är de högskoleförberedande utbildningarna. Men det är en missuppfattning, säger Mia Liljestrand utbildningsexpert på Svenskt Näringsliv vid ett seminarium i Kalmar.
Idag finns en tro på att alla ska gå teoretiska linjer på gymnasiet för att sedan läsa vidare på högskola, och därefter komma ut i arbetslivet. Så enkelt är det inte. Det finns en stor efterfrågan från näringslivet av yrkesutbildad personal. Från såväl gymnasiets yrkesprogram som från Yrkeshögskolans utbildningar.
Tron på ett linjärt utbildningssystem har länge varit den vedertagna bilden av hur utbildning och yrkesliv kopplas ihop. Att först gå en teoretisk gymnasieutbildning för att sedan inse att passionen för plåtslageri, bageri, kockyrket eller trädgårdsskötsel vuxit starkt blir allt vanligare. Därför måste utbildningssystemet möjliggöra fler vägar och möjligheter att skifta inriktning. Öppna upp Komvux för personer med avslutad gymnasieutbildning. Ta bort de krav som snävar in urvalet för att komma in på Yrkeshögskola med mera är några av de förändringar som behövs.
Att höja statusen och förändra attityden för yrkesutbildning är inte endast en uppgift för politiker. Här måste näringslivet, branschorganisationerna, utbildningsanordnarna och föräldrar alla vara med och dra sitt strå till stacken.