Reepalus utredning hindrar företagen att växa

Kruxet ligger i definitionen av ordet ”vinst”. I vardagstal brukar man avse de pengar som ägarna kan plocka ut ur företaget, alltså utdelningen. Reepalu gör en helt annan tolkning. ”Aktörernas rörelseresultat ska begränsas till en avkastningsränta på operativt kapital”, lyder hans förslag.

Vi som inte är ekonomer fick klia oss både en och två gånger i huvudet. Sen förstod vi att vi inte förstod. Kanske är det också det som är meningen. Att försöka förklara dessa termer på ett begripligt sätt är närmast omöjligt.

Effekterna är däremot dramatiska. Dels är det faktiskt inte vinsten, så som den förstås i vardagstal, som ska begränsas utan företagens överskott. Detta överskott måste företagen använda för att betala skatter och räntor på lån, och gärna också för att bygga upp en ekonomisk buffert.

Dels innebär begreppet ”operativt kapital” att den tillåtna ”vinsten” beräknas på ett skrämmande lågt belopp. Utredningen har själv några exempelberäkningar. I dessa får företagen inte göra överskott på mer än 0,3 till 0,4 procent av sin omsättning. En skola som hanterar 10 miljoner kronor om året skulle alltså inte få lägga undan mer än 30 000 till 40 000 kronor om året i buffert för framtida investeringar eller som buffert inför sämre tider. Minsta lilla sjukskrivning kan bli ett hot mot hela verksamheten.

Dessutom blir det i praktiken omöjligt att ta banklån för investeringar med så små marginaler. Att ens få lov att hyra en lokal kan bli svårt.

Tro inte på budskapet om att det är övervinster och räntesnurror som ska bort. De jag pratar med nu, och som oroas mest, är de små och idéburna verksamheterna som redan i dag har svårt att övertyga banker och fastighetsvärdar om att de är stabila och långsiktigt trovärdiga kunder. Med detta förslag blir det praktiskt omöjligt för mindre skolor att garantera en trygg verksamhet för elever och lärare. Detsamma gäller även inom andra välfärdsområden.

Detta förslag är en attack på alla privata alternativ, och därmed på valfriheten i sig själv.

Erik Hultgren