Sämre än Norge och Danmark

I takt med att vi svenskar blir allt äldre ökar samtidigt trycket på välfärden och bidragssystemen. I den offentliga debatten har det därför diskuterats hur vi kan få fler människor att jobba längre upp i åldrarna. Men kanske kan en del av problemet i stället lösas i andra änden, genom att vi börjar jobba tidigare.

I en ny rapport från Svenskt Näringsliv inom ramen för projektet ”Ett utmanat Sverige” undersöks vid vilken ålder som studenterna etablerar sig på arbetsmarknaden. Slutsatserna är tydliga. Allt för många som läser på högskola och universitet påbörjar studierna sent och tar lång tid på sig att avsluta studierna. Enligt beräkningar som presenteras i rapporten ligger studietiden i snitt på sex år. Etableringsåldern för högskoleutbildade uppskattas till 30,5 år. Det är högre än i början på 1990-talet och högre än i jämförbara länder, däribland Norge och Danmark.

– Det är naturligt att människor börjar arbeta senare i livet än tidigare. Fler har möjlighet att ägna sig åt självutveckling, resa eller ta sabbatsår och de förändringar som vi ser ske på arbetsmarknaden kräver dessutom en alltmer högutbildad arbetskraft. Men det gäller att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. En allt högre etableringsålder innebär ett kortare yrkesliv för den enskilde och ytterligare svårigheter att finansiera den offentliga sektorn, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

En lägre etableringsålder skulle ha tydliga fördelar både för den enskilde och samhället i stort. I Svenskt Näringslivs nya rapport görs beräkningar på vad det skulle innebära om studenterna kommer ut på arbetsmarknaden två år tidigare. För den genomsnittliga individen skulle livsinkomsten stiga med cirka en halv miljon kronor och pensionen bli 1 300 kronor högre per månad. BNP skulle öka med 52 miljarder kronor och de offentliga finanserna förbättras med 21 miljarder kronor.

– Kompetensbristen är mycket stor hos företagen i Kalmar län precis som i övriga landet. I vår senaste Rekryteringsenkät uppger två tredjedelar av företagen i länet att de haft svårt att hitta nya medarbetare. Att effektivisera utbildningstiden så studenterna blir färdiga tidigare vore ett steg i rätt riktning, säger Eilon Fransson, regionchef för Svenskt Näringsliv i Kalmar län.

Svenskt Näringsliv lägger i rapporten fram en bred reformagenda i syfte att sänka etableringsåldern. Det handlar om att ställa högre prestationskrav i högskolan, att införa inträdesprov till högre utbildningar och om att sänka studiebidraget för kortare utbildningar. Den gemensamma nämnaren är att skapa rätt incitament för de unga, anser Tobias Krantz.

– En av Sveriges främsta styrkor har alltid varit vår välutbildade befolkning. Därför måste vi fortsätta att satsa resurser på utbildning. Samtidigt är det viktigt att värna kvaliteten i den högre utbildningen och säkerställa att vi får valuta för de investeringar som samhället gör. Det är en avvägning och i vår rapport konstaterar vi att det krävs nya reformer för att hitta rätt balans, säger Tobias Krantz.