Smart skattesystem värnar skatteintäkterna

NYHET Publicerad

SKATTER Många är, med all rätt, måna om att skatteintäkterna räcker till för att finansiera våra gemensamma åtaganden som vård, skola och omsorg. Det kan då förefalla självklart att föreslå höjda skatter för att få in mer skattepengar, men så enkelt är det inte.



År 2004 var de totala skatterna som andel av BNP 48 procent. Sedan dess har flera skatter sänkts. Regeringen Persson avskaffade arvs- och gåvoskatterna. Regeringen Reinfeldt avskaffade förmögenhetsskatten till gagn för finansiering av nya företag och jobb. Dessutom har jobbskatteavdragen och några andra förändringar gjort att inkomstskatterna sänkts. Sammantaget har skattetrycket som andel av BNP nu sjunkit till 44 procent.



Det sänkta skattetrycket i Sverige har dock inte minskat skatteintäkterna eftersom ekonomin växt. Samtidigt som skattenivåerna sänkts får staten in 300 miljarder kronor mer i skatter idag än 2004. Det gör att mer pengar kan satsas på till exempel sjukvård. Sanning är att mer än 150 miljarder mer satsas på vård, skola och omsorg idag än 2004.



Jämfört med andra länder har dock Sverige fortfarande mycket höga skatter, till exempel inom OECD var det genomsnittliga totala skattetrycket 34 procent år 2010. Sänkningarna har till stor del varit på områden där skatterna varit skadliga för ekonomin. Förutsättningarna för jobb och investeringar har förbättrats.



Men det finns fler skadliga skatter. Den s k marginalskatten är hög för låg-, medel- och höginkomsttagare. För en svensk som tjänar dubbelt så mycket som medelinkomsten är marginalskatten inklusive arbetsgivaravgifter hela 67 procent, vilket är näst högst i hela världen. I Danmark är motsvarande inkomst 56 procent och inom OECD är den i snitt 48 procent. Forskningen visar att höga marginalskatter skadar vår ekonomi; arbetsutbud, kompetensutveckling, företagande och högre utbildning. Dessutom är hög marginalskatt en broms för att locka talanger till Sverige och även för att behålla de vi har.



Ett sätt att sänka marginalskatten vore att sänka statsskatten med, till att börja med, fem procentenheter. Då skulle samma effekt uppnås som vid ett avskaffande av den så kallade värnskatten, men redan vid lägre inkomstnivåer. På sikt måste Sverige komma ner på samma nivåer för marginalskatten som snittet inom OECD. Det är hög tid att sänka marginalskatterna. Varför inte från årsskiftet?



Debattartikel i Barometern 19 september

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Är du företagare, tyck till om Reepalus förslag!

VÄLFÄRD Det var den entydiga slutsatsen när den sakkunnige Robert Thorburn från Svenskt Näringsliv i Stockholm diskuterade Ilmar Reepalus Välfärdsutredning från i höstas med en utvald samling företagare inom vård, skol- och omsorgssektorerna i Kalmar län.
NYHET Publicerad:

Har regeringen råd att säga nej till så många arbetstillfällen?

GÄSTKRÖNIKA Kalmar län är ett svart hål på kartan där Myndigheten för Yrkeshögskolan (MYH) inte ser något som helst behov av att vidareutveckla befolkningen för att möta framtidens behov.
NYHET Publicerad:

Stormen Gudrun blev starten för något nytt

FÖRETAGSAM När Niclas Jonsson i Böta Kvarn, utanför Ruda, för elva år sedan startade pelletstillverkning, var det med ambitionen att utgöra en del av energiomställningen i industrin. I dag har han förädlat sin teknik för pelletsförbränning så långt att den på ett effektivt sätt kan ersätta olja eller gas vid ångproduktion i kvalificerade tillämpningar.
NYHET Publicerad:

Alla individer är rätt i något sammanhang

FÖRETAGSAM Med sina två framgångsrika erbjudanden inom kompetensförsörjning; rekryteringsstöd och konsultuthyrning har Linda Petersson och hennes kollega Terese Carlstedt på fem år gått från noll till 29 mkr i omsättning.
NYHET Publicerad:

Inte världsbäst på idéer, men på att sätta dem i verket

FÖRETAGSAM Hanne fick flest röster bland de fem finalisterna i Svenskt Näringslivs tävling om titeln ”Årets mest företagsamma människa i Kalmar län”.
NYHET Publicerad:

Viktigt att avtalsrörelsen ger villkor för företagen att kunna konkurrera på en global marknad.

KONJUNKTUR Utvecklingen i Kalmar län följer riket i stort när det ekonomiska läget är under luppen. Länets sysselsättning ökade med 2,2 procent under det senaste året.
NYHET Publicerad:

Viktigt att avtalsrörelsen ger villkor för företagen att kunna konkurrera på en global marknad.

KONJUNKTUR Länets sysselsättning minskade med 2,4 procent under det senaste året vilket är störst minskning i jämförelse med andra län. Samtidigt ökar befolkningen med nästan en procent och bostadsbyggandet ökar mest i hela riket.
NYHET Publicerad:

Nu gör plåtslagarna slag i saken

KOMPETENS Plåt- och ventilationsbranschen är traditionell på många sätt men nu sker det många förändringar med sikte på framtiden. Alla har sin bild av hur olika branscher ser ut och vilka jobb som utförs. Men mycket förändras och utvecklingen går framåt.
NYHET Publicerad:

Dags att förbättra företagsklimatet nu!

FÖRETAGSKLIMAT Linda Petersson, Vd på Telin Rekrytering i Kalmar, är en av de företagare som tar chansen att påverka genom vår årliga enkät om det lokala företagsklimatet. Om du är en av dem som fått den i dagarna så vill hon uppmana dig att göra detsamma.
NYHET Publicerad:

Viktiga avtal för stärkt konkurrenskraft

VILLKOR 2017 kommer årets stora avtalsrörelse att handla om Sveriges konkurrenskraft. Kommer vi att få avtal som gynnar svensk export och fler jobb?
NYHET Publicerad:
NYHET Publicerad:

Är kostnaderna och servicen olika?

FÖRETAGSKLIMAT I Kalmar län är det stor skillnad mellan avgifterna och handläggningstiderna för kommunernas service till företagen. Det visar Näringslivets Regelnämnds, NNR, stora granskning av regeltillämpningen i kommunerna där sex områden som är viktiga för företagen kartläggs.
NYHET Publicerad:

Begränsade välfärdsvinster – så påverkas ditt företag

VÄLFÄRDEN I debatten diskuteras just nu en hel del om vinster i välfärdsföretag. Många välfärdsföretagare är osäkra på vad Ilmar Reepalus vinstförslag innebär i praktiken. För att skapa klarhet har Svenskt Näringsliv tagit fram en räknesnurra. Hur skulle förslaget påverka ditt företag?
NYHET Publicerad:

Kalmar län följer riket i konjunkturen

KONJUNKTUR Utvecklingen i Kalmar län följer riket i stort när det ekonomiska läget är under luppen. Länets sysselsättning ökade med 2,2 procent under det senaste året.
NYHET Publicerad:

Leksaksgrossist företagsammast i Kalmar län

VINNARE Hanne Deverén, vd i familjeföretaget Brigbys i Kalmar, är Kalmar läns mest företagsamma människa 2016. Det står klart sedan de drygt 2 000 web-rösterna räknats och fördelats bland de fem finalisterna, som presenterades på Brofästet Hotell & Konferens i Kalmar.
NYHET Publicerad:

Framtiden går via Yrkesutbildning

UTBILDNING När företagare söker efter personal att anställa söker många, ja hela 45% av dem, efter personer med utbildning från gymnasiets yrkesprogram. Hela 17% av företagen söker personer med Yrkeshögskola som grund. Nu är det hög tid att låta yrkesutbildningarna få den respekt man förtjänar.
NYHET Publicerad:

Hultsfred stöder integration via företagande

ENTREPRENÖRSKAP Metoder för snabbare integration av nyanlända på den svenska arbetsmarknaden är ett tema som sysselsätter mångas tankar. I Hultsfred har man agerat, i stället för att planera, och fått igång eget företagande bland nyanlända. Bland de första 25 utvalda har 20 startat eget, varav två kvinnor.
NYHET Publicerad:

Årets finalister i Kalmar län – nu avgör du!

MEST FÖRETAGSAMMA Här är de, Linda, Johan, Niclas, Hanne och Krister några av vår regions allra mest företagsamma människor. Människor som skapar jobb för fler än sig själva, inspirerar sin omgivning och vågar satsa när andra kanske backar.
NYHET Publicerad:

Reepalus utredning hindrar företagen att växa

VÄLFÄRD Regeringens utredare Ilmar Reepalu vill ha ett ”vinsttak” på sju procent inom vård, skola och omsorg. Det är lätt att förledas att tro förslaget enbart berör företag som gör stora vinster, men synar man detaljerna finner man en attack på alla privata initiativ, vinstdrivande eller inte.
NYHET Publicerad:

Brister i offentlig upphandling kostar i onödan

UPPHANDLING Större samarbeten och irrelevanta krav komplicerar offentlig upphandling i kommunerna. Antalet möjliga anbudsgivare minskar och konkurrensen begränsas. När dessutom uppföljningen av att leveranserna överensstämmer med avtalen uteblir, sjunker kvaliteten samtidigt som de totala inköpskostnaderna i vissa fall vida överstiger offererade ramar.