Viktiga avtal för stärkt konkurrenskraft

Flera kollektivavtal löper ut den 31 mars och 500 kollektivavtal för 2,4 miljoner medarbetare ska omförhandlas under året. Många företag är spända på vilka villkor som kommer att gälla på den svenska arbetsmarknaden.

Ett av tre jobb i Sverige är direkt beroende av förmågan att kunna konkurrera på en internationell marknad. 45 procent av svensk BNP är export och därför är det viktigt att den internationellt konkurrensutsatta industrin sätter det så kallade ”märket” för vilka löneuttag som är möjliga. Många företag i andra länder har kommit ifatt Sverige kunskapsmässigt men inte lönemässigt.

Robert Nyqvist är Vd på Be-Ge Stece AB i Mönsterås. Ett företag som är underleverantör av pressade plåtdetaljer till kunder inom europeisk fordons- och verkstadsindustri. Inom koncernen finns det tillverkning även i andra länder.

– Vi säljer på en marknad med mycket hög internationell konkurrens. Viktigt då att vi på den svenska arbetsmarknaden kan få till långsiktiga och bra avtal, som ger oss möjlighet att konkurrera globalt, säger Robert Nyqvist.

Exporten har totalt ökat men Sverige har en mindre marknadsandel än tidigare. Trots att den svenska kronan varit svag de senaste åren.

– Produktiviteten jobbar vi ständigt med att förbättra och det är en förutsättning för att vi ska kunna ha jobben kvar i Sverige. Vi har mycket kunskap och är finurliga men kostnadsläget är högre än i våra konkurrentländer, säger Robert Nyqvist.

De senaste 10 åren har det försvunnit ca 120 000 tillverkningsjobb från Sverige. En del av dessa återfinns som industrinära tjänster, men tappar vi mer inom tillverkningsindustrin så hotas även de jobben.

Jesper Madsén är platschef på Axipto i Målilla och Mönsterås. De är underleverantörer till svensk verkstadsindustri och han pekar på att många ungdomar kan få jobb inom industrin.

– Många ungdomar skulle kunna få jobb inom industrin om villkoren för att anställa är bra. Vi tror också på att företagen inom industrin måste marknadsföras bättre som attraktiva arbetsgivare. Bättre samarbete med skolor och utbildningar som i större utsträckning styr utbildningarna mot industrins behov av kompetens. Hitta motiverade och duktig arbetskraft som är nyfikna entreprenörer med hög social kompetens att internutbilda med stöd av stimulerande arbetsmarknadsprogram via ex. arbetsförmedlingen. Det är några möjliga vägar att gå för att hitta kompetens. Industrin är absolut en framtidsbransch och det måste vi bli ännu bättre på att berätta om, säger Jesper Madsén.

För Teknikföretagen som är arbetsgivarorganisationen för 4 000 industriföretag är det viktigt att årets avtalsrörelse ger företagen goda förutsättningar att vidareutvecklas och kunna hävda sig globalt. Två tredjedelar av produktionen för dessa företag går på export och står för en tredjedel av Sveriges totala export. Långsiktighet i kollektivavtalen ger en förutsägbarhet men att få till ett flerårigt avtal ser tufft ut.

– Våra medlemsföretag vill givetvis ha långsiktighet när det gäller att kunna beräkna kostnader för t.ex. löner. Men om löneanspråken från fackligt håll är höga så är det alldeles för dyrt att teckna långa avtal. Det som förut ofta var treåriga avtal tenderar nu att i större utsträckning bli kortare. Många företag signalerar en oro för att löneutvecklingen i Sverige kontra andra länder ger en nackdel, säger Louise Dominique, rådgivare på Teknikföretagen.

I början på året börjar de första kraven att växlas mellan arbetsgivarnas parter och en intressant och viktig förhandling börjar.