NYHET1 augusti 2016

Sverige behöver fortsätta reformera skattepolitiken

Bortåt två tredjedelar av skatterna tas ut på arbete. Framför allt handlar det om inkomstskatt och arbetsgivaravgift. I slutänden faller skattebördan från många andra skatter också på löntagarna.

Johan Fall, nationalekonom vid Svenskt Näringsliv

I andra sammanhang används skatter för att styra konsumtionen av t.ex. energi och alkohol. Det borde vara naturligt att se motsvarande samband mellan arbetsinsats och avkastningen per arbetad timme. Frågan kan t.ex. ställas hur många som skulle arbeta om skatten vore 100 procent?

Under senare tid har framför allt beskattningen av låga inkomster ändrats så att det ekonomiska utbytet av arbete ökar. Jobbskatteavdraget har införts och liksom ROT- och RUT-systemen. Konsumtionsskatter har förändrats för att beakta bland annat konkurrenssituationen mot omvärlden.

Många av skatteåtgärderna har förbättrat ekonomins funktionssätt och bidragit till stigande skatteintäkter och ökade reala satsningar på vård, skola och omsorg. Goda tider med växande BNP kan i sig innebära lägre skattetryck. Men även under finanskrisen och de tuffa åren därefter har det lägre skattetrycket bestått.

År 2000 toppade skatteintäkternas andel av BNP. Samtidigt infördes vid denna tid en rad regler som syftade till att säkerställa sunda offentliga finanser. Då inledde den dåvarande socialdemokratiska regeringen också de skattesänkningar som vi sett sedan dess. Hittills har skattetrycket sjunkit med nästan sju procentenheter, till 44 procent.

Samtidigt har skatteintäkterna mellan 2000 och 2014 ökat med 260 miljarder kronor, justerat för inflationen. Utvecklingen har varit jämnt fördelad med växande skatteintäkter och fallande skattetryck under såväl socialdemokratiskt ledda regeringar som när Alliansen haft makten.

En god utveckling framöver kräver att skattesystemet fortsatt reformeras. Några viktiga grundprinciper är då att först åtgärda de mest skadliga skatterna, att söka generella lösningar för att undvika snedvridningar och problem som ofta följer av selektiva åtgärder samt att verka för transparens och tydlighet.

Dessvärre har en rad skattehöjningar aviserats under våren, något som tyvärr kommer göra det svårare att nå regeringens mål om EU:s lägsta arbetslöshet. I stället behövs offensiva reformer på skatteområdet för att åstadkomma en god tillväxt och bidra till grundkravet om sunda offentliga finanser.

Sveriges vanliga kapitalskatt på 30 procent är nästan dubbelt så hög omvärldens genomsnitt kring 17 procent och våra marginalskatter på upp till 57 procent är högre än något annat land i världen. Med snabba åtgärder på bland annat dessa områden finns god potential för företagande, investeringar och jobb att växa starkare.

Skatter
Skriven avJohan Fall
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Kontakta Svenskt Näringsliv
Postadress: 114 82 Stockholm
Besöksadress: Storgatan 19
Telefon: 08-553 430 00

Kontakta oss

Ta del av fler nyheter på Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet
Tidningen Näringslivet är för dig som är intresserad av företagande, ekonomi, arbetsmarknad och näringspolitik.
Prenumerera på Nytt från Svenskt Näringsliv
Ansvarig utgivare och chefredaktör Anna Dalqvist