Ny i Sverige, ny på… jobbet?

I studien intervjuades 16 arbetsgivare från den privata sektorn, samt representanter från Arbetsförmedlingen och Svenskt Näringsliv. Detta för att genom en kvalitativ studie undersöka dels arbetsgivares upplevelser och inställning till integration av nyanlända flyktingar genom arbete, men också arbetsgivares erfarenheter och möjligheter till rekrytering av nyanlända flyktingar. Resultatet visade att fler enkla jobb, i kombination med att ekonomisk nytta kompletteras med information om den sociala nytta anställning av nyanlända flyktingar bidrar till, kan integrationen genom arbete främjas.

Intresset för ämnet fick hon från den ständigt pågående politiska debatten och diskussionen om samhällets påverkan av framförallt den stora flyktingströmmen 2015. Ett arbete för en nyanländ flykting innebära förutom möjligheten till en egen inkomst även en naturlig kontaktyta i det nya samhället, vilket i många anseende är en stor del av integrationen. Samtidigt måste en anställning betyda en ekonomisk nytta för det företag som anställer.

Tidigt i studien förstod jag att definitionen av nyanlända flyktingar var komplicerad och ofta uppmärksammades istället invandrare eller flyktingar. De individer som definieras som nyanlända flyktingar är de som befinner sig i Sverige under de två första åren efter att de som antingen asyl- eller kvotflyktingar fått uppehållstillstånd och blivit folkbokförda i Sverige. Vilket betyder att det är individer som är helt nya i det svenska samhället säger Anna Gottfridsson.

Arbetsförmedlingen är den myndighet som sedan etableringsreformen togs i kraft år 2010, är ansvariga för att erbjuda en etableringsplan. Etableringsuppdraget sträcker sig under samma tid som man räknas som nyanländ flykting, d.v.s. två år. Syftet med etableringsuppdraget är att underlätta integrationen och hjälpa individerna in på arbetsmarknaden, dock var andelen sysselsatta nyanlända flyktingarna i etableringsuppdraget 2016 endast 5 %.

– Jag förstod att Arbetsförmedlingen självklart strävar efter att öka den siffran och det var där jag upplevde det intressant att undersöka arbetsgivarnas åsikt i ämnet, för att i någon form hjälpa till i integrationsdebatten, berättar Anna Gottfridsson.

Problematik som uppmärksammades i studien var att få arbetsgivare rekryterar via Arbetsförmedlingen, vilket tack vare etableringsuppdraget är den plattform nyanlända flyktingar befinner sig under sina två första år av integrationen. Andra viktiga parametrar som uppmärksammades kring arbetsgivarnas upplevelser var framförallt att arbetsgivarens personliga intresse var starkt avgörande, men också språkets betydelse för anställningen, risk för diskriminering och om företaget rekryterade till enklare jobb eller inte. De subventioner som en anställning av nyanlända flyktingar ger möjlighet till visade sig, enligt studien, vara mindre viktigt även om det ansågs öka den ekonomiska nyttan av anställningen. Att subventionerna inte ansågs vara avgörande vidare en arbetsgivare valde att anställa en nyanlända flykting kan även tolkas vara ett sätt för arbetsgivare att visa att det vill göra rätt för sig och inte anställa endast på grund av det.

En annan problematik som uppmärksammades var att Arbetsförmedlingen beskrev att de hade fokus på kompetens och valde att inte berätta för arbetsgivare vidare individer var nyanlända flyktingar eller inte vid rekryteringstillfällen. Resultatet i studien visade att ovisshet och oro för diskriminering från arbetsgivarnas sida, till följd av att inte veta bakgrund och liknande kan leda till att de istället väljer att anställa andra individer.

De arbetsgivarna som hade ett personligt intresse och engagemang i flykting integrationen var enligt studien medvetna om den sociala nyttan en anställning av nyanlända flyktingar leder till. De rekryterade därför aktivt dem i den mån verksamheten hade möjlighet till. Att personligt intresse var starkt relaterat till kunskap och förståelse för de nyanländas situation i samhället, gjorde att ett praktiskt bidrag studien lämnade är att informationsspridning om den sociala nyttan kan vara ett sätt att uppmärksamma arbetsgivare om det samhällsansvaret de kan ta genom att anställa nyanlända flyktingar. Viktigt att understryka är att studien inte visar att fokus på kompetens är dåligt, utan snarare att det bör kompletteras med information om social nytta.

Studien visade att det fokus Arbetsförmedlingen har på att fylla kompetensbristen som finns på arbetsmarknaden är svårt att uppfylla med individer som är nyanlända flyktingar. Detta eftersom det, enligt studien, kan vara svårt att kommunicera samt säkerställa deras kompetens vid ett så tidigt skede av integrationen. Detta visade sig även genom att de arbetsgivare som anställt nyanlända flyktingar ofta hade anställt dem på positioner med så kallade ”enklare jobb”. De enkla jobben krävde ofta inte en speciell bakgrundskunskap eller språkkrav. Genomgående i studien var också de arbetsgivare som på sitt företag kunde erbjuda enklare jobb också hade möjlighet att anställa nyanlända flyktingar. Vilket visar att brist på möjlighet till enklare jobb för arbetsgivare också är ett hinder för de nyanlända flyktingarna att integreras genom arbete.