Claes på en skola

Claes Bromander som driver DenBro AB.

Vin(s)ter i välfärden?

NYHET Publicerad

VÄLFÄRD Vi som varit med några år i branschen kan kanske hålla ut ett tag, men det tillkommer ju inga nya företag. Det befarar Claes Bromander, grundare och ägare till Växjö Fria Gymnasium, som följd av ett eventuellt vinstförbud enligt Reepalus utredningsförslag.

– Samtidigt har vi ett samhälle med ökande behov inom både skola och omsorg, där det offentliga inte klarar av allt själv. De kommuner som förstår detta inser, att det blir kaos om de ska ta hand om allt själva och det blir inte billigare för skattebetalarna, menar han.

Bromander och kollegan Thomas Denward driver inom ramen för sitt bolag DenBro AB både skolan och omsorgsverksamhet på tre ställen i Växjö kommun.

– I Värends Nöbbele startade vi på tre månader ett särskilt boende, när flyktingkrisen var som värst. Det var efter en direkt fråga från kommunen. Vi har ett bra växelspel med den.

– När nyanlända ungdomar skulle ges plats på förberedelseklass eller språkintroduktion gick man ut med en fråga till alla friskolor i kommunen. Vi kunde ta 81 ungdomar på språkintroduktion som inte hade fått plats annars. Det var fullt i kommunens skolor.

Claes Bromander kan dra exempel efter exempel på vilken betydelse friskolorna har i samhället, inte bara i Växjö kommun. Han har överblick över landet via sin position i Friskolornas Riksförbund, där han för närvarande är ordförande i valberedningen.

– Nu ser det ut som att Riksdagen inte tar Reepalus förslag, men vi får inte tro att faran är över. Skulle det bli ett vinstförbud så stryps våra möjligheter att finansiera nysatsningar.

Bromander menar att utredningsförslaget har rent ideologiska förtecken. Förankringen i verklighetens förhållanden är mycket svag.

– Jag har alltid hävdat att det inte är huvudmannaskapet, utan innehåll och kvalitet som borde vara avgörande. Vi ser gärna att man skärper kraven, men de ska vara lika för alla aktörer.

Om Reepalus förslag att maximera vinsten till statslåneräntan + 7 procent på ”operativt kapital” skulle antas av Riksdagen, så innebär det för DenBro AB en vinstbegränsning till c:a en kvarts miljon kronor. Räknat på omsättningen är det mindre än 0,4 procent! Med så liten marginal löper vilket företag som helst stora risker att gå under, när tiderna blir sämre.

Vinstbegränsningen slår helt olika, beroende på hur företaget har finansierats. Ett företag som har byggt upp sitt kapital successivt med egna rörelsevinster, har ofta inga större synliga tillgångar i balansräkningen. Detta gäller särskilt företag i personalintensiva branscher, som skola, vård och omsorg. Det ”operativa kapitalet” utgörs främst av personalens numerär och kunnande, och för sådant finns inga siffror i balansräkningen.

– Om vi till exempel skulle vilja satsa också på en grundskola om några år, så skulle vi inte kunna tjäna ihop till den investeringen. Möjligheten att låna, eller få in nytt riskkapital, blir nog helt omöjligt med en sådan vinstbegränsning, säger Claes Bromander.

– Jag vet inte riktigt hur de tänker sig att man ska begränsa sin vinst i praktiken? Allt företagande går ju ut på att göra så bra resultat som möjligt, effektivisera och spara. Att tänka tvärtom, och begränsa företagets effektivitet för att inte riskera ”för stor” vinst, är ju helt bakvänt.

I friskolebranschen anser företagen att förslaget om vinstbegränsning är ett lika stort ingrepp som löntagarfonderna på sin tid hotade att bli.

– Vi borde mobilisera på samma sätt i dag, funderar Claes Bromander och det är kanske också denna gång, vi smålänningar som ska göra det.

Myter om välfärdsföretagen vs. Claes Bromanders syn

1. Friskolorna gör vinst på att hålla nere lärarlönerna

– Skillnaderna är små, men att lönerna ligger lite lägre i friskolorna beror ofta på att vi har lite yngre lärare. Men lönenivån är inte ”fel” för i så fall skulle fler lärare sluta hos oss. Sedan starten 2001 är det bara två som har gått över till kommunala skolor.

2. Friskolorna tjänar på en lägre lärartäthet

– Tätheten varierar år från år, beroende på klassernas storlek. Den blir så klart olika om man har 20 eller 33 elever i klassen. Där ligger vårt spann för närvarande. Det viktiga är att eleverna får den undervisning de ska ha och det får de. Och vi har satsat mycket på speciallärare, bland annat en som jobbar med särskilt stöd.

3. Friskolorna slipper/väljer bort elever från socialt utsatta områden

– Det stämmer inte alls. Vi, och andra jag vet, har till exempel relativt många elever med utländsk bakgrund. En (s)-kommun som Botkyrka, med stora sociala problem, månar t.ex. mycket om det fria skolvalet. Fördelningen av elever beror lite grann av skolans inriktning. Yrkesinriktade linjer har inte samma elevkategorier som teoretiska linjer.

4. Friskolorna trissar upp betygen för att få fler sökande

– Det saknas belägg för detta också. Vi har ju tillsyn av Skolinspektionen och de tittar på detta också, Växjö Fria var för övrigt en av blott fyra gymnasieskolor i landet (privata såväl som kommunala) som helt saknade anmärkningar vid förra inspektionen. Ska man komma ifrån risken för fel i betygsättningen, så borde man komplettera de centrala proven med central rättning.

5. Friskolorna skickar miljoner i utdelning till skatteparadis

– Vi har tagit aktieutdelning, men inte särskilt mycket. Men å andra sidan – i början fick man jobba hårt. Under långa perioder har vi inte kunnat ta ut marknadsmässig lön. I vår koncern har vi kunnat täcka förluster i ena delen med överskott från den andra. Sådana möjligheter försvinner med Reepalus förslag.

(Kommentar: Det samlade överskottet hos välfärdsföretagen utgör högt räknat 0,6 procent av landstingens och kommunernas kostnader för vård, skola och omsorg (4,5 miljarder av 731 miljarder – källa SCB).

Text: Olle Termén

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Få medlemsstöd i hanteringen av Coronakrisen

CORONAKRISEN Hur kan du som företagare och arbetsgivare bäst hantera Corona-krisen? Vilken hjälp finns att få? Och hur kan få nytta av korttidspermitteringen och de andra åtgärder som presenterats i de olika stödpaketen? Flera av våra medlemsorganisationer erbjuder nu webinarier där du som företagare kan få hjälp att orientera sig i dessa frågor.
NYHET Publicerad:

Vi måste rädda företagen & jobben

CORONA Snabbhet före perfektion, sa Jan-Olof Jacke, VD Svenskt Näringsliv, på tisdagens pressträff. Snabbhet är just ordet. Virus och oro sprids snabbt, och med dem kommer de ekonomiska konsekvenserna. Också snabbt. Permitteringar, varsel och konkurser sker ni i ett rasande tempo. Nu behövs åtgärderna – snabbt!
NYHET Publicerad:

200 miljarder kronor i räddningspaket för företag och jobb

CORONAKRISEN "Det nya coronaviruset har skapat en extremt svår situation för svenska företag och jobb. Det är ett unikt svårt läge som kräver unikt kraftfulla åtgärder. Vi måste agera för att rädda företagen och jobben. Därför föreslår Svenskt Näringsliv nu ett brett räddningspaket för företag och jobb motsvarande 200 miljarder kronor". Det säger vd Jan-Olof Jacke.
NYHET Publicerad:

Åtgärder som kan hjälpa och dämpa fallet

CORONA Sverige och världen står inför en unik situation och ingen vet riktigt vad vi kan vänta oss, hur illa det blir och när är det över? Det vi vet är att många företag har det mycket tufft just nu och vi behöver snabba och kraftfulla likviditetsstärkande åtgärder.
NYHET Publicerad:

Senaste nytt: Kraftfulla krisåtgärder men fler kommer att behövas

CORONA Läget för svenska företag har förvärrats dramatiskt på mycket kort tid. ”Därför är det bra att regeringen, i linje med Svenskt Näringslivs förslag, vidtar ytterligare åtgärder som kan hjälpa företag ur den mest akuta krisen, säger vd Jan-Olof Jacke i en kommentar till regeringens nya krispaket.
NYHET Publicerad:

Samling i en tid av oro

LIKVIDITET Svenskt Näringsliv skrev i måndags till regeringen och la fram en rad konstruktiva förslag som behöver komma på plats för att stötta företagen i den rådande kris som är på grund av Covid-19.
NYHET Publicerad:

Kronoberg behöver fler företagsamma kvinnor! 

FÖRETAGSAMHETEN I Kronoberg är 12 procent av befolkningen företagsamma. Denna siffra måste bli högre, framför allt bland kvinnor där andelen bara är 6,8 procent. Detta kräver bättre förutsättningar att driva företag i de kvinnodominerade branscherna.
NYHET Publicerad:

Fler avgifter för små skogsnäringar 

AVGIFTER Från årsskiftet krävs det en ansökan till Trafikverket och avgift om 2 900 kronor för att få göra ett virkesupplag vid väg, oavsett storlek på virkesupplag och väg. Detta blir en ytterligare börda för redan tyngda skogsbrukare. 
NYHET Publicerad:

Stort engagemang på SYV-dagen i Växjö

SKOLA - NÄRINGSLIV Det var med stort intresse och engagemang som 34 av Kronobergs läns 40 studie- och yrkesvägledare (SYV:are) deltog i Svenskt Näringslivs SYV-dag den 17 februari. Den som eventuellt inte tidigare känt till vilken bredd och variation av yrkeskunskaper det krävs i dagens företag, fick en givande genomgång, både i föreläsningar och vid nedslag i verkligheten.
NYHET Publicerad:

Förbättra företagsklimatet i din kommun nu!

FÖRETAGSKLIMAT  I januari skickades årets enkät om det lokala företagsklimatet ut till cirka 60 000 företagare i Sverige. Det är ni företagare som kan ge oss de rätta svaren, detta så vi tillsammans kan fortsätta arbetet med att förbättra och utveckla företagsklimatet i länet och i din kommun.
NYHET Publicerad:

Skilsmässan är ett faktum

BREXIT Likt en skilsmässa i skvallerpressen med oväntade turer fram och tillbaka, analyser och slutsatser, ibland rätt, ibland fel har Brexit pågått under lång tid. Många har trött uttryck, lika bra att få det gjort så vi kan gå vidare.
NYHET Publicerad:

Yrkesprogram leder snabbast till jobb

ULTBILDNING I Kronobergs län ska cirka 2 300 niondeklassare och deras föräldrar under de närmaste veckorna välja gymnasieprogram inför nästa läsår. För att hjälpa dem att göra genomtänkta val visar Svenskt Näringsliv hur elever från olika gymnasieprogram har klarat sig på arbetsmarknaden med siffror från Ekonomifaktas Gymnasiepejl.
NYHET Publicerad:

Vi önskar er alla en riktigt god jul!

JULHÄLSNING Tack för alla möten, samtal och diskussioner under året som gått. Tillsammans skapar vi långsiktig förändring och ett förbättrat företagsklimat.
NYHET Publicerad:

EPIC ökar tillgången på teknisk kompetens

KOMPETENS Hösten 2018, tio år efter starten, kunde teknikföretagens intresseförening Gotech i Växjö få ett kvitto på att satsningen nått ett viktigt etappmål. År 2008 hade industritekniska programmet på Kungsmadskolan i Växjö inga sökande. Hösten 2019 hade man 19 som sökte programmet i första hand och ytterligare 18 som hade det som andrahandsval.
NYHET Publicerad:

Sjukskrivna medarbetare och läkarintyg – vad gäller egentligen?

WEBBINAR I detta webbinar tillsammans med Catharina Bäck, socialförsäkringsexpert på Svenskt Näringsliv och Alija Dizdarevic, samverkansansvarig på Försäkringskassan får du svar på några av frågorna som uppstår i samband med sjukskrivna medarbetere och de sjukintyg som ligger till grund för sjukskrivningen.
NYHET Publicerad:

Willo AB söker problemlösare

KOMPETENS Willo AB i Växjö är ett företag som traditionellt sålt tillverkningskapacitet, men som successivt utvecklats mot allt mer komplicerade lösningar. Det ställer krav på kontinuerlig utveckling och nytillskott av kompetens hos de 110 anställda.
NYHET Publicerad:

Låt alla gymnasieelever prova på att driva företag 

UNG FÖRETAGSAMHET Människors kreativitet, mod och initiativkraft lägger grunden för ökad ekonomisk utveckling och ökat välstånd. Ett vitalt näringsliv med många entreprenörer skapar jobb och de skatteintäkter som finansierar välfärden. Det är också avgörande för att lösa många av de problem vi ser idag, inte minst med miljö och klimat.
NYHET Publicerad:

Ansvarsfulla avtal säkrar jobb och välfärd

AVTAL 20 Konjunkturen bromsar nu in, inte bara i Kronobergs län och resten av Sverige, och utan även på viktiga exportmarknader. Samtidigt finns en risk för upptrappade handelskonflikter och fortsatt osäkerhet kring Brexit. Det råder alltså en betydande ovisshet kring den ekonomiska utvecklingen framöver.
NYHET Publicerad:

Ett år med GDPR – hur har det gått?

WEBBINAR I ett och ett halvt år har de nya dataskyddsreglerna med GDPR i spetsen tillämpats. Inför GDPR upplevde många företag brist på information och praktisk vägledning. Många företag har fortfarande en hel del frågor att sätta sig in i och förstå för att personuppgiftsbehandlingen ska klara de nya tuffare kraven.