Claes på en skola

Claes Bromander som driver DenBro AB.

Vin(s)ter i välfärden?

NYHET Publicerad

VÄLFÄRD Vi som varit med några år i branschen kan kanske hålla ut ett tag, men det tillkommer ju inga nya företag. Det befarar Claes Bromander, grundare och ägare till Växjö Fria Gymnasium, som följd av ett eventuellt vinstförbud enligt Reepalus utredningsförslag.

– Samtidigt har vi ett samhälle med ökande behov inom både skola och omsorg, där det offentliga inte klarar av allt själv. De kommuner som förstår detta inser, att det blir kaos om de ska ta hand om allt själva och det blir inte billigare för skattebetalarna, menar han.

Bromander och kollegan Thomas Denward driver inom ramen för sitt bolag DenBro AB både skolan och omsorgsverksamhet på tre ställen i Växjö kommun.

– I Värends Nöbbele startade vi på tre månader ett särskilt boende, när flyktingkrisen var som värst. Det var efter en direkt fråga från kommunen. Vi har ett bra växelspel med den.

– När nyanlända ungdomar skulle ges plats på förberedelseklass eller språkintroduktion gick man ut med en fråga till alla friskolor i kommunen. Vi kunde ta 81 ungdomar på språkintroduktion som inte hade fått plats annars. Det var fullt i kommunens skolor.

Claes Bromander kan dra exempel efter exempel på vilken betydelse friskolorna har i samhället, inte bara i Växjö kommun. Han har överblick över landet via sin position i Friskolornas Riksförbund, där han för närvarande är ordförande i valberedningen.

– Nu ser det ut som att Riksdagen inte tar Reepalus förslag, men vi får inte tro att faran är över. Skulle det bli ett vinstförbud så stryps våra möjligheter att finansiera nysatsningar.

Bromander menar att utredningsförslaget har rent ideologiska förtecken. Förankringen i verklighetens förhållanden är mycket svag.

– Jag har alltid hävdat att det inte är huvudmannaskapet, utan innehåll och kvalitet som borde vara avgörande. Vi ser gärna att man skärper kraven, men de ska vara lika för alla aktörer.

Om Reepalus förslag att maximera vinsten till statslåneräntan + 7 procent på ”operativt kapital” skulle antas av Riksdagen, så innebär det för DenBro AB en vinstbegränsning till c:a en kvarts miljon kronor. Räknat på omsättningen är det mindre än 0,4 procent! Med så liten marginal löper vilket företag som helst stora risker att gå under, när tiderna blir sämre.

Vinstbegränsningen slår helt olika, beroende på hur företaget har finansierats. Ett företag som har byggt upp sitt kapital successivt med egna rörelsevinster, har ofta inga större synliga tillgångar i balansräkningen. Detta gäller särskilt företag i personalintensiva branscher, som skola, vård och omsorg. Det ”operativa kapitalet” utgörs främst av personalens numerär och kunnande, och för sådant finns inga siffror i balansräkningen.

– Om vi till exempel skulle vilja satsa också på en grundskola om några år, så skulle vi inte kunna tjäna ihop till den investeringen. Möjligheten att låna, eller få in nytt riskkapital, blir nog helt omöjligt med en sådan vinstbegränsning, säger Claes Bromander.

– Jag vet inte riktigt hur de tänker sig att man ska begränsa sin vinst i praktiken? Allt företagande går ju ut på att göra så bra resultat som möjligt, effektivisera och spara. Att tänka tvärtom, och begränsa företagets effektivitet för att inte riskera ”för stor” vinst, är ju helt bakvänt.

I friskolebranschen anser företagen att förslaget om vinstbegränsning är ett lika stort ingrepp som löntagarfonderna på sin tid hotade att bli.

– Vi borde mobilisera på samma sätt i dag, funderar Claes Bromander och det är kanske också denna gång, vi smålänningar som ska göra det.

Myter om välfärdsföretagen vs. Claes Bromanders syn

1. Friskolorna gör vinst på att hålla nere lärarlönerna

– Skillnaderna är små, men att lönerna ligger lite lägre i friskolorna beror ofta på att vi har lite yngre lärare. Men lönenivån är inte ”fel” för i så fall skulle fler lärare sluta hos oss. Sedan starten 2001 är det bara två som har gått över till kommunala skolor.

2. Friskolorna tjänar på en lägre lärartäthet

– Tätheten varierar år från år, beroende på klassernas storlek. Den blir så klart olika om man har 20 eller 33 elever i klassen. Där ligger vårt spann för närvarande. Det viktiga är att eleverna får den undervisning de ska ha och det får de. Och vi har satsat mycket på speciallärare, bland annat en som jobbar med särskilt stöd.

3. Friskolorna slipper/väljer bort elever från socialt utsatta områden

– Det stämmer inte alls. Vi, och andra jag vet, har till exempel relativt många elever med utländsk bakgrund. En (s)-kommun som Botkyrka, med stora sociala problem, månar t.ex. mycket om det fria skolvalet. Fördelningen av elever beror lite grann av skolans inriktning. Yrkesinriktade linjer har inte samma elevkategorier som teoretiska linjer.

4. Friskolorna trissar upp betygen för att få fler sökande

– Det saknas belägg för detta också. Vi har ju tillsyn av Skolinspektionen och de tittar på detta också, Växjö Fria var för övrigt en av blott fyra gymnasieskolor i landet (privata såväl som kommunala) som helt saknade anmärkningar vid förra inspektionen. Ska man komma ifrån risken för fel i betygsättningen, så borde man komplettera de centrala proven med central rättning.

5. Friskolorna skickar miljoner i utdelning till skatteparadis

– Vi har tagit aktieutdelning, men inte särskilt mycket. Men å andra sidan – i början fick man jobba hårt. Under långa perioder har vi inte kunnat ta ut marknadsmässig lön. I vår koncern har vi kunnat täcka förluster i ena delen med överskott från den andra. Sådana möjligheter försvinner med Reepalus förslag.

(Kommentar: Det samlade överskottet hos välfärdsföretagen utgör högt räknat 0,6 procent av landstingens och kommunernas kostnader för vård, skola och omsorg (4,5 miljarder av 731 miljarder – källa SCB).

Text: Olle Termén

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

VIDA-koncernen fortsätter att effektivisera

FÖRETAGARFRÅGOR När Santhe Dahl började på Vida Timber i Vislanda 1977 sågade man 5 000 m per år på sågen i Alvesta, som förvärvades i samma veva. Efter alla förvärv och teknisk expansion sågar VIDA-koncernens nio sågverk 7 800 m per dag! 95 % hyvlas och blir till konstruktionsvirke i byggnader.
NYHET Publicerad:

Det är företagen som skapar välfärden

FÖRETAGSKLIMAT Svenskt Näringslivs tjänst välfärdsskaparna ska visa vilken betydelse som företagen har för den offentliga välfärden. Via Välfärdsskaparnas hemsida kan landets företagare själva räkna ut hur mycket skatt deras verksamhet skapar, och vad det betyder för vården, skolan eller omsorgen.
NYHET Publicerad:

Näringslivet viktigt i en cirkulär ekonomi

KLIMAT Ska vi klara omställningen till en långsiktigt hållbar utveckling av miljö och klimat krävs det en global samverkan på många områden. Det svenska näringslivet har dragit på sig tävlingsdressen och är beredd att ta ledartröjan. Siktet är inställt på omställning till en cirkulär ekonomi.
NYHET Publicerad:

Tomma platser på gymnasieprogram i Kronobergs län trots stark efterfrågan på arbetsmarknaden

UTBILDNING Svenskt Näringslivs granskning av söktrycket i den preliminära gymnasieantagningen visar att det finns lediga platser på utbildningar, trots att elever som går där har en ljus arbetsmarknad. Ännu finns det möjlighet att ändra sin ansökan till den slutgiltiga antagningen.
NYHET Publicerad:

Fortsatt optimism bland Kronobergs företagare

KONJUNKTUR Den goda konjunkturen i Sverige håller i sig, fast med en viss avmattning under det kommande året. Många av företagarna i Kronobergs län fortsätter att satsa på framtiden. Fyra av tio tror på mer försäljning det kommande halvåret och en av fem kommer öka sina investeringar.
NYHET Publicerad:

Bristen på chaufförer, problem för åkerierna

Att få tag i rätt chaufförer är en av de högst prioriterade frågorna för dagens transportföretagare. Det framkom tydligt, när Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke träffade lastbils- och bussföretagare i ett frukostmöte på Alwex i Växjö.
NYHET Publicerad:

Går näringslivet bra, utvecklas kommunen också bra

FÖRETAGSKLIMAT Efter valet är det många politiker som är nya på sina jobb. Därför har vi gett oss ut för att träffa, samtala, lyssna och föra dialog med dem som styr i kommunerna nu. Bengt Germundsson (kd) i Markaryd är inte ny på jobbet, men vi har ändå samtalat med honom om hur han ser på företagsklimatet och näringslivet i hans kommun.
NYHET Publicerad:

Öka förståelsen för vem kunden är

FÖRETAGSKLIMAT Varför är det viktigt att veta vem företagaren är? Jo, för att öka förståelsen för vem kunden är och på så sätt kunna ge rätt service, bemötande och rådgivning.
NYHET Publicerad:

Nytänkande ger bygemenskap i ICON-huset

FÖRETAGARFRÅGOR ICON-huset i Växjö har satt avtryck på mer än ett sätt. Ingen besökare som passerar byggnaden i Arenastaden kan undgå att beröras. Med sina 19 våningar och 67 meter är det högst i staden, och med sina 37 000 kvadratmeter golvyta, en halv gång större än Postnords lager vid flygplatsen.
NYHET Publicerad:

Vi ligger bra till mitt i södra Sverige med en väl utbyggd infrastruktur

FÖRETAGSKLIMAT Efter valet är det många politiker som är nya på sina jobb. Därför har vi gett oss ut för att träffa, samtala, lyssna och föra dialog med dem som styr i kommunerna nu Per Ribacke (s) i Alvesta är inte ny på jobbet, men vi har ändå samtalat med honom om hur han ser på företagsklimatet och näringslivet i hans kommun.
NYHET Publicerad:

”Reglera utsläppen – inte mobiliteten”

MILJÖ & KLIMAT När Svenskt Näringslivs vd, Jan-Olof Jacke, efter ett halvår på sin post, nu har träffat drygt 200 ledare i medlemsföretag öga mot öga, har han hört ett antal prioriterade frågor som återkommer.
NYHET Publicerad:

Industrins betydelse måste framhävas mera

FÖRETAGARFRÅGOR Förutom en god lunch på Villa Vik i Sandsbro vid Växjös norra infart, fick Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke med sig många värdefulla inspel från de 12 närvarande företagarna. Bland annat om relationen hållbarhet och företagsamhet.
NYHET Publicerad:

Samhällsnytta baserat på schyssta attityder

UNG FÖRETAGSAMHET I samband med mässan ”Entreprenörskap på riktigt” samlades ett drygt 80-tal företagare till en näringslivslunch med temat Hur skapar vi framtidens arbetsplats genom schyssta attityder och samhällsnytta?
NYHET Publicerad:

”Utan företag finns det inga pengar till vård, skola, omsorg”

FÖRETAGSKLIMAT Växjö, Ystad och Bromölla är tre kommuner med goda resultat i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sverige. På en inspirationsdag i Kristianstad fick företrädare för de tre kommunerna dela med sig av sina tips för att skapa bättre villkor för företagen. Anna Tenje, kommunalråd i Växjö, pekade ut service och bemötande som en viktig faktor.
NYHET Publicerad:

Vi måste få till stånd fler frihandelsavtal, göra det lättare för företagen – även de mindre - att utnyttja de som finns.

KOMMENTAR EU är på väg in i en ny fas. Valet till Europaparlamentet nalkas och så även en ny EU-kommission. I Sverige är dock intresset för EU ganska ljumt, vilket är tråkigt. För på den europeiska arenan finns det mycket svenska representanter kan göra för att förbättra villkoren här hemma och då inte minst på näringslivssidan.
NYHET Publicerad:

De största frågorna som Sveriges kommuner står inför

INSPIRATIONSDAG Cecilia Lejon föreläste om den så kallade Trelleborgsmodellen på inspirationsdagen som Svenskt Näringsliv arrangerade i Kristianstad, för politiker och tjänstemän från bl a Kronobergs och Kalmar län.
NYHET Publicerad:

Vi gör allt för att tillgodose näringslivets behov

FÖRETAGSKLIMAT Efter valet är det många politiker som är nya på sina jobb. Därför har vi gett oss ut för att träffa, samtala, lyssna och föra dialog med dem som styr i kommunerna nu. Niklas Jonsson (S) i Uppvidinge är en av dessa. Vi tog ett snack med honom om hur han ser på företagsklimatet och näringslivet i hans kommun.
NYHET Publicerad:

Miljö och hållbarhet lockade till Kosta

AGENDA 2030 Miljö och hållbarhet kommer allt högre upp på agendan i företagen. Detta framgick klart, när Svenskt Näringsliv bjöd medlemmar från region Kronoberg-Kalmar till Arbetsgivardagen i Kosta den 7 mars.
NYHET Publicerad:

Ett starkt näringsliv är grunden till välstånd

FÖRETAGSKLIMAT Efter valet är det många politiker som är nya på sina jobb. Därför har vi gett oss ut för att träffa, samtala, lyssna och föra dialog med dem som styr i kommunerna nu. Magnus Gunnarsson (M) i Ljungby är inte ny på jobbet, men vi har ändå samtalat med honom om hur han ser på företagsklimatet och näringslivet i hans kommun.
NYHET Publicerad:

Matnyttiga tips för företagare

ARBETSGIVARDAG Drygt 50 deltagare från nästan alla 20 kommunerna i Kronoberg-Kalmar-regionen hade hörsammat inbjudan till den arbetsgivardag, som Svenskt näringsliv arrangerade tillsammans med arbetsgivarförbunden i Kosta den 7 mars.