Claes på en skola

Claes Bromander som driver DenBro AB.

Vin(s)ter i välfärden?

NYHET Publicerad

VÄLFÄRD Vi som varit med några år i branschen kan kanske hålla ut ett tag, men det tillkommer ju inga nya företag. Det befarar Claes Bromander, grundare och ägare till Växjö Fria Gymnasium, som följd av ett eventuellt vinstförbud enligt Reepalus utredningsförslag.

– Samtidigt har vi ett samhälle med ökande behov inom både skola och omsorg, där det offentliga inte klarar av allt själv. De kommuner som förstår detta inser, att det blir kaos om de ska ta hand om allt själva och det blir inte billigare för skattebetalarna, menar han.

Bromander och kollegan Thomas Denward driver inom ramen för sitt bolag DenBro AB både skolan och omsorgsverksamhet på tre ställen i Växjö kommun.

– I Värends Nöbbele startade vi på tre månader ett särskilt boende, när flyktingkrisen var som värst. Det var efter en direkt fråga från kommunen. Vi har ett bra växelspel med den.

– När nyanlända ungdomar skulle ges plats på förberedelseklass eller språkintroduktion gick man ut med en fråga till alla friskolor i kommunen. Vi kunde ta 81 ungdomar på språkintroduktion som inte hade fått plats annars. Det var fullt i kommunens skolor.

Claes Bromander kan dra exempel efter exempel på vilken betydelse friskolorna har i samhället, inte bara i Växjö kommun. Han har överblick över landet via sin position i Friskolornas Riksförbund, där han för närvarande är ordförande i valberedningen.

– Nu ser det ut som att Riksdagen inte tar Reepalus förslag, men vi får inte tro att faran är över. Skulle det bli ett vinstförbud så stryps våra möjligheter att finansiera nysatsningar.

Bromander menar att utredningsförslaget har rent ideologiska förtecken. Förankringen i verklighetens förhållanden är mycket svag.

– Jag har alltid hävdat att det inte är huvudmannaskapet, utan innehåll och kvalitet som borde vara avgörande. Vi ser gärna att man skärper kraven, men de ska vara lika för alla aktörer.

Om Reepalus förslag att maximera vinsten till statslåneräntan + 7 procent på ”operativt kapital” skulle antas av Riksdagen, så innebär det för DenBro AB en vinstbegränsning till c:a en kvarts miljon kronor. Räknat på omsättningen är det mindre än 0,4 procent! Med så liten marginal löper vilket företag som helst stora risker att gå under, när tiderna blir sämre.

Vinstbegränsningen slår helt olika, beroende på hur företaget har finansierats. Ett företag som har byggt upp sitt kapital successivt med egna rörelsevinster, har ofta inga större synliga tillgångar i balansräkningen. Detta gäller särskilt företag i personalintensiva branscher, som skola, vård och omsorg. Det ”operativa kapitalet” utgörs främst av personalens numerär och kunnande, och för sådant finns inga siffror i balansräkningen.

– Om vi till exempel skulle vilja satsa också på en grundskola om några år, så skulle vi inte kunna tjäna ihop till den investeringen. Möjligheten att låna, eller få in nytt riskkapital, blir nog helt omöjligt med en sådan vinstbegränsning, säger Claes Bromander.

– Jag vet inte riktigt hur de tänker sig att man ska begränsa sin vinst i praktiken? Allt företagande går ju ut på att göra så bra resultat som möjligt, effektivisera och spara. Att tänka tvärtom, och begränsa företagets effektivitet för att inte riskera ”för stor” vinst, är ju helt bakvänt.

I friskolebranschen anser företagen att förslaget om vinstbegränsning är ett lika stort ingrepp som löntagarfonderna på sin tid hotade att bli.

– Vi borde mobilisera på samma sätt i dag, funderar Claes Bromander och det är kanske också denna gång, vi smålänningar som ska göra det.

Myter om välfärdsföretagen vs. Claes Bromanders syn

1. Friskolorna gör vinst på att hålla nere lärarlönerna

– Skillnaderna är små, men att lönerna ligger lite lägre i friskolorna beror ofta på att vi har lite yngre lärare. Men lönenivån är inte ”fel” för i så fall skulle fler lärare sluta hos oss. Sedan starten 2001 är det bara två som har gått över till kommunala skolor.

2. Friskolorna tjänar på en lägre lärartäthet

– Tätheten varierar år från år, beroende på klassernas storlek. Den blir så klart olika om man har 20 eller 33 elever i klassen. Där ligger vårt spann för närvarande. Det viktiga är att eleverna får den undervisning de ska ha och det får de. Och vi har satsat mycket på speciallärare, bland annat en som jobbar med särskilt stöd.

3. Friskolorna slipper/väljer bort elever från socialt utsatta områden

– Det stämmer inte alls. Vi, och andra jag vet, har till exempel relativt många elever med utländsk bakgrund. En (s)-kommun som Botkyrka, med stora sociala problem, månar t.ex. mycket om det fria skolvalet. Fördelningen av elever beror lite grann av skolans inriktning. Yrkesinriktade linjer har inte samma elevkategorier som teoretiska linjer.

4. Friskolorna trissar upp betygen för att få fler sökande

– Det saknas belägg för detta också. Vi har ju tillsyn av Skolinspektionen och de tittar på detta också, Växjö Fria var för övrigt en av blott fyra gymnasieskolor i landet (privata såväl som kommunala) som helt saknade anmärkningar vid förra inspektionen. Ska man komma ifrån risken för fel i betygsättningen, så borde man komplettera de centrala proven med central rättning.

5. Friskolorna skickar miljoner i utdelning till skatteparadis

– Vi har tagit aktieutdelning, men inte särskilt mycket. Men å andra sidan – i början fick man jobba hårt. Under långa perioder har vi inte kunnat ta ut marknadsmässig lön. I vår koncern har vi kunnat täcka förluster i ena delen med överskott från den andra. Sådana möjligheter försvinner med Reepalus förslag.

(Kommentar: Det samlade överskottet hos välfärdsföretagen utgör högt räknat 0,6 procent av landstingens och kommunernas kostnader för vård, skola och omsorg (4,5 miljarder av 731 miljarder – källa SCB).

Text: Olle Termén

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Bättre flyg i Växjö

INFRASTRUKTUR Näringslivet har under en längre tid önskat att få förbindelse i Växjö med en stor internationell flygplats. Nu är det på gång.
NYHET Publicerad:

Hallå där, Gustav

SKOLNÄTVERKSANSVARIG Vi hälsar Gustav Ebertsson välkommen som studentmedarbetare. Gustav studerar på Linnéuniversitetet i Växjö och kommer att ha ansvaret för det regionala skolnätverket och utveckla kontakterna mellan skola och näringsliv på Svenskt Näringsliv i Kronobergs och Kalmar län.
NYHET Publicerad:

Hallå där, Noor Sedehi Zadeh

STUDENTMEDARBETARE Vi välkomnar Noor Sedehi Zadeh som under våren 2018 kommer att praktisera på Svenskt Näringslivs regionkontor i Kronobergs och Kalmar län. Här kommer en kort presentation om henne och vad hon har för tankar kring arbetet.
NYHET Publicerad:

Verkligheten har sprungit ifrån regelverket

DEBATT I takt med att både jobb och arbetsmarknad förändras blir omställning – att kunna gå från ett jobb till ett nytt – allt viktigare. Problemet är att verkligheten har sprungit ifrån arbetsmarknadens regelverk.
NYHET Publicerad:

Livsmedelsverket fick ge sig för opinionen

FÖRETAGSKLIMAT ”Rättviksmodellen” för en dialogbaserad tillstånds- och tillsynshandläggning i kommunen var temat som lockade drygt 80 deltagare från de tre sydostlänen. Intresset var stort och 17 av 25 kommuner deltog under seminariet. Från Kronoberg var fem av åtta kommuner, samt Region Kronoberg och Destination Småland, representerade.
NYHET Publicerad:

Utan att spara, kan vi inte satsa

VÄLFÄRD För Lingbygdens Friskola i Södra Ljunga, Ljungby kommun, skulle ett vinstförbud av Reepalu-modell innebära ett reellt hot mot överlevnad på sikt.
NYHET Publicerad:

2017 ut och 2018 in

NYÅRSKRÖNIKA Vid ett årsskifte är det ofta tid för eftertanke och summering samtidigt som nyfikenheten på det nya är stor. Företagens värld är inget undantag.
NYHET Publicerad:

Företagare: "Vinstförslaget är ohederligt"

VÄLFÄRD ”Det är oerhört märkligt att man fokuserar på att slå sönder de ekonomiska förutsättningarna för att driva privata välfärdsföretag", säger Thomas Denward, vd i Denbro Omsorg AB.  
NYHET Publicerad:

God Jul & Gott Nytt År Kronoberg

Hälsning från Svenskt Näringsliv
NYHET Publicerad:

Använd skattepengarna effektivt

VÄLFÄRD Kostnaderna för välfärdstjänsterna skiljer sig från kommun till kommun i Sverige. Finns det effektiviseringsåtgärder för att använda skattepengarna på bästa sätt?
NYHET Publicerad:

Konjunkturen fortsatt stark i länet

KONJUNKTUR Svensk ekonomi har passerat tillväxttoppen i den här konjunkturcykeln. Trots detta förväntas BNP fortsätta att växa i relativt hög takt. Kronobergs län går bättre än Sverige i övrigt. Det visar Svenskt Näringslivs senaste konjunkturprognos.
NYHET Publicerad:

Julkalender 2017 - öppna alla luckorna

JULKALENDER Nu är det jul och här på Svenskt Näringsliv har tomten fått gå igenom vårt arkiv för att ta fram de bästa artiklarna som publicerats på vår hemsida. Från den 1 december lägger vi upp dem här som en julkalender. Håll till godo!
NYHET Publicerad:

Är du vår nya Studentmedarbetare/Praktikant?

PRAKTIKPLATS Svenskt Näringsliv är landets ledande näringslivsorganisation. Vi representerar 60 000 företag i alla branscher. Tillsammans med våra medlemsorganisationer är vi företagsamhetens röst i den allmänna debatten och företagens stöd i den dagliga verksamheten. Vi finns på ett tjugotal platser i Sverige samt i Bryssel.
NYHET Publicerad:

”Debatten går fel, när man angriper vinsten”

VÄLFÄRD ”Det är obegripligt, att man kan diskutera hur man ska slå fötterna av en hel bransch, samtidigt som vi har så stora utmaningar för skolan. En ökning av antalet människor 0-18 år med 330 000 individer till 2026”.
NYHET Publicerad:

Studiedag för studievägledare

SKOLA-NÄRINGSLIV En dag i november var studie- och yrkesvägledare i Kronoberg på besök i de privata företagens värld. Hur ser det ut med kompetensen i företagen? Hur utbildas man inom de olika yrkena? Vad behövs framöver? Ja, det var några av frågorna som stöttes och blöttes när Svenskt Näringslivs förbund och företagare träffade studie- och yrkesvägledare.
NYHET Publicerad:

Bäst resultat trots sämst förutsättningar

VÄLFÄRD ”Jag tog risker med en miljonskuld och lön på existensminimum i två år, med jobb dygnet runt. Vem ska vara beredd att utsätta sig för detta, om det inte finns möjlighet att göra vinst i framtiden?”
NYHET Publicerad:

”Ett vinstförbud skulle strypa oss långsamt”

VÄLFÄRD Det finns en diskrepans mellan lokal och nationell nivå, inom samma parti, när det gäller synen på friskolor och vinster i välfärden. I dag har de privatägda alternativen ofta support och gott samarbete med sina kommuner, medan attackerna kommer från riksnivå. Så har det inte alltid varit.
NYHET Publicerad:

Ljungbyföretag tar saken i egna händer

KOMPETENS Under 2017 har högstadieelever från Astradskolan i Ljungby fått möjligheten att delta i ett inspirationsprogram i samband med Henjo AB, ett företag som arbetar med helhetslösningar inom avancerad plåtteknik. Eleverna har fått medverka i företagets alla delar i syfte att skapa ett intresse hos dem för industribranschen, detta för att lösa kompetensbristen som många företag upplever.
NYHET Publicerad:

Vem ska täcka förluster, om vinsten förbjuds?

VÄLFÄRD ”För att hänga med i den tekniska utvecklingen måste vi investera varje år. Vi har satsat 40 mkr bara i byggnader och ytterligare i fordon och utrustning. För att kunna finansiera detta, måste vi göra vinst. Annars går det inte. Det är klart att man är rädd …”
NYHET Publicerad:

Att prata med varandra är helt avgörande

ÄGARSKIFTE Kronobergs län har en av landets äldsta företagarkårer. Detta är både ett hot och en möjlighet. Hotet ligger i att en stor andel av företagen kan komma att försvinna, men samtidigt så är detta en möjlighet då det finns gott om fina företag som någon annan skulle kunna driva vidare.