Claes på en skola

Claes Bromander som driver DenBro AB.

Vin(s)ter i välfärden?

NYHET Publicerad

VÄLFÄRD Vi som varit med några år i branschen kan kanske hålla ut ett tag, men det tillkommer ju inga nya företag. Det befarar Claes Bromander, grundare och ägare till Växjö Fria Gymnasium, som följd av ett eventuellt vinstförbud enligt Reepalus utredningsförslag.

– Samtidigt har vi ett samhälle med ökande behov inom både skola och omsorg, där det offentliga inte klarar av allt själv. De kommuner som förstår detta inser, att det blir kaos om de ska ta hand om allt själva och det blir inte billigare för skattebetalarna, menar han.

Bromander och kollegan Thomas Denward driver inom ramen för sitt bolag DenBro AB både skolan och omsorgsverksamhet på tre ställen i Växjö kommun.

– I Värends Nöbbele startade vi på tre månader ett särskilt boende, när flyktingkrisen var som värst. Det var efter en direkt fråga från kommunen. Vi har ett bra växelspel med den.

– När nyanlända ungdomar skulle ges plats på förberedelseklass eller språkintroduktion gick man ut med en fråga till alla friskolor i kommunen. Vi kunde ta 81 ungdomar på språkintroduktion som inte hade fått plats annars. Det var fullt i kommunens skolor.

Claes Bromander kan dra exempel efter exempel på vilken betydelse friskolorna har i samhället, inte bara i Växjö kommun. Han har överblick över landet via sin position i Friskolornas Riksförbund, där han för närvarande är ordförande i valberedningen.

– Nu ser det ut som att Riksdagen inte tar Reepalus förslag, men vi får inte tro att faran är över. Skulle det bli ett vinstförbud så stryps våra möjligheter att finansiera nysatsningar.

Bromander menar att utredningsförslaget har rent ideologiska förtecken. Förankringen i verklighetens förhållanden är mycket svag.

– Jag har alltid hävdat att det inte är huvudmannaskapet, utan innehåll och kvalitet som borde vara avgörande. Vi ser gärna att man skärper kraven, men de ska vara lika för alla aktörer.

Om Reepalus förslag att maximera vinsten till statslåneräntan + 7 procent på ”operativt kapital” skulle antas av Riksdagen, så innebär det för DenBro AB en vinstbegränsning till c:a en kvarts miljon kronor. Räknat på omsättningen är det mindre än 0,4 procent! Med så liten marginal löper vilket företag som helst stora risker att gå under, när tiderna blir sämre.

Vinstbegränsningen slår helt olika, beroende på hur företaget har finansierats. Ett företag som har byggt upp sitt kapital successivt med egna rörelsevinster, har ofta inga större synliga tillgångar i balansräkningen. Detta gäller särskilt företag i personalintensiva branscher, som skola, vård och omsorg. Det ”operativa kapitalet” utgörs främst av personalens numerär och kunnande, och för sådant finns inga siffror i balansräkningen.

– Om vi till exempel skulle vilja satsa också på en grundskola om några år, så skulle vi inte kunna tjäna ihop till den investeringen. Möjligheten att låna, eller få in nytt riskkapital, blir nog helt omöjligt med en sådan vinstbegränsning, säger Claes Bromander.

– Jag vet inte riktigt hur de tänker sig att man ska begränsa sin vinst i praktiken? Allt företagande går ju ut på att göra så bra resultat som möjligt, effektivisera och spara. Att tänka tvärtom, och begränsa företagets effektivitet för att inte riskera ”för stor” vinst, är ju helt bakvänt.

I friskolebranschen anser företagen att förslaget om vinstbegränsning är ett lika stort ingrepp som löntagarfonderna på sin tid hotade att bli.

– Vi borde mobilisera på samma sätt i dag, funderar Claes Bromander och det är kanske också denna gång, vi smålänningar som ska göra det.

Myter om välfärdsföretagen vs. Claes Bromanders syn

1. Friskolorna gör vinst på att hålla nere lärarlönerna

– Skillnaderna är små, men att lönerna ligger lite lägre i friskolorna beror ofta på att vi har lite yngre lärare. Men lönenivån är inte ”fel” för i så fall skulle fler lärare sluta hos oss. Sedan starten 2001 är det bara två som har gått över till kommunala skolor.

2. Friskolorna tjänar på en lägre lärartäthet

– Tätheten varierar år från år, beroende på klassernas storlek. Den blir så klart olika om man har 20 eller 33 elever i klassen. Där ligger vårt spann för närvarande. Det viktiga är att eleverna får den undervisning de ska ha och det får de. Och vi har satsat mycket på speciallärare, bland annat en som jobbar med särskilt stöd.

3. Friskolorna slipper/väljer bort elever från socialt utsatta områden

– Det stämmer inte alls. Vi, och andra jag vet, har till exempel relativt många elever med utländsk bakgrund. En (s)-kommun som Botkyrka, med stora sociala problem, månar t.ex. mycket om det fria skolvalet. Fördelningen av elever beror lite grann av skolans inriktning. Yrkesinriktade linjer har inte samma elevkategorier som teoretiska linjer.

4. Friskolorna trissar upp betygen för att få fler sökande

– Det saknas belägg för detta också. Vi har ju tillsyn av Skolinspektionen och de tittar på detta också, Växjö Fria var för övrigt en av blott fyra gymnasieskolor i landet (privata såväl som kommunala) som helt saknade anmärkningar vid förra inspektionen. Ska man komma ifrån risken för fel i betygsättningen, så borde man komplettera de centrala proven med central rättning.

5. Friskolorna skickar miljoner i utdelning till skatteparadis

– Vi har tagit aktieutdelning, men inte särskilt mycket. Men å andra sidan – i början fick man jobba hårt. Under långa perioder har vi inte kunnat ta ut marknadsmässig lön. I vår koncern har vi kunnat täcka förluster i ena delen med överskott från den andra. Sådana möjligheter försvinner med Reepalus förslag.

(Kommentar: Det samlade överskottet hos välfärdsföretagen utgör högt räknat 0,6 procent av landstingens och kommunernas kostnader för vård, skola och omsorg (4,5 miljarder av 731 miljarder – källa SCB).

Text: Olle Termén

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Avtal 20 lockade publik till Arbetsgivardagen

ARBETSGIVARDAG Den 20 december lägger facken sina utgångsbud till arbetsgivarsidan inom industrin och därmed är avtalsrörelsen 2020 igång. Ett 80-tal medlemsföretag från Kronobergs och Kalmar län hade kanske väntat sig en hint om vartåt det lutar, när man samlades till Svenskt Näringslivs arbetsgivardag i Växjö. Det fick man, om än inte i klara siffror.
NYHET Publicerad:

Skyll inte på lagstiftningen

UPPHANDLING I TV, tidningar och på sociala medier pågår en intensiv debatt kring nyligen gjorda upphandlingar. Oavsett upphandling så skyller mer eller mindre alla som deltar i debatten på lagen om offentlig upphandling och kräver att denna ska ändras.
NYHET Publicerad:

Alla tjänar på att det går bra för företagen i Kronoberg

VÄLFÄRDSSKAPARNA Sedan vi på Svenskt Näringsliv presenterade årets ranking av företagsklimatet i länets alla kommuner har ledarskribenter och kommunpolitiker skickat med både ris och ros utifrån betydelsen av enkäten och rankingen. I den bästa av världar skulle det vara fantastiskt om undersökningen inte spelade någon roll - att företagens betydelse i samhället, för att finansiera och bedriva allas vår välfärd och skapa nya arbetstillfällen, är så självklar att den inte skulle behövas.
NYHET Publicerad:

Psykisk ohälsa - vilket ansvar har du?

WEBBINAR Vilket ansvar kan, bör och ska arbetsgivaren, medarbetaren respektive samhället ta när det gäller att förebygga psykisk ohälsa? Vad innebär Arbetsmiljöverkets föreskrift om ”organisatorisk och social arbetsmiljö”?
NYHET Publicerad:

Använd rankingen som inspiration till utveckling

FÖRETAGSKLIMAT Årets ranking av företagsklimatet är nu sammanställd. Över 30 000 företagare i landet, varav 835 företagare från länet, har svarat på den enkät som utgör en stor del av grunden till rankingen. Resultaten i Kronobergs län innehåller tyvärr en del nedgångar, Markaryd är undantaget som inte bara behåller första platsen utan stiger dessutom två placeringar.
NYHET Publicerad:

Företagare i Kronoberg försiktigt optimistiska, trots nationell ekonomisk utmaning

KONJUNKTUR Svenskt Näringslivs företagarpanel för tredje kvartalet 2019 visar att svenska företags förväntningar om framtida produktion/försäljning, investeringar och sysselsättning fortsätter att minska. Men företagen i Kronobergs län är något mer positiva – trots tuffare tider. 
NYHET Publicerad:

Inför rankingen 2019 – Utgångsläget i Kronobergs län 

FÖRETAGSKLIMAT Den 24 september släpper Svenskt Näringsliv resultatet av den årliga rankingen av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Syftet är att visa var i landet det är bäst att starta och driva företag. Men, varför mäter vi företagsklimatet och hur ser förutsättningarna för Kronobergs län ut i år?
NYHET Publicerad:

Så skyddar du ditt företag från brott 

WEBBINAR Det blir allt vanligare att stora delar av ansvaret för brottsbekämpning läggs över på den enskilde företagaren. I detta webbinar rätar Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel, ut en hel del frågetecken och ger handfasta tips på hur du skyddar din verksamhet för brott.
NYHET Publicerad:

Det svenska näringslivet ligger i framkant i klimatarbetet

KLIMAT Klimatutmaningen är en av vår tids största utmaningar. Forskningen är tydlig, den globala uppvärmningen måste begränsas, helst till under 1,5 grader. För att klara det måste världens utsläpp gå mot netto-noll till mitten av seklet.
NYHET Publicerad:

Så får vi ett förbättrat upphandlingsklimat

KONKURRENS Den offentliga marknaden är stor, mycket stor. Enligt Upphandlingsmyndigheten uppgick värdet på den offentliga marknaden år 2016 till 683 miljarder, eller 17 procent av BNP. Det saknas dock fullt tillförlitlig statistik och många menar att marknaden sannolikt är ännu större.
NYHET Publicerad:

Flera företag vittnar om att ”får vi bara tag i rätt person utbildar vi dem själva"

KOMMENTAR Vi behöver lägre trösklar in på arbetsmarknaden. LAS behöver göras om i grunden och att frågan nu utreds är ett steg i rätt riktning men vi anser att utredningens uppdrag är alltför begränsat.
NYHET Publicerad:

Företaget som satte EU på plats

ARBETSMILJÖ Batteritillverkaren Saft i Oskarshamn lyckades med rätt argument och rätt kontakter få gehör för ett förslag om utformning av ett EU-direktiv, och i förlängningen av svensk lagstiftning. De lyckades påverka reglerna för uppföljning, av hur användning av kadmium (Cd) i tillverkningsprocessen påverkar arbetsmiljön.
NYHET Publicerad:

”Växjölöftet” minskar bidragsberoendet

ARBETSMARKNAD Genom att kräva motprestation, och samtidigt erbjuda individuella utvecklingsprogram, har Växjö kommun lyckats minska antalet hushåll som får försörjningsstöd med 45 %. Räknat per invånare, är besparingen nästan 36 % av kostnaden.
NYHET Publicerad:

Ny arbetslivsmodell ska lösa låsningar

ARBETSMARKNAD Svenskt Näringsliv var 2009 nära ett huvudavtal med LO om flexibilitet och trygghet på arbetsmarknaden, men det sprack på olika prioriteringar. Likaså 2013 och 2015. Men nu gör organisationen ett nytt avstamp och torgför en ny modell, som man hoppas ska leda till ett antal reformer under de kommande åren.
NYHET Publicerad:

Färre unga blir företagsamma i Kronoberg

JOBBSKAPARE Bara 0,8 procent av de unga i Kronobergs län började leda eller driva företag under det föregående året. Det är en minskning med mer än en tredjedel jämfört med för fyra år sedan. Det visar Svenskt Näringslivs undersökning Företagsamheten.
NYHET Publicerad:

Sommartips från Finfa

SOMMARÖPPET Vi finns tillgängliga under hela sommaren om du har frågor kring kollektivavtalad försäkring och pension.
NYHET Publicerad:

Många får chans att pröva sina vingar

SOMMARJOBB På Tingsryd Resort är det full fart. Solen skiner, campingen är nästintill fullsatt och det är liv och rörelse i hela området. Allt detta hade inte varit möjligt om det inte hade funnits personal som trivs och gör ett bra jobb.
NYHET Publicerad:

Arbetsgivardag i Växjö - Avtal 20

FÖRETAGARFRÅGOR - 23 oktober. En dag fylld av det som rör din vardag som företagare och arbetsgivare.
NYHET Publicerad:

Högsäsong för bluffakturor

BEDRÄGERIER Bluffakturor är ett stort problem som drabbar företagen under hela året. Särskilt besvärligt är det under sommaren då falska fakturorna riskerar att slinka igenom när ordinarie personal är på semester. Här hittar du tips på hur du gör om du får en bluffaktura.
NYHET Publicerad:

Planerad påverkan

KRÖNIKA Jag har varit med på politikerveckan i Almedalen på något sätt sedan 2001. Det är en vecka som för oss politiknördar blivit något oantastligt och odisputerbart. En vecka som präglas av minglande, kontaktskapande och utbyte av idéer. En vecka som med rätta kan ifrågasättas för det offentliga slöseriet. Men för den som väljer att planera och strukturera sin närvaro kan veckan bidra till verklig förändring.