Claes på en skola

Claes Bromander som driver DenBro AB.

Vin(s)ter i välfärden?

NYHET Publicerad

VÄLFÄRD Vi som varit med några år i branschen kan kanske hålla ut ett tag, men det tillkommer ju inga nya företag. Det befarar Claes Bromander, grundare och ägare till Växjö Fria Gymnasium, som följd av ett eventuellt vinstförbud enligt Reepalus utredningsförslag.

– Samtidigt har vi ett samhälle med ökande behov inom både skola och omsorg, där det offentliga inte klarar av allt själv. De kommuner som förstår detta inser, att det blir kaos om de ska ta hand om allt själva och det blir inte billigare för skattebetalarna, menar han.

Bromander och kollegan Thomas Denward driver inom ramen för sitt bolag DenBro AB både skolan och omsorgsverksamhet på tre ställen i Växjö kommun.

– I Värends Nöbbele startade vi på tre månader ett särskilt boende, när flyktingkrisen var som värst. Det var efter en direkt fråga från kommunen. Vi har ett bra växelspel med den.

– När nyanlända ungdomar skulle ges plats på förberedelseklass eller språkintroduktion gick man ut med en fråga till alla friskolor i kommunen. Vi kunde ta 81 ungdomar på språkintroduktion som inte hade fått plats annars. Det var fullt i kommunens skolor.

Claes Bromander kan dra exempel efter exempel på vilken betydelse friskolorna har i samhället, inte bara i Växjö kommun. Han har överblick över landet via sin position i Friskolornas Riksförbund, där han för närvarande är ordförande i valberedningen.

– Nu ser det ut som att Riksdagen inte tar Reepalus förslag, men vi får inte tro att faran är över. Skulle det bli ett vinstförbud så stryps våra möjligheter att finansiera nysatsningar.

Bromander menar att utredningsförslaget har rent ideologiska förtecken. Förankringen i verklighetens förhållanden är mycket svag.

– Jag har alltid hävdat att det inte är huvudmannaskapet, utan innehåll och kvalitet som borde vara avgörande. Vi ser gärna att man skärper kraven, men de ska vara lika för alla aktörer.

Om Reepalus förslag att maximera vinsten till statslåneräntan + 7 procent på ”operativt kapital” skulle antas av Riksdagen, så innebär det för DenBro AB en vinstbegränsning till c:a en kvarts miljon kronor. Räknat på omsättningen är det mindre än 0,4 procent! Med så liten marginal löper vilket företag som helst stora risker att gå under, när tiderna blir sämre.

Vinstbegränsningen slår helt olika, beroende på hur företaget har finansierats. Ett företag som har byggt upp sitt kapital successivt med egna rörelsevinster, har ofta inga större synliga tillgångar i balansräkningen. Detta gäller särskilt företag i personalintensiva branscher, som skola, vård och omsorg. Det ”operativa kapitalet” utgörs främst av personalens numerär och kunnande, och för sådant finns inga siffror i balansräkningen.

– Om vi till exempel skulle vilja satsa också på en grundskola om några år, så skulle vi inte kunna tjäna ihop till den investeringen. Möjligheten att låna, eller få in nytt riskkapital, blir nog helt omöjligt med en sådan vinstbegränsning, säger Claes Bromander.

– Jag vet inte riktigt hur de tänker sig att man ska begränsa sin vinst i praktiken? Allt företagande går ju ut på att göra så bra resultat som möjligt, effektivisera och spara. Att tänka tvärtom, och begränsa företagets effektivitet för att inte riskera ”för stor” vinst, är ju helt bakvänt.

I friskolebranschen anser företagen att förslaget om vinstbegränsning är ett lika stort ingrepp som löntagarfonderna på sin tid hotade att bli.

– Vi borde mobilisera på samma sätt i dag, funderar Claes Bromander och det är kanske också denna gång, vi smålänningar som ska göra det.

Myter om välfärdsföretagen vs. Claes Bromanders syn

1. Friskolorna gör vinst på att hålla nere lärarlönerna

– Skillnaderna är små, men att lönerna ligger lite lägre i friskolorna beror ofta på att vi har lite yngre lärare. Men lönenivån är inte ”fel” för i så fall skulle fler lärare sluta hos oss. Sedan starten 2001 är det bara två som har gått över till kommunala skolor.

2. Friskolorna tjänar på en lägre lärartäthet

– Tätheten varierar år från år, beroende på klassernas storlek. Den blir så klart olika om man har 20 eller 33 elever i klassen. Där ligger vårt spann för närvarande. Det viktiga är att eleverna får den undervisning de ska ha och det får de. Och vi har satsat mycket på speciallärare, bland annat en som jobbar med särskilt stöd.

3. Friskolorna slipper/väljer bort elever från socialt utsatta områden

– Det stämmer inte alls. Vi, och andra jag vet, har till exempel relativt många elever med utländsk bakgrund. En (s)-kommun som Botkyrka, med stora sociala problem, månar t.ex. mycket om det fria skolvalet. Fördelningen av elever beror lite grann av skolans inriktning. Yrkesinriktade linjer har inte samma elevkategorier som teoretiska linjer.

4. Friskolorna trissar upp betygen för att få fler sökande

– Det saknas belägg för detta också. Vi har ju tillsyn av Skolinspektionen och de tittar på detta också, Växjö Fria var för övrigt en av blott fyra gymnasieskolor i landet (privata såväl som kommunala) som helt saknade anmärkningar vid förra inspektionen. Ska man komma ifrån risken för fel i betygsättningen, så borde man komplettera de centrala proven med central rättning.

5. Friskolorna skickar miljoner i utdelning till skatteparadis

– Vi har tagit aktieutdelning, men inte särskilt mycket. Men å andra sidan – i början fick man jobba hårt. Under långa perioder har vi inte kunnat ta ut marknadsmässig lön. I vår koncern har vi kunnat täcka förluster i ena delen med överskott från den andra. Sådana möjligheter försvinner med Reepalus förslag.

(Kommentar: Det samlade överskottet hos välfärdsföretagen utgör högt räknat 0,6 procent av landstingens och kommunernas kostnader för vård, skola och omsorg (4,5 miljarder av 731 miljarder – källa SCB).

Text: Olle Termén

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Frihandel ligger bakom vår välfärd

KOMMENTAR På 1860-talet var Sverige ett av Europas fattigaste länder. De efterföljande 100 åren växte vår BNP snabbare än något annat land i världen, undantaget Japan. Den drivande kraften bakom ökningen var globaliseringen, att ett litet land i norra Europa fick tillgång till världsmarknaden. Frihandel är det som ligger bakom vår välfärd. Svenskarna är dessutom ett av de folk i EU som är allra mest positiva till frihandel och globalisering.
NYHET Publicerad:

Frihandel ligger bakom vår välfärd

KOMMENTAR På 1860-talet var Sverige ett av Europas fattigaste länder. De efterföljande 100 åren växte vår BNP snabbare än något annat land i världen, undantaget Japan. Den drivande kraften bakom ökningen var globaliseringen, att ett litet land i norra Europa fick tillgång till världsmarknaden. Frihandel är det som ligger bakom vår välfärd. Svenskarna är dessutom ett av de folk i EU som är allra mest positiva till frihandel och globalisering.
NYHET Publicerad:

"Vi behöver en mer dansk modell”

ARBETSRÄTT Lagen om anställningsskydd (LAS) är en viktig fråga för många företagare. Under Svenskt Näringslivs Företagardag, där företagare från hela landet deltog, diskuterades hur reglerna i lagen påverkar deras verksamhet. Ola Brinnen, arbetsrättsjurist på Svenskt Näringsliv, vill se en förändring.
NYHET Publicerad:

Jämför gymnasieutbildningarna noga, det kan löna sig

GYMNASIEVAL Snart är det dags för eleverna i Kronoberg att göra sina val inför gymnasiet. Det är ett viktigt val, och för många ett av de första stora besluten i livet. Det är samtidigt ett svårt val, och hittills har det saknats tydlig information om hur länets skolor faktiskt har presterat.
NYHET Publicerad:

Det lönar sig att jämföra gymnasieutbildningarna

GYMNASIEVAL Det har blivit dags för eleverna i Kalmar län att välja gymnasieprogram inför hösten. Kompisar, rykten och föräldrar påverkar mycket. Hittills har det varit svårt att på ett enkelt sätt få tag i hårda fakta om hur de olika gymnasieprogrammen faktiskt presterat.
NYHET Publicerad:

Höga marginalskatter bekymmer för företagare

SKATTER Ingen fråga bekymrar landets företagare lika mycket som problemet med att hitta rätt kompetens. Samtidigt har Sverige en av de högsta marginalskatterna på arbete, vilket gör det mindre lönsamt att utbilda sig till bristyrken.
NYHET Publicerad:

Smålänningarna tar sig an Stockholm i strid mot mörkret

FÖRETAGEN GÖR JULEN Det går lysande för Växjö Elektriska, både i butik och som företag. När decembermörkret har nationen i sitt grepp jagar Växjöborna julstämning i form av skimrande lampor och glänsande ljusstakar. Men trots att vi går mot ljusare tider så finns vissa orosmoln inom butiksverksamheten. Svenskt Näringsliv fick ta del av dessa i en intervju med Christine Löfqvist, vd för Växjö Elektriska.
NYHET Publicerad:

Sverige behöver reformer på flera områden och utmaningarna är många och vi har inte tid att vänta.

KOMMENTAR 2018 lider mot sitt slut och det börjar bli dags för bokslut. Arbetskraftsbristen är påtaglig i de flesta branscher vilket hindrar företag från expansion, i dagsläget vet vi inte hur Brexiten blir men klart är att det kommer påverka många företag, inte minst i vår region.
NYHET Publicerad:

Svagt framåt, tror Kronobergs företagare om framtiden

KONJUNKTURPROGNOS Sverige befinner sig i högkonjunktur och många företag planerar att expandera, så även företagarna i Kronoberg. Men framtidsplanerna är mer försiktiga i länet jämfört med i övriga riket, framförallt när det gäller att öka personalstyrkan och produktionen. Mycket tyder på att högkonjunkturen börjar bromsa in, samtidigt som riskerna i den internationella ekonomin är stora.
NYHET Publicerad:

Nytänk i korvfabriken

FÖRETAGEN GÖR JULEN Det är full fart i korvfabriken i Strömsnäsbruk. Julruschen är något man vant sig vid på företaget, även om det ser annorlunda ut idag än vad det gjorde 1925 när företaget startades.
NYHET Publicerad:

Den dolda skatten

ARBETSGIVARAVGIFTER Arbetsgivare är ofta kritiska till arbetsgivaravgifterna, inte för förmånerna de bekostar utan för att en stor del av avgifterna är ren skatt. Trots att kostnaderna för förmånerna har minskat de senaste åren, ligger den totala arbetsgivaravgiften kvar på samma nivå.
NYHET Publicerad:

Varför frågar inte beslutsfattarna oss i branschen?

FÖRETAGARNA GÖR JULEN Solen kommer inte att gå upp på många timmar än när Christian Hallberg på Gästgivaregården i Ljungby står i köket och arbetar med sillinläggningar och annat inför kvällens julbord. Det är ett äkta hantverk som kräver noggrannhet, tålamod och en stor portion passion.   
NYHET Publicerad:

Hallå där, Fredrika Brambeck

STUDENTMEDARBETARE Vi välkomnar Fredrika Brambeck som studentmedarbetare till Svenskt Näringslivs regionkontor i Kronobergs och Kalmar län. Här kommer en kort presentation om henne och vad hon har för tankar kring arbetet.
NYHET Publicerad:

”Nu är det läge för reformer"

REFORMER Sverige har den lägsta entreprenöriella aktiviteten med tillväxtambition. Här behövs reformer för att ta reda på orsaken.
NYHET Publicerad:

”Ekonomi går fortfarande bra men det finns orosmoln”

KONJUNKTUR Produktivitetstillväxten måste öka om vi ska få fart på ekonomin. Vi kan inte blunda för riskbilden, menar Göran Grahn, nationalekonom på Svenskt Näringsliv då han i Växjö mötte företagare, politiker och tjänstemän för att vid ett lunchmöte ge sin analys över läget i ekonomin. Detta mot bakgrund av en ny konjunkturrapport som släpptes i dagarna.
NYHET Publicerad:

Fundera igenom ditt gymnasieval noga 

DEBATT I höst ska 110 000 elever förbereda sig för sina gymnasieval i början av nästa år.  Gymnasievalet är ett stort beslut. Inte livsavgörande – men viktigt.
NYHET Publicerad:

Stora skillnader i hur immaterialrättigheter används i Kronoberg

IMMATERIALRÄTT Patent- och registreringsverket har nyligen presenterat sin statistik för 2017. I denna statistik kan man bland annat se hur verksamheter i olika kommuner söker skydd för bland annat patent och varumärken. För Kronoberg kan konstateras att det är stora skillnader mellan olika kommuner i hur immaterialrättigheter används.
NYHET Publicerad:

Fortsatt starkt i Växjö

RANKING Smålandslunchen är en serie möten som hålls i länets alla kommuner, där information- och dialog står i fokus. Svenskt Näringsliv åker på dessa möten tillsammans med våra kollegor från Företagarna och Almi.  Startskottet för årets upplaga skedde i Växjö.
NYHET Publicerad:

”Utlandsfödda ett otroligt kapital”

KOMPETENS En kartläggning av Liljas Personbilars rekryteringsbehov visade att något radikalt måste göras. Som ett led i det har företaget anställt ett antal nyanlända. ”Att det kommer hit så många med bra utbildning som vi kan anställa är en fantastisk möjlighet”, säger vd:n Mats Melander.
NYHET Publicerad:

Vaktavlösning på Svenskt Näringsliv

BILDSPEL Efter 18 år lämnar Eilon Fransson, Svenskt Näringsliv och regionchefsjobbet, för att övergå till att sköta sin skogsgård och lägga mer tid på sina fritidsintressen som jakt, fiske och resor. Vi välkomnar Ulrica Bennesved som ny regionchef.