Den dolda skatten på arbete

NYHET Publicerad

ARBETSGIVARAVGIFT Arbetsgivare är ofta kritiska till arbetsgivaravgifterna, inte för förmånerna de bekostar utan för att en stor del av avgifterna är ren skatt.

Arbetsgivaravgifterna finansierar socialförsäkringsförmåner som ålderspension, sjuk- och föräldraförsäkring, arbetsskadeförmåner och arbetslöshetsersättning.

Men trots att kostnaderna för de förmånerna har minskat de senaste åren och delavgifterna för försäkringarna har sänkts, så ligger den totala arbetsgivaravgiften kvar på samma nivå: 31,42 procent på lönen.

Förklaringen är att den så kallade allmänna löneavgiften successivt har höjts. Den allmänna löneavgiften finansierar ingen försäkringsförmån för de anställda. Den är en ren skatt på arbete som arbetsgivarna betalar.

När avgiften infördes 1995 låg den på 1,5 procent – i dag är den 10,72 procent. Nästa år föreslås den höjas till 11,62 procent.

Det betyder att över en tredjedel av arbetsgivaravgiften går till den allmänna löneavgiften. Den är den största posten i arbetsgivaravgiften.

Den allmänna löneavgiften är faktiskt större än avgifterna för sjukförsäkring, föräldraförsäkring, efterlevandepension och arbetsskada tillsammans. I år beräknas avgiften ge staten hela 193 miljarder kronor i skatteintäkter.

Men inte nog med att en stor del av arbetsgivaravgiften alltså saknar samband med försäkringsförmånerna. Arbetsgivaravgiften betalas på hela löneunderlaget för den enskilde anställde – men utan motsvarande rätt till ersättning.

Exempelvis betalas inte sjukpenning för lön över 30 300 kronor per månad, även om avgifter betalas på lön över detta ”tak”. Den delen av avgiften förs i stället till statsbudgeten och fungerar också som en skatt.

I en försäkring ska det självklart finnas ett tydligt samband mellan den avgift som arbetsgivaren betalar och den ersättning som den anställde kan få. Därför bör avgifter endast betalas på den delen av lönen som också motsvarar rätt till ersättning.

Arbetsgivaravgifterna är relativt okända. Följaktligen diskuteras inte utformningen av dem tillräckligt. En rimlig utgångspunkt är att sambandet mellan avgifter och förmåner upprätthålls.

Avgifter bör endast betalas på den del av lönen som ger rätt till ersättning. En dominerande del av arbetsgivaravgifterna, den allmänna löneavgiften, är en skatt. Den bör därför kallas just skatt.

Den politiska ambitionen borde som ett minimum vara att öka transparensen kring den allmänna löneavgiften, hur stor den är och hur mycket pengar arbetsgivarna betalar till annat än försäkringsförmåner. Det skulle ge medarbetarna tydlig information om företagens möjligheter att anställa och behålla arbetskraft och samtidigt vara konkurrenskraftiga.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

”Ren katastrof för upplevelseföretag”

SKATTER Robert Westin driver upplevelseföretaget Arctic Adventure i Boden. Han är rejält upprörd över att momsen höjs från sex till 25 procent vid halvårsskiftet för företag som erbjuder naturguidningar. Han har drivit företaget under 18 år och de senaste åtta-nio åren på heltid tillsammans med en anställd. Dessutom köper han tjänster från olika underleverantörer som motsvarar ungefär ytterligare en anställd. ”Momshöjningen kostar oss upp emot 100.000 kronor under vart och ett av de tre närmaste åren”.
NYHET Publicerad:

Slopad flygskatt bra men höjd moms drabbar små

SKATTER ”Man sänker elpriset genom att i stort sett ta bort skatten för dataföretags högenergislukande serverhallar för att klara hem etableringar i konkurrensen mot Finland. Därför känns det väldigt konstigt att man nu höjer skatten med 19 procent, från sex till 25 procent, för många mindre företag inom besöksnäringen. Det gynnar förstås i hög grad konkurrenter i våra konkurrentländer.” Det säger Jalle Svanberg som är ordförande i den regionala turistorganisationen Swedish Lapland efter beslutet att höja momsen för naturguidning.
NYHET Publicerad:

Strategiska drag skapar storföretag

ENTREPRENÖRSKAP Carola Nybom och Lisa Westerberg i Kalix när de vågade satsa på sig själva och startade en liten lokal ekonomibyrå när outsourcingbolaget där de jobbade gick i konkurs 2001. De visste vad de kunde och trodde på sig själva. Efter snart 15 år är deras nya företag marknadsledande inom finansiell service, omsätter 77 miljoner och har ett 90-tal anställda – absoluta merparten är kvinnor. Här kan man tala om en verklig framgångssaga!
NYHET Publicerad:

Rankingen hjälpte till lyftet

FÖRETAGSKLIMAT ”Vi har varit lyhörda för Svenskt Näringslivs resultat av företagsrankningar och de råd som vi har fått den vägen. Vi har konkret använt oss av vad vi kan göra för att få ett bättre företagsklimat”, säger Arjeplogs utvecklingsstrateg Ingela Edholm Forsberg.
NYHET Publicerad:

Den dolda skatten på arbete

ARBETSGIVARAVGIFT Arbetsgivare är ofta kritiska till arbetsgivaravgifterna, inte för förmånerna de bekostar utan för att en stor del av avgifterna är ren skatt.
NYHET Publicerad:

Energifullt, ovärderligt och roligt!

FÖRETAGSKLIMAT Svenskt Näringsliv samlade några av landets mest engagerade företagare för att ge dem möjligheten att lyfta viktiga frågor som påverkar deras företag. Genom möten med andra företagare, med Svenskt Näringslivs experter och riksdagspolitiker från den egna valkretsen fördes dialogen om hur vi kan skapa ett bättre företagarklimat tillsammans. Vikten av att ses underströks inte bara av företagen på plats, utan även politikerna. ”Det är alltid lika viktigt och roligt att träffa företagare från länet”, konstaterar Anna-Caren Sätherberg, riksdagsledamot (S) och får medhåll av Saila Quicklund, riksdagsledamot (M). ”Ovärderligt att vi samlat kunde komma med inspel och ta med oss budskapen från företagen till riksdagen.”
NYHET Publicerad:

Industrin ropar efter kompetenta personer

KOMPETENSFÖRSÖRJNING ”Det viktigaste för nästa regering måste vara att satsa på utbildningar inom arbetsmarknadsområdet som gör att företagen får just den personal som krävs i dag. Kompetensförsörjningen upplever vi som det stora problemet just nu och det delar vi med industriföretag runt om i regionen.” Det säger Boris Lindberg, vd Gällivare Industriservice AB.
NYHET Publicerad:

Skogsägare stämmer staten för utebliven ersättning

ÄGANDERÄTT Staten har slutat att ersätta skogsägare i fjällnära områden. Frågan ställs nu på sin spets i ett ärende i Mark- och miljödomstolen i Umeå.
NYHET Publicerad:

Företagsamma Jokkmokk lyfter sakta i rankingen

FÖRETAGSKLIMAT Jokkmokk har Norrbottens mest företagsamma kvinnor och ungdomar och en hög företagsamhet, men det går ändå trögt i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet. Efter svaga plussiffror tre år i rad har kommunen gått fram 20 placeringar under de senaste fyra åren till plats 226. ”Vi är inne i ett långsiktigt arbete. Jag tror inte att man kan nå varaktiga positiva resultat med plötsliga snabba ryck. Det här är ett arbete som successivt ska leda till att Jokkmokk klättrar pinne för pinne på rankingstegen”, säger Stefan Andersson, Jokkmokks kommun.
NYHET Publicerad:

Bred uppgörelse om bostäder nödvändig

BOSTADSBRIST ”Bostadsmarknaden är viktig för alla för att vi ska ha ett väl fungerande samhälle. Därför hoppas jag att nästa regering tar itu med det som inte fungerar i dag genom en blocköverskridande överenskommelse. Det bästa vore om bostadsmarknaden inte vore så reglerad.” Det säger Jenny Lundström på Lundströms Fastigheter AB i Boden.
NYHET Publicerad:

Maskinförarna intog centrum

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Att vara maskinförare är att ha ett spännande framtidsyrke där du får jobba med den allra senaste tekniken i en bransch i stark utveckling. Det stod klart när bransch- och arbetsgivarorganisationen Maskinentreprenörerna i Skellefteå höll öppet hus på Möjligheternas torg i lördags för alla ungdomar som står inför sitt gymnasieval. "Vi vill sopa undan fördomarna kring yrket och visa vilken kvalitativ utbildning man får om man väljer att utbilda sig till maskinförare på ME-skolan", säger Anita Ifrig, regionchef för ME Nord.
NYHET Publicerad:

Klättraren Piteå firar men jobbar för att bli bäst

RANKINGEN Näst störst kliv på kommunrankingen efter Strömstad gör Piteå. Med en klättring på 86 steg är stämningen i kommunen god. Men det här är bara början. "Nu har vi firat färdigt, vi ska smälta resultatet och börja jobba på att bli bäst i Norrbotten igen. Kan vi sedan hamna bland toppkommunerna i landet, så inte mig emot", säger Peter Palmqvist, näringslivschef i Piteå kommun.
NYHET Publicerad:

Jumbon vill göra rejält lyft!

FÖRETAGSKLIMAT ”Med driv, kreativitet och trygghet skapar vi tillsammans möjligheternas kommun” är devisen överst på Pajala kommuns hemsida. Det låter positivt, men det går trögt för Pajala. I Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet har man allra sista platsen bland landets 290 kommuner. Det var samma visa i fjol. Och året innan hade man bara Skinnskatteberg efter sig, en kommun som sedan snabbt gått förbi nästan 100 kommuner. Kan Pajala göra samma resa?
NYHET Publicerad:

Handläggningstider – ett hinder för entreprenörer

REGELKRÅNGEL ”Jag tycker att attityderna till företagen har ändrats sedan jag började arbeta som heltidsfotograf 1993. Nu möter jag nästan bara positiva synpunkter, men det är klart att alla inte förstår vad småföretagare bidrar med till kommunen trots att det är vi företagare som skapar de mesta pengarna som sedan används till olika ändamål.” Det säger Hans-Olof Utsi, fotograf med eget bolag i Kiruna.
NYHET Publicerad:

Strävar mot topp tio i Sverige

FÖRETAGSKLIMAT ”Varför ska inte Boden kunna finnas bland de tio kommuner som har landets bästa företagsklimat? Även om vi nu är bäst i Norrbotten så måste det vara en målsättning att sträva i den riktningen!” Det säger Mats Berg, kommun- och näringslivschef i Boden.
NYHET Publicerad:

Nästa regering måste ge arbetsglädjen åter

REGELKRÅNGEL ”I dag går det åt fel håll hela tiden och man plockar successivt av företagare arbetsglädjen. Där måste det till en förändring. En ny regering kan kanske bidra till lite förbättringar för oss företagare, men risken är att även om man inte fortsätter i exakt samma spår som tidigare så kan det ändå bli i liknande spår.” Det säger Bo Rönnkvist, vd, BORÖ Pannan.
NYHET Publicerad:

Norrbottningar går från offentlig vård till privat

VÄLFÄRD Allt fler invånare  i Norrbotten vänder offentlig sjukvård ryggen. Samtidigt listar privata vårdalternativet Norrahamn i Luleå 1 500 nya patienter om året.
NYHET Publicerad:

Bättre företagsklimat i många av Norrbottens kommuner

FÖRETAGSKLIMAT Företagsklimatet i Norrbotten tar ett kliv framåt under 2018. För 17:e året presenterar Svenskt Näringsliv sin ranking av företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. För Norrbottens del visar rankingen på bättre företagsklimat i många kommuner.
NYHET Publicerad:

Inga käppar i hjulen för företagarna, tack!

VALET 2018 ”Viktigast efter valet är att politikerna förstår att de inte kan sätta käppar i hjulen för näringslivet. Blomstrar företagen så ger det också välfärd i landet. Går de bra för dem så går det också bra för Sverige.” Mikael Pudas, VD och koncernchef för NMV Group. Han efterlyser mer lyhördhet från kommande regimer både nationellt och lokalt.
NYHET Publicerad:

Varken tid eller plats för några långbänkar

VÄLFÄRD ”Osäkerheter mår ingen bra av. Vare sig i Boden eller på riksnivå. Därför är det viktigt att regerings- och kommunledningsfrågorna får både snabba och på sikt hållbara lösningar. Och naturligtvis att man inte plockar fram långbänkar som skapar osäkerheter kring vad som ska hända framöver.” Mattias Hjelte är VD för Inre Kraft i Boden som bedriver personlig assistans och hemtjänst.