Det framtida industriella landskapet

Mellan 2006 och 2011 försvann c:a 450 000 svenska jobb enligt Svenskt Näringsliv genom automatisering, främst inom industrin, handel och administration. Men samtidigt tillkom många nya jobb, när behovet av exempelvis jurister och dataexperter ökade.

Norrbottens näringsliv har haft stor nytta av framförallt de stora Gruvföretagens framgång och deras stora investeringar som pågått i många år. Men beroendet av ett fåtal företag gör oss sårbara. Om något av dessa företag får problem kan det få allvarliga konsekvenser. Även om de stora företagen är viktiga, kan vi inte räkna med att det är där de nya jobben skapas.

För att minska sårbarheten och skapa tillväxt och fler jobb behöver Norrbotten en större bas av små och medelstora företag. Framförallt behövs fler företag som är innovativa och som kan utvecklas. Innovativa små och medelstora företag bidrar samtidigt med lösningar och idéer som även stora företag drar nytta av. Genom nätverk kan de små och medelstora företagen tillsammans bli ”stora” och uppnå skalfördelar. Genom samverkan kan man ta sig an affärer och utvecklingsprojekt som annars skulle vara omöjliga.

Industrins utveckling och utmaningar ställer nya krav på företagen och innovationssystemet

Teknik- och industribranschen växer och utvecklas i Norrbotten. Förutom regionens storföretag finns en mängd små- och medelstora företag som levererar varor och tjänster till basindustrin eller säljer på marknader utanför regionen. Några exempel är elektronik-industrin där omsättningen har mer än fördubblats under de senaste tio åren, träindustrin där vi har flera företag som är marknadsledande i Sverige inom industriellt byggande i trä samt underleverantörer till Basindustrin som exporterar till andra länder.

Jag upplever just nu stora och snabba förändringar i näringslivet och samhället. De industriella SMF som IUC arbetar med är beroende av ett fungerande innovationssystem där forskning, offentliga organisationer och politik är viktiga aktörer.

Jag ser nya affärs- och teknikområden som växer fram och innebär stora förändringar och möjligheter för våra SMF. Exempel på detta är den s.k. digitala revolutionen, automation i SMF, industriellt byggande, lågenergihus samt export och strategiskt inköp på en global marknad.

Tjänsteinnovation blir allt viktigare för industrin och det är något som hänger nära samman med den digitala revolution som vi befinner oss mitt uppe i. Innovationer är mycket mer än ny teknik och nya fysiska produkter. Tjänsteinnovation möjliggörs ofta av ny teknik, men innovationerna handlar ofta minst lika mycket om nya sätt att använda tekniken.

Tjänstesektorn växer och står för en allt större andel av ekonomin. Samtidigt luckras gränsen mellan varuproduktion och tjänsteproduktion upp och nya innovationer skapas i gränslandet mellan varuproduktion och tjänster. Industriföretagen måste samarbeta mer med forskning och tjänsteföretag för att utveckla nya lösningar inom exempelvis produktion, distribution och service.

Innovation sker ofta när kunskap och kompetens från helt olika håll möts därför måste vi satsa ännu mer på samverkan över traditionella gränser. De satsningar som görs nu har en avgörande betydelse för de industriella SMF långsiktiga konkurrenskraft. Strukturfonderna ger möjligheter att stödja industriella SMF i långsiktiga utvecklingssatsningar men förutsätter att prioriteringar görs utifrån företagens behov och möjligheter.

För att möta dessa utmaningar är det avgörande att företagen engagerar sig och utvecklar sin kunskap om strategisk affärsutveckling och kompetensförsörjning kopplat till de möjligheter som finns i framtiden. Företagen behöver också vara aktiva när det gäller att bli mer attraktiva som arbetsgivare, att marknadsföra den moderna industrin och de karriärmöjligheter som finns där.

Anders Wäppling, Styrelseordförande IUC Norrbotten AB