Högskoleutbildade börjar jobba för sent i livet

NYHET Publicerad

UTBILDNING Det tar längre tid för högskoleutbildade i Sverige att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med motsvarande grupp i till exempel Norge och Danmark. Det visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Den höga etableringsåldern påverkar de offentliga finanserna negativt och riskerar att ge individen en lägre livslön och pension än nödvändigt.

Diskussionen om välfärdens finansiering pågår för fullt. Det ökade trycket på de offentliga åtagandena har resulterat i en debatt om hur det ska bli möjligt för människor att arbeta längre upp i åldrarna. Frågan om hur unga snabbare ska komma i arbete har däremot hittills inte diskuterats i någon större utsträckning.

I en ny rapport från Svenskt Näringsliv inom ramen för projektet Ett utmanat Sverige undersöks frågan om etableringsåldern för högskoleutbildade. Slutsatserna är tydliga. Allt för många som läser på högskola och universitet påbörjar studierna sent och tar dessutom lång tid på sig att avsluta studierna. Enligt beräkningar som presenteras i rapporten ligger studietiden, både medel och median, på sex år. Etableringsåldern för högskoleutbildade uppskattas till 30,5 år. Det är högre än i början på 1990-talet och högre än i jämförbara länder, däribland Norge och Danmark.

Tobias Krantz

Tobias Krantz

Foto: Ernst Henry Photography AB

– Det är naturligt att människor börjar arbeta senare i livet än tidigare. Fler har möjlighet att ägna sig åt självutveckling, resa eller ta sabbatsår och de förändringar som vi ser ske på arbetsmarknaden kräver dessutom en alltmer högutbildad arbetskraft. Men det gäller att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. En allt högre etableringsålder innebär också ett kortare yrkesliv för den enskilde och ytterligare svårigheter att finansiera den offentliga sektorn, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

En lägre etableringsålder skulle ha tydliga fördelar både för den enskilde och samhället i stort. I Svenskt Näringslivs nya rapport presenteras beräkningar av effekten av att unga högskoleutbildade med minst tre års utbildning skulle etablera sig på arbetsmarknaden två år tidigare. För den genomsnittliga individen skulle livsinkomsten stiga med cirka en halv miljon kronor och pensionen bli 1 300 kronor högre per månad. För samhället skulle BNP öka med 52 miljarder kronor och de offentliga finanserna förbättras med 21 miljarder kronor.

Jan-Olov Nordström 2

Jan-Olov Nordström

Foto: STEFAN TELL

– Utifrån ett företagarperspektiv vore det mycket bra om de högskolestuderande kunde avsluta sina studier snabbare. Många av våra medlemmar har svårt att hitta rätt medarbetare, vilket bekräftades i årets rekryteringsenkät, och en snabbare genomströmning skulle naturligtvis bidra till kompetensförsörjningen på ett positivt sätt, säger Jan-Olov Nordström, regionchef för Svenskt Näringsliv i Norrbotten.

Svenskt Näringsliv lägger i rapporten fram en bred reformagenda i syfte att sänka etableringsåldern. Det handlar om att ställa högre prestationskrav i högskolan, att införa inträdesprov till högre utbildningar och om att sänka studiebidraget för kortare utbildningar. Den gemensamma nämnaren är att skapa rätt incitament för de unga, anser Tobias Krantz.

– En av Sveriges främsta styrkor har alltid varit vår välutbildade befolkning. Därför måste vi fortsätta att satsa resurser på utbildning. Samtidigt är det viktigt att värna kvaliteten i den högre utbildningen och säkerställa att vi får valuta för de investeringar som samhället gör. Det är en avvägning och i vår rapport konstaterar vi att det krävs nya reformer för att hitta rätt balans, säger Tobias Krantz.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Boden bäst och Pajala sämst visar undersökning om företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT Alltfler av länets kommuner hamnar ovanför strecket för godtagbart företagsklimat. Det är ett positivt besked i Svenskt Näringslivs undersökning över kommunernas företagsklimat. Bäst betyg får Boden medan Pajala, Kiruna och Arvidsjaur kommuner fortfarande ligger strax under nivån för godtagbart företagsklimat.
NYHET Publicerad:

Nya skatteförslag urholkar glesbygdsföretags konkurrensförmåga

SKATTER Sveriges miljöpolitik slår hårt mot gruvnäringen i norr och mot företag i glesbygden. Höjda skatter på diesel, kemikalier och höjd skatt på fossilabränslen i värmekraftverk får stora negativa effekter på bland annat svensk gruvindustris förutsättningar att konkurrera på den internationella marknaden. "Ta bara Finland som exempel. De har en helt annan skatt på tunga entreprenadmaskiner än vad vi har här i Sverige. Går det här förslaget igenom så är det drygt fem kronor billigare per liter att tanka tunga entreprenadmaskiner i Finland," säger Patrick Snell, vd på Snellsentreprenad AB.
NYHET Publicerad:

Mer potatis i varje transport minskar klimatpåverkan

HÅLLBARHET Nya regler göra att potatisleverantören Outinens i Haparanda kan frakta mer potatis vid varje transport. Nu tillåts nämligen tyngre fordon på vägarna och det är bättre för miljön. Samtidigt minskar företaget sin användning av diesel med cirka 17000 liter per år.
NYHET Publicerad:

Optimism bland företagen i Norrbotten

KONJUNKTUR Toppen på är nådd och svensk konjunktur viker. Men trots det har näringslivet i Norrbotten en förhållandevis optimistisk syn på de kommande sex månaderna. Flera företag förväntas öka sin personalstyrka och produktions- och försäljningsvolymerna väntas stiga. Det framgår av Svenskt Näringslivs konjunkturrapport för Norrbotten för andra kvartalet.
NYHET Publicerad:

Så ska Haparanda förbättra företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT Från att haft det bästa företagsklimatet i Norrland för tio år sedan, har Haparanda hamnat bland de sämsta kommunerna i Svenskt Näringslivs rankinglista för 2018. Snart är det dags för en ny ranking. Med ny näringslivsstrateg och nya arbetssätt har kommunen tagit ut riktlinjerna för ett bättre företagsklimat som ska visa sig i kommande mätningar.
NYHET Publicerad:

Nyföretagandet ger nytt hopp till Övertorneå

FÖRETAGSKLIMAT Övertorneå har aldrig varit bland de 200 bästa av landets 290 kommuner i Svenskt Näringslivs årliga ranking av företagsklimatet som pågått under hela 2000-talet. Oftast har kommunen sladdat bland de 25 sämsta. Samtidigt rankas under 2018 nyföretagsamheten inom den bästa sjättedelen i landet. Den nye kommundirektören Peter Juntti har nu satt igång arbetet med att skapa ett bättre företagsklimat i kommunen. Fler företagsträffar och samverkan är vägen mot framtiden.
NYHET Publicerad:

Max växer men har svårt att rekrytera

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Den norrländska hamburgerkedjan Max växer med nya restauranger som öppnar varje år. Dock är det svårt för företaget att rekrytera ny personal till de nyöppnade restaurangerna, detta i en bransch som dessutom har hög omsättning på personal."Vi har mellan 4.500 och 5.000 anställda vilket motsvarar cirka 3.000 heltidstjänster", säger Charlotte Welin Zetterlund, personalchef på Max .
NYHET Publicerad:

Luleå satsar på företagsklimatet men det finns bromsar

FÖRETAGSKLIMAT I samverkan med näringslivet genom det gemensamma bolaget Luleå Näringsliv AB satsar kommunen och företagen på att löpande förbättra företagsklimatet. Men det finns bromsar som inte går att påverka. En sådan är Norrbotniabanan, där det ännu inte beslutats om sträckningen, vilket försvårar för planering av markanvändning för ett industriområde.
NYHET Publicerad:

Regeringen backar om höjd moms på naturguidning

SKATTER Beskedet om att förslaget på en momshöjning för naturguider dras tillbaka tas emot med glädje av länets turistföretagare. ”Förslaget var en landsbygdsbestraffning och det är jättebra att politikerna lyssnat på oss och förstått konsekvenserna av en höjning,” säger Göran Widén som driver Brändö Konferens & Fritidsby utanför Luleå.
NYHET Publicerad:

Världsnaturfondens rekommendationer sågas av Norrlands fiskeföretag

MILJÖ Fiskeföretag i Norrland är kritiska till Världsnaturfonden som rödlistat den svenska öringen och rödingen till förmån för odlad öring och röding från Island och Österrike. "Det visar på ren okunskap från Världsnaturfonden som har gjort fel i sin analys. Svensk vildfångad öring och röding är inte utrotningshotad. Våra sjöar behöver fiskas för att hålla kvalitet i fiskstammen," säger Anders Skum, ägare till Fjällvilt i Ammarnäs och pekar på att de felaktiga rekommendationerna får konsekvenser för försäljningen av svensk fjällfisk.
NYHET Publicerad:

Skogsbranschen tar fart med fler kvinnor som ägare

AFFÄRER Idag är fyra av tio skogsägare kvinnor och de är betydligt mer aktiva än sina manliga kollegor. Branschen som historiskt varit extremt mansdominerad har fått ett lyft med ökad jämställdhet.
NYHET Publicerad:

Överkalix satsar nytt på företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT Tätare samarbete mellan kommun och näringsliv ska ge Överkalix bättre företagsklimat de kommande två åren. Men redan nu är nyföretagsamheten på topp och företagsfrågorna är på kommunledningens agenda.
NYHET Publicerad:

"Urbaniseringen innebär större sårbarhet"

FÖRETAGSKLIMAT Långa avstånd och infrastruktur var frågor som togs upp för diskussion när Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke besökte företag i Kalix. Han var imponerad av entreprenörskapet i regionen och att företag levererar och producerar produkter till den internationella marknaden."Det ska vara lätt att bedriva näringsverksamhet i hela landet, både i Stockholm och i Kalix."
NYHET Publicerad:

"Det här är ingen raketforskning"

INSPIRATIONSDAG Mats Berg, kommun- och näringslivschef i Boden var en av deltagarna på Svenskt Näringslivs inspirationsdag för ett bättre företagsklimat."För att lyckas handlar det om att lyssna, att förstå problemen med de små frågorna innan man tar sig an de stora sakerna."
NYHET Publicerad:

I Jokkmokk växer företagsamheten mest

FÖRETAGSAMHETEN Det är bra tillväxt av företagsamheten i länet och i Jokkmokk har företagsamheten växt mest i landet jämfört med förra årets undersökning.
NYHET Publicerad:

Företagsamheten växer snabbast i Jokkmokk

FÖRETAGSKLIMAT Jokkmokk kan stoltsera med Sveriges snabbast växande företagsamhet. Dessutom har kommunen landets sjunde högsta nyföretagsamhet och den tolfte högsta överlevandegraden. "Kommunens uppgift är att möjliggöra, inte att vara ett hinder", säger Stefan Andersson, tillväxtchef i Jokkmokks kommun.
NYHET Publicerad:

Fortsatt stark konjunktur för Norrbottens byggsektor

KONJUNKTUREN Flytt av stadskärnor eldar på byggsektorn i Norrbotten, visar Svenskt Näringslivs konjunkturrapport. "När stadskärnor flyttas för fortsatt gruvindustri påverkar det konjunkturen för företagen i området," säger Hans Andersson, regionchef i Norrbotten.
NYHET Publicerad:

Hela rasket ska rivas, de satsar friskt ändå

ENTREPRENÖRSKAP Entreprenörerna Johan Lans och Johan Stålnacke räds inte rivningsplanen i Kiruna. De investerar i lokaler som ska bort.
NYHET Publicerad:

Med handlingskraft kan bostadsbristen i Norrbotten åtgärdas

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Politiker och företagare möttes i Luleå för att diskutera lösningar för bristen på bostäder. En fråga som måste lösas om företagen ska klara kompetensförsörjningen.
NYHET Publicerad:

Företagare vill se enklare regler för timanställda

ARBETSMARKNAD "Om reglerna för timanställningar förenklas skulle fler människor kunna få arbeten". Det säger Peter Nilsson-Sandlund, vd och delägare i bemanningsföretaget Ponto i Luleå. Han lyfter också frågan om bostadsbristen på vissa orter som ett hinder för rekrytering för företagen.