Högskoleutbildade börjar jobba för sent i livet

NYHET Publicerad

UTBILDNING Det tar längre tid för högskoleutbildade i Sverige att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med motsvarande grupp i till exempel Norge och Danmark. Det visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Den höga etableringsåldern påverkar de offentliga finanserna negativt och riskerar att ge individen en lägre livslön och pension än nödvändigt.

Diskussionen om välfärdens finansiering pågår för fullt. Det ökade trycket på de offentliga åtagandena har resulterat i en debatt om hur det ska bli möjligt för människor att arbeta längre upp i åldrarna. Frågan om hur unga snabbare ska komma i arbete har däremot hittills inte diskuterats i någon större utsträckning.

I en ny rapport från Svenskt Näringsliv inom ramen för projektet Ett utmanat Sverige undersöks frågan om etableringsåldern för högskoleutbildade. Slutsatserna är tydliga. Allt för många som läser på högskola och universitet påbörjar studierna sent och tar dessutom lång tid på sig att avsluta studierna. Enligt beräkningar som presenteras i rapporten ligger studietiden, både medel och median, på sex år. Etableringsåldern för högskoleutbildade uppskattas till 30,5 år. Det är högre än i början på 1990-talet och högre än i jämförbara länder, däribland Norge och Danmark.

Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

Tobias Krantz

Foto: Ernst Henry Photography AB

– Det är naturligt att människor börjar arbeta senare i livet än tidigare. Fler har möjlighet att ägna sig åt självutveckling, resa eller ta sabbatsår och de förändringar som vi ser ske på arbetsmarknaden kräver dessutom en alltmer högutbildad arbetskraft. Men det gäller att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. En allt högre etableringsålder innebär också ett kortare yrkesliv för den enskilde och ytterligare svårigheter att finansiera den offentliga sektorn, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

En lägre etableringsålder skulle ha tydliga fördelar både för den enskilde och samhället i stort. I Svenskt Näringslivs nya rapport presenteras beräkningar av effekten av att unga högskoleutbildade med minst tre års utbildning skulle etablera sig på arbetsmarknaden två år tidigare. För den genomsnittliga individen skulle livsinkomsten stiga med cirka en halv miljon kronor och pensionen bli 1 300 kronor högre per månad. För samhället skulle BNP öka med 52 miljarder kronor och de offentliga finanserna förbättras med 21 miljarder kronor.

Jan-Olov Nordström

Jan-Olov Nordström

Foto: STEFAN TELL

– Utifrån ett företagarperspektiv vore det mycket bra om de högskolestuderande kunde avsluta sina studier snabbare. Många av våra medlemmar har svårt att hitta rätt medarbetare, vilket bekräftades i årets rekryteringsenkät, och en snabbare genomströmning skulle naturligtvis bidra till kompetensförsörjningen på ett positivt sätt, säger Jan-Olov Nordström, regionchef för Svenskt Näringsliv i Norrbotten.

Svenskt Näringsliv lägger i rapporten fram en bred reformagenda i syfte att sänka etableringsåldern. Det handlar om att ställa högre prestationskrav i högskolan, att införa inträdesprov till högre utbildningar och om att sänka studiebidraget för kortare utbildningar. Den gemensamma nämnaren är att skapa rätt incitament för de unga, anser Tobias Krantz.

– En av Sveriges främsta styrkor har alltid varit vår välutbildade befolkning. Därför måste vi fortsätta att satsa resurser på utbildning. Samtidigt är det viktigt att värna kvaliteten i den högre utbildningen och säkerställa att vi får valuta för de investeringar som samhället gör. Det är en avvägning och i vår rapport konstaterar vi att det krävs nya reformer för att hitta rätt balans, säger Tobias Krantz.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Värna välfärdsföretagandet – för att säkra välfärden

VALET 2018 Välfärden står inför stora utmaningar. Bristen på arbetskraft, fler som blir äldre och en ökad försörjningsbörda. Situationen kräver ett trendbrott. Sverige behöver ta ett nytt välfärdskliv och det finns lösningar därute. Lösningar för förbättrad effektivitet och lösningar genom ny teknik. Kan vi genomföra lösningarna kan vi också i framtiden få en välfärd i världsklass. Det skriver  Jan-Olov Nordström, regionchef, Svenskt Näringsliv i Norrbotten.
NYHET Publicerad:

Expansion ger plats för hemvändare

EXPANSION ”Högkonjunktur betyder också större konkurrens, men vi expanderar verksamheten och får de kontrakt som vi tycker att vi ska ha”, säger Boris Lindberg som är VD för Gällivare Industriservice AB (GISAB) som just nu har cirka 140 anställda och omsätter 235 miljoner i år. En ökning med nästan 100 miljoner sedan 2016. Bolaget är verksamt inom gruvindustrin, processindustrin och andra tyngre industrier.
NYHET Publicerad:

Jobbskaparna RUT och ROT ger resultat

VALET 2018 Sänkt skatt på hushållsnära tjänster är en framgångsrik jobbskapare. Almega konstaterar att mer än 30 000 nya arbetstillfällen skapades under reformens första tio år. Smolk i bägaren är att den svarta marknaden återtar förlorad mark sedan ROT-avdraget sänktes från 50 till 30 procent.
NYHET Publicerad:

Norrbotten behöver en kompetensförsörjning i världsklass

KOMPETENSFÖRSÖRJNING Vi vet att kompetensförsörjningen är en av de största utmaningarna för företagen. Många har svårt att rekrytera och Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät visar på att ett av fyra rekryteringsförsök misslyckas. Bristen finns i nästan alla branscher och yrken.
NYHET Publicerad:

Stelbent arbetsmarknad med LAS

REGELKRÅNGEL Lagen om anställningsskydd (LAS) gör det mer riskfyllt att anställa och svårare att behålla nyckelpersoner i dåliga tider. Det skapar en stel arbetsmarknad vilket i sin tur hämmar den svenska konkurrenskraften. ”LAS skapar inlåsningseffekter i och med att anställda tvekar att byta jobb av rädsla för att få en sämre turordningsplats. Turordningsreglerna och andra regler som personliga skäl leder därmed till försvårad rekrytering och minskad rörlighet”, säger Jan-Olov Nordström, regionchef Svenskt Näringsliv Norrbotten.
NYHET Publicerad:

Integration genom jobb

INTEGRATION Ingen politisk åtgärd är så viktig för Sverige och Norrbotten som att förbättra integrationen av nyanlända. Utanförskapet är ett akut och växande problem som kostar stora summor för samhället. ”Den stora klyftan går mellan de som har jobb och de som inte har jobb. För att bekämpa denna klyfta måste vägen till ett jobb kortas, där fler har möjlighet att få fotfäste på arbetsmarknaden och kan gå från bidrag till att försörja sig själv”, säger Jan-Olov Nordström, regionchef Svenskt Näringsliv Norrbotten.
NYHET Publicerad:

Högst på företagens önskelista står minskad regelbörda

MINSKAD REGELBÖRDA Svenskt Näringsliv har bett sina medlemsföretag att värdera hur viktiga en mängd olika (val)frågor är för dem som företagare. Minskad regelbörda är den absolut viktigaste frågan enligt företagen i Norrbotten, 82 procent anger att det är viktigt eller mycket viktigt för dem. ”Som företagare vill jag göra rätt, men det är både svårt och tidskrävande att hålla reda på allt. Det har gått så långt att jag ständigt oroar mig för att jag missat någon regel eller något tillstånd. Det måste bli enklare att kunna uppfylla alla regler”, säger Petter Nyberg som är delägare i restaurang CG i Luleå.
NYHET Publicerad:

Högskoleutbildade börjar jobba för sent i livet

UTBILDNING Det tar längre tid för högskoleutbildade i Sverige att etablera sig på arbetsmarknaden jämfört med motsvarande grupp i till exempel Norge och Danmark. Det visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Den höga etableringsåldern påverkar de offentliga finanserna negativt och riskerar att ge individen en lägre livslön och pension än nödvändigt.
NYHET Publicerad:

Utmaningar för jobbskapare

GILLA JOBBSKAPARNA Under det första kvartalet i år startades 2 000 färre företag jämfört med motsvarande period i fjol. Det finns alltså en brist på jobbskapare, innovativa företagsamma människor, som vågar satsa och kan ge andra arbeten utan att hindras av skatter och andra pålagor. Daniel Andersson, som driver ICA Kvantum i Luleå, är en av Norrbottens viktiga jobbskapare.
NYHET Publicerad:

Dags att gå vidare i välfärdsfrågan

VÄLFÄRD I snart fyra år har frågan om vinstbegränsningar – i praktiken ett vinstförbud – helt dominerat debatten om vår gemensamma välfärd. Den har sugit att syre ur luften och den har skapat stora klyftor i politiken men även förtroendeklyftor mellan företagare och politiker.
NYHET Publicerad:

BillerudKorsnäs vässar varumärket för att locka till sig kompetens

KOMPETENS BillerudKorsnäs har ett stort rekryteringsbehov framåt, bland annat på grund av kommande pensionsavgångar. Företaget tar nu krafttag för jämställdhet och mångfald för att hitta de vassaste och få dem att stanna, enligt Joakim Särkijärvi, hr business partner på fabriken i Karlsborg.
NYHET Publicerad:

Tydlig attitydföränding höjer betyget

FÖRETAGSKLIMAT ”Just nu är vi inne i en expansionsfas och företagsklimatet i Piteå känns plötsligt väldigt positivt. Jag märker i kontakter med kommunen att det har skett en tydlig attitydförändring gentemot företagare.” Det säger Åsa Nilsson som har jobbat med camping i Sikfors under ett par decennier och är angelägen om att hembyn utvecklas positivt. 2014 blev hon även Årets Campingföretagare i Sverige.
NYHET Publicerad:

Ljummen inställning till glesbygdsföretag

FÖRETAGENS VÄLFÄRDSAVTRYCK Svantes Vilt & Bär bidrar med jobb och skattepengar till glesbygden utanför Boden. Företagaren Andreas Renberg hoppas få tillbaka mer från kommunen. Gensvaret är svalt. "Man är för centraliserade i tankesättet", säger han.
NYHET Publicerad:

Norrlandsföretagarna: "Flygstoppet är en ren katastrof"

INFRASTRUKTUR ”Flygstoppet är en ren katastrof för oss i den här delen av landet”, säger Jalle Svanberg, ordförande i Swedish Lapland som är regionens officiella företrädare för besöksnäringen. ”Samtidigt är konkursen kanske det bästa som kunde ha hänt. Nextjet har tyvärr fungerat väldigt dåligt under ett par år med inställda flygningar, trassel med tider och problem med bagagehantering. Jag hoppas naturligtvis att det kan bli en bättre operatör som tar över framöver.”
NYHET Publicerad:

Företagsklimatet lyfter i länet!

FÖRETAGSKLIMAT Åtta av Norrbottens 14 kommuner får ett högre betyg än fjolåret av sina företagare, sett till det samlade omdömet om företagsklimatet i kommunen.
NYHET Publicerad:

c/o Jokkmokk

FÖRETAGSAMHET Nyföretagsamheten, synen på företagande och andelen i arbete i Jokkmokk finns på 50-bästalistan för Sverige och det är intressant att den kommunala servicen har förbättrats avsevärt. 63 placeringar upp på ett år!
NYHET Publicerad:

Miljonsmäll med ny lastbilsskatt

LASTBILSSKATT Regeringen flaggar för ett omstöpt förslag till kilometerskatt för tunga fordon. Ett tungt ok att bära, för en annars positiv utveckling för Lassbyns Åkeri utanför Boden. Anders Andersson konstaterar att alla led får högre kostnader genom en kilometerskatt. "Allt blir dyrare. Till och med mjölken som måste köras med bilar till mejerier och sedan ut till butiker".
NYHET Publicerad:

Nyhléns Hugosons - ett företag i stark tillväxt

REKRYTERING "Det är en utmaning att ständigt försöka fylla på med personal som har just den kompetens som vi är ute efter. Alla aktörer måste aktivt hjälpas åt vid rekrytering av ny personal. Arbetsförmedlingen är en av dem", säger Annika Gåhlin, personalchef vid Nyhléns Hugosons med huvudkontor i Luleå.
NYHET Publicerad:

Företagen i Norrbotten väljer bort Arbetsförmedlingen

ARBETSFÖRMEDLINGEN Förtroendet för Arbetsförmedlingen vacklar. Bara 17 procent av företagen planerar att ta hjälp av myndigheten för att hantera kompetensbehovet de närmaste åren. Det visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Hela 79 procent av företagen i Norrbotten kommer framöver att välja bort Arbetsförmedlingen. ”Det är ett kraftigt underbetyg för myndigheten. Förtroendet är kört i botten”, säger Jan-Olov Nordström, regionchef för Svenskt Näringsliv i Norrbotten.
NYHET Publicerad:

Allt svårare för företagen i Norrbotten att hitta arbetskraft

REKRYTERINGSENKÄTEN 2018 Årets upplaga av Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät, den tionde i sitt slag, visar på ett omfattande rekryteringsbehov bland medlemsföretagen i Norrbottens län. 6 av 10 företag har försökt att rekrytera medarbetare under de senaste sex månaderna. Av dessa anser 68 procent att det varit svårt eller mycket svårt, vilket innebär en ökning med 16 procentenheter sedan rekryteringsenkäten senast genomfördes för två år sedan.