Högst på företagens önskelista står minskad regelbörda

Regelbördan i Sverige är stor. Varje år fyller företagen i runt 96 miljoner blanketter som 90 svenska myndigheter begär in. Företagen omfattas av en mängd lagar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd. Kostnaderna för svenska företag att administrera det statliga regelverket uppgick 2012 till ca 90 miljarder kronor enligt Tillväxtverket. Därtill kommer kostnader för skatter och avgifter samt för de investeringar som företagen behöver göra på grund av regler.

– Syftet med våra regler är allt som oftast gott. De har kommit till för att vi vill ha ett hållbart och rättssäkert samhälle och en väl fungerande marknad. Men pendeln får inte slå för långt. Med den enorma regel- och byråkratibörda och den detaljnivå som företagen möter i dag är det allt för svårt att se kopplingen mellan regeltillämpningen och syftet. Det gör i sin tur att förtroendet för systemet urholkas, säger Jan-Olov Nordström, regionchef på Svenskt Näringsliv i Norrbotten.

Regelbördan blir tyngre och tyngre

I stort sett alla politiker och partier säger sig prioritera regelförenkling och minskad administration, men trots det görs lite för att minska regelbördan och förenkla för företagen. Företagen upplever snarare att det försämrats. I Svenskt Näringslivs företagarundersökning 2017 svarade hela 64 procent att regelbördan har blivit tyngre än jämfört med för två år sedan. En bild som även bekräftas av Tillväxtverkets rapport ”Företagens villkor och verklighet 2017” där 24 procent av de 10 000 tillfrågade företagen anser att lagar- och myndighetsregler utgör ett tillväxthinder som ökat mellan 2014-2017.

Ett aktuellt exempel är de förändrade reglerna kring personalliggare. Syftet är att stävja svartarbete och fusk, men utvärderingar har visat att reglerna inte skapar den önskade effekten. Trots detta utökas reglerna från och med första juli till att innefatta fler branscher och ökad rapporteringsplikt. Men den nya lagen ska bland annat ägaren, dess maka/make och barn under 16 år registrera sin tid i verksamheten. All tid som läggs i verksamheten ska rapporteras oavsett om den är avlönad eller inte.

– Vi har flera verksamheter som ligger bredvid varandra. Ska vi skriva in och ut oss när vi springer emellan våra enheter? Eller när jag svarar i telefon hemma? För en företagare som ständigt ska vara tillgänglig är gränsen mellan att vara ledig och i tjänst väldigt tunn, konstaterar Petter Nyberg, restaurang CG.

Konkreta förslag på regelförenklingar

Trycket på att minska regelkrånglet är stort från näringslivet. En process för regelförenkling efterfrågas och man är kritisk till de konsekvensanalyser som görs då de ofta har betydande brister. Näringslivet regelnämnd (NNR) samlar över 300 000 företag i Sverige och har tillsammans med sina medlemmar tagit fram ett 72-punkts program med konkreta förslag på regelförenklingar.

– Ett bra första steg hade varit att göra ”Rättviksmodellen” till en norm. Där fungerar tillsynsarbetet på ett rådgivande sätt. Det har fått väldigt positiv respons i de kommuner där det tillämpats. Ett annat konkret förslag från vår bransch är att ta bort danstillståndet. Hur svårt ska det vara att ta bort en regel som alla är överens om kommer från en svunnen tid och har spelat ut sin roll, säger Petter Nyberg som även sitter i styrelsen för Visita Norrland.

Även väljarna förstår vikten av att minska företagens regelbörda. Enligt en undersökning som Inizio genomfört på uppdrag av Svenskt Näringsliv instämmer 72 procent av väljarna att ”de regler företag behöver följa borde vara färre och enklare”.

– Politiken måste presentera en sammanhållen plan och både näringsliv och andra berörda involveras. En minskad regelbörda skulle påverka företagens verksamhet positivt genom tidsbesparingar, kostnadssänkningar, ökad investeringsbenägenhet och minskad osäkerhet. Det leder i sin tur till mer framgångsrika företag och det behöver Norrbotten. Att förbättra regler för företag är något som ofta får mycket stora effekter, men som inte innebär någon större kostnad. Jag utgår ifrån att nästa regering tar sitt ansvar och lyssnar på väljarna och företagen och tar ett samlat grepp kring regelförbättring och agerar, avslutar Jan-Olov Nordström, Svenskt Näringsliv.