Höjda löner och lägre priser svårlöst ekvation

BORÖ Pannan har ett 25-tal anställda i Kalix där huvudkontoret finns. Ungefär lika många arbetar i Motala. I Bosnien finns ett 50-tal. Företaget startades av Bo Rönnkvist 1976, som döptes efter de första bokstäverna i för- och efternamnet. Då tillverkade man nästan bara värmepannor och senare ackumulatortankar. I dag har man ett bredare sortiment med främst olika värmeprodukter och har även bildat ett par fastighetsbolag.

Ellinor Rönnkvist är vice vd sedan snart tio år.

– Samtidigt som våra löner stiger successivt kan vi inte öka våra priser utan tvingas snarare att minska dem. Konkurrensen ökar allt mer på vår marknad och vi har konkurrenter som arbetar utifrån helt andra förutsättningar. Vi effektiviserar efter hand men det finns en gräns även i det avseendet. Som mellanföretag drabbas vi ju också när våra leverantörer lägger på priserna ytterligare, säger hon och fortsätter;

Ellinor Rönnkvist saknar ett långsiktigt tänk när det gäller lönesättningen. Hon efterlyser det hos motparten Metall när man ständigt talar om vad Sverige och företagen ska orka med.

– Vid vår fabrik i Bosnien har lönerna knappt ökat något under de tolv år vi varit verksamma där. De ligger 20 procent lägre än i Sverige. Här stiger de med två-tre procent varje år samtidigt som vi inte har haft någon inflation.

Enligt Bo Rönnkvist kan olika pålagor leda till att företaget flyttar mer av tillverkningen till Bosnien och han ifrågasätter också om Sverige har någon framtid som industriland om företagen allt mer ska utvecklas till sociala inrättningar.

– Treåriga avtal ger klarare besked om utvecklingen under en längre tidsperiod vilken underlättar all planering. Risken är bara att avtalen hamnar på en för hög nivå när parterna försöker gardera sig, säger Ellinor Rönnkvist.

När de centrala avtalen ligger klara väntar de lokala löneförhandlingarna och det kan betyda att det dröjer ytterligare en tid innan lönebilden är helt klar.

– När avtalen ligger klara centralt, så sätter vi oss ner med det lokala facket. Vi ansluter oss till vad man kommit överens om på riksplanet. Då tycker facket inte att man har fått något. Men vi försöker strikt hålla oss till den centrala överenskommelsen, säger Ellinor Rönnkvist.