Hur får vi efterföljare med ett vinstförbud för skolor?

– Det är svårt att säga att det kan gå åt pipan när man brinner för det man gör. Men de förutsättningar som Reepalu-utredningen ger skapar i praktiken ett vinstförbud. Med dessa förutsättningar hade vi aldrig startat Nya Läroverket och växt som vi har gjort, säger Magnus Selberg, vd Nya Läroverket i Luleå och fortsätter;

– Ändå är inte våra bekymmer värst utan att man kväver en kreativ och kvinnodominerande kunskapsindustri som ger goda resultat. Vad kan då komma efter oss? Hur ska vi kunna få några efterföljare?

Nya Läroverket som startades i Luleå 2006 av Magnus Selbergs mamma Gunvor Selberg. Det var kommunens första fristående grundskola som vuxit till två skolor för årskurserna 1-9 plus förskoleklasser. En på Bergnäset och en på Bergviken. Skolan har 700 elever, ett 90-tal anställda och omsättningen är cirka 70 miljoner. Utvecklingen har skett snabbt.

– Men blir Reepalu-utredningen också riksdagens beslut så får vi ett vinsttak på 273 262 kronor. Det är en rörelsemarginal på futtiga 0,4 procent och i praktiken ett vinstförbud, konstaterar Magnus Selberg.

– Samtidigt har man från politiskt håll i debatten skickligt lyckats övertyga stora delar av svenska folket om att välfärdsföretagens vinstmarginal är drygt 30 procent och inte fem till sju som det handlar om. För vår del bara drygt tre procent.

Tydliga brister i utredningen

– Med den lilla vinst som skulle tillåtas enligt Reepalus modell hade inte Nya Läroverket funnits. Hade vi ändå försökt starta skolan så hade det varit omöjligt att bygga upp verksamheten och expandera som vi har gjort. Det vore mycket svårt att få en styrelse att ta ansvar med de nu aviserade spelreglerna.

Magnus Selberg är övertygad om att en skolsatsning hade blivit en mycket kort saga. Han pekar på tydliga brister i utredningen.

– Den lönsamhet som vi och andra företag visar är ingenting som plötsligt uppkommit direkt efter start. Man bygger företag på samma sätt som tegelväggar. Sten för sten och så småningom har man förhoppningsvis något tillräckligt stabilt. Men utan vinstmedel som successivt kan investeras fungerar det inte, säger Magnus Selberg.

– Lönsamhet är något som skapas under företagets hela historia, ofta efter några inledande jobbiga år. Det verkar inte utredarna ha insett när de fastnat för det här vinsttaket som mer känns som ett vinstgolv.

Orättvist att ge sig på friskolorna

– Det känns väldigt orättvist att man ger sig på friskolor. Vore vi inte bättre än kommunala skolor skulle vi inte finnas kvar. Varför lägger man inte krut på att i stället undersöka vad som ger friskolor överskott och varför kommunala skolor inte ger bättre ekonomiska utfall. Det vore bättre för allmänheten än att man begränsar valfriheten genom att försämra möjligheterna att fortsätta driva friskolor. Och vem vet vilka skattemedel som i så fall skulle kunna frigöras.

Magnus Selberg påpekar också att man när det gäller Nya Läroverket ska komma ihåg att man faktiskt lägger över fyra miljoner mer på undervisningen än den beräknade undervisningspengen. Långt ifrån oviktigt när man jämför offentligt och privat.

Han befarar också ännu värre konsekvenser om politikerna beslutar om vinsttak för privata välfärdsföretag.

– Med det här förslaget trampar man inte bara oss på tårna. Men kliver över gränsen och trampar också på fritt företagande och vår marknadsekonomi. Var sätter man i så fall ner foten nästa gång? avslutar Magnus Selberg.