Mungipor pekar uppåt i glödheta Nya Luleå

– Nu pratar folk gott om staden. Attitydförändringar ger en framtidstro och invånarna är stolta över staden. Framgång föder framgång. På 90-talet var det väldigt mycket pajkastning och negativt.

Det säger Matz Engman vd för Luleå Näringsliv AB som till 51 procent ägs av det lokala näringslivet och till 49 procent av kommunen.

Förändringen märks också tydligt i Svenskt Näringslivs rankingar av företagsklimatet. Under många år hade Luleå stora problem att klara en plats på den övre halvan med landets kommuner - och gjorde det oftast inte heller. År 2004 var Luleå till och med på plats 237 av 290 kommuner. Djupt nere i gärdsgårdsserien med andra ord. Men för fyra år sedan kom en plötslig vändning och ett jättelyft till 80-nivån där kommunen sedan parkerat.

– Luleå Näringsliv jobbar med att skapa förutsättningar för tillväxt i befintliga företag och proaktivt med etableringar. Det är väl ingen tvekan om att när Facebook så småningom bestämde sig för satsningen i Luleå så förändrades också attityder. Mungipor ner blev mungipor upp och det tror jag till stor del förklarar de positiva siffrorna i nästan alla parametrar i mätningen av företagsklimatet, säger Matz Engman och fortsätter;

– Inte bara företagsklimatet blev bättre utan även förhållandet mellan invånare och synen på kommunen. Framtidstron ökade. Den positiva samsynen blev större. Och folk slutade snabbt prata om Facebook som ett nytt Stålverk 80 när man såg investeringarna och att etableringen blev verklighet.

Högt förtroende för politiker

En starkt bidragande orsak till att Nya Luleå växt fram är förtroendet för de ledande politikerna. Först kommunalrådet Karl Petersen (S) och nu efterträdarna Niklas Nordström (S) och Yvonne Stålnacke (S). Mätningen av företagsklimatet visar att man uppfattar kommunalpolitikernas attityder till företagsfrågor som bland de bättre i landet.

– Karl Petersen var ju mycket synlig och Yvonne Stålnacke har fortsatt i samma fotspår. Niklas Nordström har stort kontaktnät och förstår att ta plats utåt, framträder gärna och är aktiv i sociala medier, konstaterar Matz Engman.

– Men det har också hänt mycket positivt inom tjänstemannaorganisationen med mycket nytt folk i ledande befattningar även om man inte når samma värden som politikerna, påpekar Matz Engman.

För Luleå Näringsliv är förstås kontakterna utåt mycket viktiga och man lägger också ner ett stort jobb på närhetsarbetet.

– Vi arrangerar tillsammans med kommunalråden 40-60 företagsbesök. Stora som små. Och det har gett en bra effekt. Dessutom har vi företagsfrukostar med 250-300 deltagare en gång varje månad och kommunalråden är alltid med liksom många förvaltningschefer. Det skapar viktiga kontaktytor och ibland löser man också problem eller klarar ut frågor vid sittande bord. Även om nyetableringar uppmärksammas mest utåt så har det löpande arbetet med befintliga företag och deras tillväxt hög prioritet, understryker Matz Engman.

Konkurrensfrågan drar ner

Men allt är inte positivt. Konkurrensen från kommunen upplevs som besvärande av många företagare och kommunens syn på entreprenader får sämsta betyget i mätningen.

– Konkurrensfrågan har alltid dragit ner oss. Till viss del handlar det om renhållningen. När det gäller entreprenader är det en politisk fråga som jag inte vill kommentera.

– En stor offentlig sektor i förhållande till den privata ligger oss också i fatet vid mätningar av företagsklimatet. Men vi ska vara otroligt stolta över att vi har Luleå Tekniska Universitet och F21, två viktiga offentliga verksamheter som betyder mycket för vår utveckling.

Nu nöjer sig inte Luleå med platserna 77 från de båda senaste åren.

– Nej, vi ska inte stanna av. När det går som bäst ska man också arbeta hårdast. Något direkt uttalat mål för hur högt vi ska nå kommande år har vi ännu inte utan det är kommunen som ägare som ska ange ett sådant, slutar Matz Engman.