Ökad skatt på anställning minskar möjligheten att anställa

Mekinor Metall har tio anställda och omsätter runt 12 miljoner kronor. Vd Lennart Ohlsson skulle gärna anställa ett par personer till om löneavgifterna togs bort.

Löneavgiften är en dold avgift på arbete som ingår i arbetsgivaravgiften, men avgiften tillfaller inte den anställde som övriga sociala avgifter som betalas in utan den går till staten. Det är därför en extra skatt på anställning och lön som inte är kopplad till socialförsäkringssystemet. Löneavgiften har höjts successivt från 1,5 procent när den infördes 1995 till närmare 11 procent i dag. En smyghöjning ungefär som momsen som i början var någon procent, men i dag oftast är 25 procent. Staten drar in 193 miljarder kronor på den extra skatten.

– I den konkurrenssituation vi befinner oss är det jättesvårt att kompensera oss för alla nya avgifter och höjningar som beslutas. Vi säljer merparten av det vi producerar utanför Sverige där konkurrenter har lägre bruttolöner, inte samma skatter och avgifter och numera också toppmoderna maskiner. Dessutom har de blivit allt duktigare. Det betyder ett ökat pressat läge för oss i Sverige och varje procent av kostnadsökning blir allt svårare att ta igen, säger Lennart Ohlsson.

Den allmänna löneavgiften kan närmast jämföras med en slags fakturaavgift. Den ligger utanför allt annat men är ändå den största posten i arbetsgivaravgiften. Till och med större än avgifterna för föräldraförsäkring, sjukförsäkring, efterlevandepension och arbetsskada – tillsammans.

– Vi gör allt vi kan för att möta kostnadsökningar, men någonstans finns ett tak för vad vi inom industrin och andra inom näringslivet orkar med, säger Lennart Ohlsson.

Arbetsgivaravgifterna utgör 31,4 procent på lönen, men göms undan och märks inte på lönebeskeden eftersom arbetsgivarna betalar dem direkt på bruttolönesumman. Det blir företagarnas egen huvudvärk, så att säga. Därför har vi inte heller någon egentlig debatt kring att kostnaderna för förmånerna har minskat samtidigt som totala avgiften ligger kvar på tidigare nivå. Dessutom betalas den på hela löneunderlaget trots att sjukpenning exempelvis bara betalas ut på löner upp till 30.00 kronor.

I det här sammanhanget är det värt att notera att Norrbotten och Stockholm också drabbats hårdast av senaste årens skatteförändringar, enligt en beräkning som SCB har gjort. Man har utgått från 2014 års regler och konstaterat att skatteuttaget 2018 efter höjningar och minskningar ändå blir nästan 56 miljarder högre jämfört med om skatteförändringarna inte hade genomförts. Norrbotten har dessutom en något större skatteeffekt per sysselsatt individ än Stockholm med Gällivare och Kiruna i topp i landet tillsammans med Danderyd.

– Vi har effektiviserat vår verksamhet till det yttersta. Därför saknas marginaler för ytterligare skatte- och avgiftshöjningar, konstaterar Lennart Ohlsson, VD för Mekinor Metall i Kalix.