Sjukgymnaster med bolag kan bromsas av vinsttaket

Step In är ett gym- och sjukgymnastikföretag med basen i Piteå, men verksamheter på olika håll i norra Sverige.

– Vi har sex sjukgymnaster som jobbar på taxa mot landstinget. Samtliga har egna aktiebolag. Vi står för utrustningar. De svarar för viktig hälsovård som utifrån Reepalu-utredningens förslag om ett vinsttak på 7 procent av investerat kapital kan komma att omfattas av den så kallade välfärdsskatten i regeringens kommande proposition. Har de ett aktiekapital på 50 000 kronor så riskerar de att i princip bli utan vinster. Det vore ärligare av politikerna att säga att de förbjuder all privat vård än att man försvårar och försämrar för företagen för att få bort dem successivt.

Det säger Anders Eriksson som leder Step In, är engagerad i idrottsrörelsen - främst i Piteå IF Dam, när han inte försöker spela golf. Step In omsatte 25 miljoner 2016 och räknar med 30 miljoner i år, har 15 heltidsanställda och ett 40-tal som går på timme. Företaget har funnits sedan 1981 och planerar att öppna nytt på ytterligare två håll under 2017.

– Alternativet för välutbildade och duktiga sjukgymnaster som vill komma under vinsttaket kan bli att plocka ut höga löner, glida omkring i glassiga Mercedes-bilar eller satsa på onödiga utbildningar som de redan genomgått. Det känns inte företagsekonomiskt rimligt när de i stället kan skapa buffertar och bygga allt starkare egna bolag som utvecklas och exempelvis klarar svackor framöver.

– Visst, höga löner ger också det offentliga högre skatter, men den vägen känns som ett tämligen meningslöst och destruktivt alternativ för att till varje pris minska vinster. Är det verkligen sådana metoder medborgarna tycker att politiker ska pressa fram och därmed också riskera att ta kål på väl fungerande företag som en dag kan ha fått tillfälliga problem eller vill satsa på något nytt?

– Ska företagare lägga allt krut på att försöka få ner vinster i stället för att driva verksamheter på bästa sätt, utveckla idéer, expandera och skapa nya jobb?

Anders Eriksson betonar att driftformen privat eller offentlig inte säger ett dugg om kvaliteten och det är ju den som är viktigast för kunder och patienter. Reepalu-utredningen har ju helt tagit fasta på hur man ska straffbeskatta privata alternativ inom välfärden för att de ska bli så lite attraktiva som möjligt. Tanken är uppenbarligen att det ska leda till att de självdör eller att ingen anser det meningsfullt att starta upp nya företag inom sektorn.

– Man borde göra kvalitetsrevisioner både inom privat och offentlig sektor, tycker Anders Eriksson.

– Det vore bättre för enskilda individer än att jaga enskilda företagare som råkar göra lite vinst på hårt arbete. Visst, det finns enstaka avarter på företag som inte sköter uppgiften som man förväntar sig, men därifrån till att lägga en våt trasa över alla småföretag borde steget vara långt. Vi ska komma ihåg att tillväxten i landet till stor del skapas i mindre företag. Vill man uppmuntra till nystarter inom näringslivet måste folk som satsar både kapital och sig själva också kunna tjäna lite pengar. Det är ändå drivkraften.

– Det är klart oroväckande att även mindre företag med högutbildade, duktiga ägare och taggad personal kan få stryka på foten. Det kan ge bekymmer inte minst för en stor del av sjukvården med ökade köer, lägre kompetens och ännu sämre tillgänglighet för allmänheten. Så vill vi inte ha det! understryker Anders Eriksson vid Step In.