Vinsttak hot mot byn med friskola som nav

Marginalerna upplevs som ytterst små i dag för Berit Öhrvall som är rektor för friskolan Tankeborgen Svartlå Fria i Boden som drivs som en ekonomisk förening. Den startades 2008 ett år efter att den kommunala skolan hade lagts ner och barnen skjutsats åt andra håll.

Men de allra flesta återvände till omstarten som friskola med den lite ovanliga inriktningen på företagsamhet, natur och kultur. Satsningen har blivit ett lyft för hela byn med många småföretag. Men förverkligas Reepalu-utredningens förslag om i praktiken ett vinstförbud för små skolor utan egentligt operativt kapital så slår det direkt mot hela Svartlå.

– Ett vinststopp leder till att vi inte får göra de överskott som krävs för att kunna överleva på sikt. Vi har redan nu mycket små marginaler, berättar Berit Öhrvall och fortsätter;

– Lokalerna hyr vi av kommunen, men renoveringar och annat måste vi till stor del klara av själva. Vi tar förstås inte ut några vinster utan återinvesterar allt i verksamheten. Därför känns vinstdebatten lite overklig för oss.

Och det är vad man upplever runt om i landet i de allra flesta mindre friskolor som har startats sedan kommunerna inte känt att de orkat fortsätta driva skolor i mindre samhällen. Härifrån skickas inga pengar till kanalöar av kortsiktiga investerare. Drivkraften när man startat mindre skolor har i stället varit att klara byarnas överlevnad och att ge barnen en bra och nära skolmiljö.

Friskolan ger mervärden

I Svartlå har man lyckats väldigt bra. I dag finns 32 elever i skolan och 16 i förskolan. Svartlå Fria ger byn en samlingslokal och en matservering där även alla utanför skolan kan äta lunch. Friskolan är inte bara byns största arbetsgivare utan har även genererat företagshotellet Tanken med sex hyresgäster.

Skolan har blivit navet när en negativ utveckling har vänts. Lite ovanligt är att man redan från sex år till årskurs sex har företagsamhet på schemat. Dessutom som ett bärande ämne.

– Svartlå är en by med mycket företagande sedan en lång tid. Ska byarna leva vidare och folk bo kvar så är det ganska naturligt att satsa på eget arbete. Därför har vi också den inriktningen i skolan från tidiga år med tillverkningsgrupper, marknadsföring och ekonomi, förklarar Berit Öhrvall.

– Man lär sig vad man betalar för material, vad tillverkningen kostar, vad vi får in på försäljningen och vad som blir över – eller inte.En del av det som tillverkas säljs också i skolans kafé någon gång i månaden.

Några rekryteringsproblem verkar man inte heller ha.

– Samtliga lärare är utbildade och i stort sett alla bor också här i byn. Dessutom ser jag att unga härifrån utbildar sig till lärare för att senare kunna återvända till Svartlå, säger Berit Öhrvall.

Politiker är dåligt insatta

Det hotande mörka molnet är det vinsttak som i praktiken är ett vinstförbud som Reepalu-utredningen föreslår.

– Kan vi inte finansiera verksamheten långsiktigt och göra överskott så kan vi inte ha kvar personal och når ganska snart smärtgränsen. Vi har redan fått det lite krävare. När skolpengen omfördelades genom att man ger mer till skolor med föräldrar med låg utbildning eller föräldrar födda utomlands drabbades vi negativt. Här bor många högutbildade och få är barn till utlandsfödda föräldrar.

– Jag tycker att en del politiker och andra är dåligt insatta i vad som är en vinst. Det är klart att verksamheter måste ge överskott, annars blir det ju konkurs! avslutar Berit Öhrvall.

Varför heter skolan Tankeborgen och företagshotellet Tanken? Jo, namnet kommer från en liten stuga med ett minimalt kafé som låg nära skolan och företagshotellet i Svartlå.