Fiskala skatter i gröna kläder – miljöskatter utan miljöeffekt

NYHET Publicerad

SOMMARKRÖNIKA En sann miljövän måste rimligen förespråka styrmedel och miljöpolitik som har en reell effekt på miljön. Det är rimligt att den som förespråkar införande av nya miljöskatter kan redogöra för de effekter som skatten får för både välfärd och miljö.

Robert Lönn

Robert Lönn

Foto: Ernst Henry Photography AB

Trenden är att allt fler punktskatter införs med miljöskäl som huvudargument. Ett första steg, innan en miljöskatt införs, bör vara att utröna vilket styrmedel som är det mest ändamålsenliga för det aktuella miljöproblemet. Vid valet av styrmedel bör det tas hänsyn till om andra styrmedel träffar samma miljöproblem, något som annars kan leda till en ineffektiv och kontraproduktiv dubbelreglering. Syftet med en miljöskatt är att öka miljörelateringen av skattesystemet i de fall det är motiverat av miljöskäl.

Runar Brännlund, professor i nationalekonomi vid Umeå universitet, har på uppdrag av Svenskt Näringsliv skrivit rapporten Greenwash – En analys av svenska miljöskatters effektivitet.

I rapporten undersöks tre så kallade miljöskatter särskilt: kemikalieskatten, flygskatten och bonus malus-systemet för fordon. Och det visar sig att de skatter som säljs in med miljöargument vid en närmare granskning inte är några riktiga miljöskatter. Deras funktion är snarare att skapa skatteintäkter än att komma till rätta med miljöproblem.

Ett exempel på en grönmålad skatt är kemikalieskatten som syftar till att minska förekomst, spridning och exponering av farliga flamskyddsmedel i viss elektronik och i vitvaror. Skattens utformning är flera tydliga brister så som bl.a.:

  • De kemikalier som träffas av skatten regleras av gemensamma EU-regler och kräver godkännande för att användas. Skatten innebär dubbelreglering.
  • Skatten beräknas på varans vikt, oavsett mängden kemikalier i produkten.
  • En produkt som regleras av kemikalieskattelagen, exempelvis en bärbar dator eller en tvättmaskin, debiteras med kemikalieskatt oavsett om varan innehåller de brom-, klor- och fosforföreningar som skatten är tänkt att träffa. En vara som inte håller de aktuella kemikalierna måste betala 10 % av den fulla skatten som annars skulle ha debiterats.
  • Försäljningar som sker från utländska företags distansförsäljningar till svenska privatpersoner undantas från skatten. Det innebär att ett svensktillverkat kylskåp inte debiteras någon kemikaliskatt om det fraktas och säljs från exempelvis Danmark till en privatperson i Sverige. Däremot tas kemikalieskatt ut om samma vara säljs inom Sverige.

För att adressera negativ miljöpåverkan måste den politiska diskussionen om miljöskatter bygga mer på fakta och mindre på önsketänkande symbolpolitik. Runar Brännlunds rapport visar att det finns all anledning att utvärdera och ompröva de skatter vi i dag kallar miljöskatter.

”Grönmålning” av skatter skapar trovärdighetsproblem gentemot medborgarna, som får svårt att ta miljö- och klimatpolitiken på allvar om den inte är effektiv och riktar in sig på källan till problemet.

Länkar

Rapporten ”Greenwash? En analys av svenska miljöskatters effektivitet” finns att läsa här. https://www.svensktnaringsliv.se/fragor/konkurrenskraftiga-skatter/greenwash-en-analys-av-svenska-miljoskatters-effektivitet_712470.html

Professor Runar Brännlunds debattartikel ”Flygskatten och bonus-malus saknar effekt” finns att läsa här: https://www.svd.se/professor-flygskatten-och-bonus-malus-saknar-effekt

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så arbetar Tierps kommun för ett bättre företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT Hallå där Sara Sjödal, Kommunstyrelsens ordförande i Tierps kommun. Genom organiserade företagsbesök jobbar ni i kommunen för att skapa en god dialog mellan politiker och företagare, något som är en viktig beståndsdel för att skapa ett varmt företagsklimat. Vad är det som är nytt med det här arbetet?
NYHET Publicerad:

Svenskt Näringsliv presenterar reformförslag för svensk skola

UTBILDNING Trots en arbetslöshet på 9,5 procent finns stora svårigheter att hitta kompetent arbetskraft i Södermanland. Om möjligheterna för alla att få jobb ska förbättras krävs det att kunskapsnivåerna i skolan ökar. Därför föreslår Svenskt Näringsliv höjda krav på lärarutbildningarna, en nationell skolpeng samt satsningar för att höja kunskapsnivån hos såväl låg- som högpresterande elever.
NYHET Publicerad:

Flygtekniker David tävlar i WorldSkills

YRKESTÄVLINGAR David Petersson vann grenen Flygteknik på Yrkes-SM förra året. I slutet av augusti är det dags att packa väskan och ta sig ända till Kazan i Ryssland och WorldSkills 2019. Sverige har drygt 30 tävlande med i årets WorldSkills.
NYHET Publicerad:

Företagarna berättar och kommunen lyssnar i Sollentuna

FÖRETAGSKLIMAT ”Nyckeln till ett gott företagsklimat är samverkan mellan företagen och politiken. Då behövs en god dialog och det är viktigt att alla partier deltar i den”, säger Peter Werner vd för Sollentuna. Det var konstruktiva samtal när politiker, tjänstemän och företagare träffades på Scandic Star i Sollentuna för att diskutera företagsklimat på Walk & Talk som arrangerades av Svenskt Näringsliv och Sollentuna kommun.
NYHET Publicerad:

E-tjänst ur funktion i tre år

DIGITALISERING Hälften av företagen använder e-tjänster i sina kontakter med hemkommunen och det finns en önskan om fler digitaliserade tjänster. Utvecklingen varierar dock rejält mellan olika kommuner i Stockholms län.
NYHET Publicerad:

Zinkgruvan Mining verkar på 1300 meters djup

ENTREPRENÖRSKAP På ytan ser det ut som ett vanligt industriområde. Kanske att de skorstensliknande gruvlavarna avslöjar vad som döljer sig långt under jordytan. Följ med till Zinkgruvan strax utanför Askersund och företaget Zinkgruvan Mining.
NYHET Publicerad:

Företagsklimat i fokus på Sjöstadslunch

Det bjöds in till Sjöstadslunch på Coffice i Motala. I fokus stod den årliga enkätundersökning som mäter företagsklimatet på kommunnivå, och gästade, det gjorde Svenskt Näringslivs Sofia Sjöström.
NYHET Publicerad:

”Jag har alltid velat bli entreprenör”

UNG FÖRETAGSAMHET För Ida Norström var valet att starta företag självklart. Med en tydlig affärsidé växer verksamheten stadigt, och målen är högt satta. "Jag tänkte först att man inte kan starta ett företag när man är så ung, men efter att ha läst entreprenörskapskurser och drivit ett UF-företag under gymnasietiden kände jag att jag inte behövde vänta", säger Ida.
NYHET Publicerad:

Sala siktar högt

FÖRETAGSKLIMAT Sala kommun har högst andel företagsamma människor i Västmanland. Därmed har kommunen all anledning att satsa på ett bättre företagsklimat än n vad de får i årets enkätundersökning som Svenskt Näringsliv har gjort. Där ger de tillfrågade Salaföretagen kommunen betyget 3,1 vilket är knappt godtagbart. Men efter ett par röriga år internt i organisationen tror nu kommunledningen på bättring.
NYHET Publicerad:

Stjernsunds Gård – så mycket mer än ägg

ENTREPRENÖRSKAP Från att ha varit en renodlad spannmålsgård är Stjernsunds Gård i dag så mycket mer. Tack vare att ägarna vågat satsa, trots flertalet stora utmaningar, är man i dag inte alls lika sårbara som tidigare. "Nu är nästa generation på väg in i företaget, det känns riktigt bra", säger Mikael Gilbertsson, ägare.
NYHET Publicerad:

”Liberala värderingar står på spel i EU-valet”

EU-VALET Karin Karlsbro räds inte att kalla sig själv för Sveriges mest Europavänliga kandidat i EU-valet. Som Liberalernas toppnamn och tidigare egenföretagare vill hon värna om ett fördjupat EU-samarbete med fokus på klimatet och stark konkurrenskraft för svenska företag.
NYHET Publicerad:

"Vi vill att EU skriver fler frihandelsavtal"

EU-VALET Hallå där, Elin Jensen, som kandiderar till Europaparlamentet för Sverigedemokraterna. Vi på Svenskt Näringsliv vill veta hur kandidater från länet ser på EU:s förhållande till företagsamhet, entreprenörskap och villkoren för Sveriges företag. Vilka frågor med kopplingar till näringslivet skulle du vilja driva i EU?
NYHET Publicerad:

Dags att lyfta säkerheten för svenska företag

GÄSTKRÖNIKA "Företagandet i Sverige har kommit lång väg och allt som oftast är det en fröjd att få driva eget. Men säkerhetsfrågan måste prioriteras och regelkrånglet måste minska för att människor ska våga och orka att starta och driva företag". Det skriver Peter Simonsson, VD Stjärnurmakarna, i sin gästkrönika.
NYHET Publicerad:

I Strängnäs har alla ansvar för företagskontakterna

FÖRETAGSKLIMAT Nu finns det klara indikationer på att Strängnäs kommer att avancera i Svenskt Näringslivs ranking i september. I det sammanfattande omdömet från enkätundersökningen som precis har publicerats får kommunen sitt högsta betyg genom tiderna. Kommunpolitikernas attityder är en punkt där betyget förbättrats. "Filosofin är att alla kommunens medarbetare har ett ansvar för företagskontakterna. Det har vi lärt oss bland annat av Solna", säger Jacob Högfeldt (M), kommunstyrelsens ordförande.
NYHET Publicerad:

Flen ”tussar på” för att förbättra företagsklimatet

FÖRETAGSKLIMAT "I Flen är det tusen små steg som styr arbetet med att förbättra företagsklimatet. Vi ”tussar på” och tar inga jättekliv i Svenskt Näringslivs ranking. Långsiktiga och stabila satsningar är vår framgångsmodell", säger Mikael Larsson, näringslivschef i Flens kommun.
NYHET Publicerad:

Skilda åsikter i årets enkät

FÖRETAGSKLIMAT Årets enkät har besvarats av både företagare och kommunpolitiker. På alla frågeområden sätter politikerna högre betyg än företagen. Särskilt stora skillnader finns bland annat i synen på hur upphandling, dialog med kommunledningen samt tillämpningen av lagar och regler fungerar.
NYHET Publicerad:

Framtidsdialog med politiker och företagare om företagens betydelse för Sverige

VÄLFÄRDSSKAPARNA Kompetensförsörjning, myndighetsutövning, regelkrångel och flexibiliteten på arbetsmarknaden är fyra politiska områden som påverkar svenska företags möjligheter att fortsätta växa i Stockholm. Det framkom när politiker och branschorganisationer, tillsammans med Svenskt Näringsliv besökte åtta företag i Stockholms län under fredagen. ’’Utan företag har vi inte någon välfärd”, säger Camilla Brodin, riksdagsledamot för Kristdemokraterna.
NYHET Publicerad:

Långsiktighet och stabilitet lyfter Gnestas företagsklimat

FÖRETAGSKLIMAT I rankingen har Gnesta varje år sedan 2012 placerat sig bland de 100 bästa av landets 290 kommuner. Allt pekar nu på att man nästa gång, i september, förbättrar sin position från fjolårets plats 58. Långsiktighet och stabilitet är några centrala ord när kommunstyrelsens ordförande Johan Rocklind (S) ska förklara Gnestas goda företagsklimat. "Det gäller att hela tiden blicka några år framåt", konstaterar han.
NYHET Publicerad:

Bättre företagsklimat i Stockholms län

FÖRETAGSKLIMAT Tolv kommuner går framåt och sju backar. Det område som genomgående får lägst betyg är kommunernas upphandlingar. Även kompetensförsörjningen är fortsatt en stor utmaning för länets företag. Det visar Svenskt Näringslivs årliga enkätundersökning om företagsklimatet i Sveriges 290 kommuner. Över 30 000 företagare, varav nästan 3500 från länet, har satt betyg på sin kommun.
NYHET Publicerad:

Bilden klarna och Gotland rör sig i rätt riktning

FÖRETAGSKLIMAT I dag presenterar vi resultatet från den årlig enkätundersökningen av landets företagsklimat. Över 30 000 företag har svarat och rekordmånga kommuner får ett gott betyg. Gotländska företag svarar som tidigare år utförligt i den öppna delen av undersökningen. Genom att beskriva de situationer man hamnat i i sina kontakter med myndigheterna tydliggörs också möjliga lösningar på låsningar.