Hem kära hem

I en förenklad ekonomisk modell skulle man kunna tänka sig att företagaren sätter sig ner och gör en rationell kalkyl om var det är bäst att starta sitt företag. Så fungerar det inte, särskilt inte för mindre nystartade företag. De tenderar att startas hemmavid, där företagaren bor.

I samma förenklade modell skulle det här kunna leda till att företagen går sämre än de annars skulle ha gjort. De kanske startar på ”fel” plats, på grund av en ologisk hemmakärlek. Företagaren kanske istället borde försöka vara lite mer rationell och lägga sin etablering på en bättre plats.

Men när Sorenson undersöker hur nystartade företag utvecklas så finner han ett intressant mönster. De företagare som har bott länge på den plats där företaget startar är mer framgångsrika än företagare som har bott på platsen kortare tid.

För de geografiskt etablerade nyföretagarna är för det första chansen större att företaget överlever och för det andra är de årliga vinsterna också högre. Den här effekten är i samma storleksordning som om företagaren har tidigare branscherfarenhet eller inte.

Tolkningen är att om man är geografiskt etablerad så har man tillgång till ett större socialt nätverk. Något som har betydelse när resurser ska uppbådas till företaget, exempelvis kapital, men också bra kunder, pålitliga leverantörer och skickliga anställda. Allt sådant underlättas om man kan använda det vardagliga sociala nätverk som geografiskt etablerade individer har tillgång till.

Lärdomen för entreprenören blir att vårda sitt nätverk. Heja på folk i kön på ICA, lär känna de andra föräldrarna på förskolan, ta en pratstund när du stöter på en gammal klasskompis.

Och råkar du vara nyinflyttad, då får du försöka kompensera genom att heja och lära känna dubbelt så mycket.