Kvinnligt företagande – nej tack?

Nej, det är förstås satsningar på att fler kvinnor ska driva företag de menar. Det görs olika satsningar för att öka just andelen kvinnor men när vi tittar i statistiken är utdelningen dålig. Andelen kvinnor som är företagare är betydligt lägre än andelen män. Och vad värre är, i Svenskt Näringslivs rapport Företagsamheten 2018, som släpps i sin helhet på måndag, kan vi se att nyföretagsamheten bland kvinnor i Örebroregionen faller och ligger på den lägsta nivån på 10 år. Det blir med andra ord inte bättre. Det är konstigt att det inte händer något trots alla fina ord och lovvärda projekt som är nedskrivna i diverse tillväxtstrategier och utvecklingsplaner. Men det är nog som en tidigare chef sa en gång – det går inte att administrera fram tillväxt.

Lyckligtvis är jag övertygad om att det finns lösningar som på några års sikt kan vända trenden om bara rätt förutsättningar ges. Och då tänker jag inte på de där fina strategierna och planerarna utan på det som faktiskt gör skillnad. Ung Företagsamhet, Drivhuset och Nyföretagarcentrum är några exempel på organisationer som ger nya entreprenörer chansen testa och stöd genom coachning under de första stegen som företagare. Könsfördelningen inom dessa verksamheter är jämn. Med tanke på att denna typ av stöd ökar sannolikheten att unga fortsätter som företagare senare i livet så hoppas jag att vi på sikt återigen ser en positiv utveckling när det gäller nyföretagsamheten hos alla.

Nu undrar säkert vän av ordning varför företagsamheten bland kvinnor går ner trots de fina resultaten från ovan nämnda organisationerna. Jag tror förklaringarna är flera. Vi ser inte full effekt av dessa verksamheter än. När det exempelvis gäller Ung Företagsamhet är de som deltar i deras utbildningsprogram unga – de går på gymnasiet – och få har tagit nästa steg än. Vi vet dock från tidigare undersökningar att de som drivit företag inom ramen för Ung Företagsamhet i större utsträckning startar andra företag senare i livet. Kan vi nå samma andel företagsamma bland kvinnor som bland män har vi kommit långt.

Det finns dock ett annan och mycket viktigt förklaring till den trista utvecklingen. Det vanligaste är att de som startar företag gör de i branscher de kan. Skomakaren blir vid sin läst. Följaktligen startar många kvinnor företag inom vård-, skola- och omsorgsbranscherna. Här ser vi dock en dramatisk förändring. Senaste året har de nyföretagsamma i välfärdssektorn blivit färre samtidigt som de som lägger av blir fler. Förklaringen är lika enkel som trist. För många politiker är dessa företagsamma personer inte önskvärda. I alla fall inte som företagare. Det slår extra hårt mot kvinnodominerade branscher och mot det hjälper varken fina tillväxtstrategier eller vackra utvecklingsplaner.
Läs också: Rapport: Välfärdsföretagare allt färre