Succéinnovation för hundar ledde till patenttvist

Inspiration, kunskap och uthållighet i all ära. Ibland kan ett dåligt samvete vara den bästa sporren för att kläcka idéer. Karlskogabon Nina Ottosson har alltid haft hundar som hon rest runt i landet och tävlat med. Men när hon, i slutet av 1980-talet, fick två döttrar blev hennes två Bouvier des Flandres lätt försummade.
– Det var förståeligt att hundarna kom i skymundan, men samtidigt var det frustrerande. Jag började fundera på hur jag på ett enkelt sätt kunde aktivera dem mentalt, vilket är viktigt för att undvika att de blir problemhundar, säger Nina Ottosson, som vid tillfället arbetade natt som sjukvårdsbiträde på lasarettet.

Sedan barnsben hade hon ständigt uppfunnit nya saker. Den första hundanpassade innovationen var en kula som fylldes med godis, ett sätt att stimulera djurets hjärnaktivitet. Kulan följdes av ett pussel, eller aktiveringsspel, som Nina Ottosson kallar det. Fler aktiveringsleksaker kom till av bara farten.
– Jag startade ett företag eftersom jag märkte att det fanns ett intresse för innovationerna. Ingen bank trodde på mig och folk sa att jag var galen som sysslade med hundleksaker. Tålamodet sattes på prov. Jag reste runt på hundmässor i nästan tio års tid innan försäljningen lossnade, säger hon.

Till slut blev det ohållbart att både arbeta på lasarettet och driva ett företag. Nina Ottosson var tvungen att göra ett val och bestämde sig för att ägna all energi på sina innovationer. Men när satsningen väl var inledd insåg hon att den ensamma uppfinnarens arbete inte enbart handlar om innovationslust och entreprenörsanda.

– Tidigt förstod jag vikten av att skydda innovationerna. Jag gjorde en tabbe redan från början när jag läste på och skrev patentansökningarna helt själv. Det resulterade i att jag ständigt fick tillbaka svar med uppmaningar till ändringar. I Sverige är det väldigt nog hur man skriver ansökan, man är tvungen att rätta om det står ”de” istället för ”dem”. Jag tycker att Patent- och Registreringsverket i Sverige är lite för petiga med det där.

Efter några år anlitade Nina ett patentombud som hjälpte henne att skriva ned det skydd hon önskade.

– Jag blev överraskad över hur lång tid det faktiskt tar innan ett patent godkänns. Dessutom blir årsavgifterna högre för varje år, både utomlands och hemma. Man får utan tvekan räkna med att det kan kosta uppemot en miljon kronor att skydda en idé under många år i flera länder.

Betydligt allvarligare problem väntade dock runt hörnet för den nykläckta företagaren. I mitten av 1990-talet började ett brittiskt företag importera lådvis med hundkulor från Nina Ottossons företag. Men en dag slutade företaget köpa produkten.
– Då upptäckte jag att de hade börjat kopiera min uppfinning. Jag tog hjälp av advokater och efter en lång process fick det brittiska företaget till slut betala ersättning till mig.
LÄS HELA ARTIKELN HÄR