Hur lågt förtroende klarar Arbetsförmedlingen?

Rapporten är den femte i serien ”Ett Utmanat Sverige” och författad av Edward Hamilton, Arbetsmarknadsexpert vid Svenskt Näringsliv. I rapporten beskrivs Arbetsförmedlingens omfattande verksamhet hur myndigheten misslyckas med att leva upp till de förväntningar som ställs på punkt efter punkt. Det framtagna reformprogrammet baseras bland annat på internationella exempel och består av fyra huvudsakliga reformpunkter – Arbetsförmedlingen bör renodla programinsatserna, stärka myndighetsutövningen, öka transparensen och förbättra resultaten.

Ett minskat förtroende

I den framlagda rapporten presenteras statistik som stärker bilden av en myndighet som inte klarar av sitt uppdrag och som resultat – inte längre har något förtroende. När Kantar TNS i fjol frågade svenska folket om de hade förtroende för Arbetsförmedlingen svarade bara en procent ja. Även i de fackliga leden vacklar stödet. Hela 70 procent av LO:s medlemmar saknar förtroende för Arbetsförmedlingen. Så sent som i februari i år presenterade Arbetsförmedlingen egna mätningar som pekade på betydande förtroendeproblem bland såväl arbetssökande som arbetsgivare. Hur låga förtroendesiffror krävs innan man låter myndigheten – i nuvarande form - gå i pension?

Östgötska företag väljer bort Arbetsförmedlingen

Regeringen säger sig vilja utveckla Arbetsförmedlingen till en ”matchningsspecialist” inom de närmaste åren, men rapporten synliggör att förutsättningarna för detta är mycket dåliga.

Andra aktörer har trätt fram och tar nu stor plats som rekryteringsverktyg. Till exempel har flera fackliga organisationer börjat med egen förmedlingsverksamhet, både IF Metall och Kommunal har startat egna CV-databaser. Unionen å sin sida erbjuder sedan en tid ”Linked In-granskning” till sina medlemmar där facket ger råd och tips om hur en medlem lägger fram sin CV-profil.

Siffrorna ur Svenskt Näringsliv Rekryteringsenkät 2018 stärker bilden av andra rekryteringsverktyg som förstahandsval när det kommer till att anställa, informella kontakter och sociala medier var de dominerande rekryteringsvägarna som uppgavs av företagen. 42 procent av företagen i Östergötland uppgav att de försökt att rekrytera via Arbetsförmedlingen under de senaste sex månaderna, en något lägre siffra än rikssnittet. Samtidigt planerar endast 17 procent av de östgötska företagen att använda sig av Arbetsförmedlingen för att hantera kompetensbehovet under de kommande åren, med andra ord kommer nästan 8 av 10 att välja bort Arbetsförmedlingen som rekryteringskanal framöver.

Sofia Bengtsson