”Något håller på att hända” – Sverige måste effektivisera och förenkla

Svenskt Näringslivs ordförande och tidigare Scania-chefen Leif Östling kom till Norrköping för att prata och lyssna om vilka utmaningar Sverige står inför. Eftersom det är entreprenörer och företagare som driver Sverige framåt och skapar jobb, ligger landets framtid hos just dem. Östling poängterar att dessa företag nödvändigtvis inte måste vara stora. Det är inte storleken på företaget som avgör, utan det handlar om kreativitet och att våga satsa. Dessa drivna företagare och entreprenörer hålls tyvärr tillbaka av regeringen som kommer med idéer som inte alltid är helt genomtänkta, så som högre skatter och försvårande av företagande i form av Reepalu-förslaget och nya 3:12-regler.

Vi hör ofta att det går bra för företagen och att det inte går någon nöd på företagarna. Att de har högre och högre omsättning, vilket inte är fel. Men man tar då inte med i beräkningen att även kostnaderna ökat. Vilket innebär att vinstmarginalen har minskat. Företagarna får inte per automatik mer pengar över i och med en högre omsättning. Felet man ofta gör är att man inte ser till hur alla verksamheter fluktuerar i en ekonomisk upp- och nergång över tid. När man säger att det går bra för företagen har man ofta stirrat sig blint på deras uppgångar, men man tänker inte på att det innan har varit en period med sämre ekonomi eller att det kommer komma sämre tider framöver. Med de förslag som på senare tid har lagts på bordet tillåts inte företagen tjäna pengar som de kan återinvestera i företaget för sämre tider.

Näringslivet har i stort vetat detta länge. Men det verkar som att det på något sätt har förbigått den offentliga sektorn, som framöver kommer stå inför en utmaning att finansiera arbetet. Som det har sett ut hittills har man höjt skatterna för att finansiera verksamheterna. Men tillslut kommer skattebetalarna att säga ifrån. Man kan undgå detta stora slöseri genom att stötta näringslivet istället för att motarbeta. Dessa tankar är inte helt nya, men det råder en politisk byråkrati i Sverige som medför en väldigt stor problematik i att åstadkomma en förändring.

Politikerna verkar heller inte intresserade av att göra något åt saken, eftersom omstrukturering inte kan ske under ”deras” mandatperiod. ”Politiker kommer och går, men tjänstemännen består”, så det kanske är dags att se om andra kan åstadkomma den förändring som politikerna inte vill, kan eller orkar genomföra.

Vi ser dessutom att det sker en urholkning av de mindre orterna i Sverige. Den yngre generationen, de som är framtiden flyttar till större orter. Snittåldern i de mindre orterna höjs och kompetensen minskar samtidigt som snittåldern i de större orterna sjunker och kompetensen ökar. Detta ökar segregationen mellan landsbygd och storstad ytterligare.

Medicinen på mycket av detta heter utbildning och infrastruktur. Det gäller att förenkla och effektivisera. De ungdomar som idag läser ett yrkesförberedande program på gymnasiet ska få läsa kurser som är relevanta för just det yrket. Många av dessa gymnasieelever är inte intresserade av att läsa vidare på universitet eller högskola, vilket till viss del gör det onödigt att läsa universitetsförberedande kurser. Man måste även finna ett sätt att få in näringslivet i utbildningen och få in mer arbetsplatsbasserat lärande, där elever får komma ut och se hur det faktiskt ser ut, och där både näringslivet och elever får en bild av varandra och knyta kontakter. Även om man får med sig lite praktiska kunskaper från skolan, är det mesta man lär sig, rent yrkesmässigt teoretiskt. Det heter ju yrkesförberedande studier. Den praktiska delen lär man sig ute på företagen, via praktik eller praktiska schemalagda moment i undervisningen.

Även skolverkets läroplan är något som man bör förenkla. I grunden är läroplanen en bra sak för att säkerställa en likvärdig nationell utbildning. Denna läroplan måste dock matchas mer med verkligheten. Läroplanen ska vara en bra bas och en grund att stå på, men som det ser ut i dagsläget för många skolor runt om i landet är den alldeles för stor och omfattande. Det är svårt och väldigt tidskrävande att tolka läroplanen på ett sett så det fungerar för skola samt dess pedagoger och elever. År 2020 kommer det saknas 1 000 000 människor inom teknik- och industribranschen, och det kommer bli svårt att möta näringslivets efterfråga på arbetskraft. Inte på grund av brister i den pedagogiska utbildningen, utan på grund av den politiska byråkratin som råder i Sverige och en läroplan som är allt för omfattande, och ger lite utrymme att röra sig på, trots rätten att tolka det som läroplanen tar upp. Man kan även se att infrastrukturen har en stor roll i det hela. Med en bredare, snabbare och effektivare infrastruktur kommer flera kunna röra sig över större geografiska områden, vilket skulle kunna minska den urbanisering vi ser idag och öka samarbetet mellan kommuner och regioner.

David Hill