Vi tar tempen på Östergötland

Ekonomifakta, Svenskt Näringslivs egen källa till snabb information om samhällsekonomin, sammanställer löpande regional statistik. En närmare titt på Östergötland avslöjar att regionen har haft en något avkylande effekt på övriga landets högkonjunktur, särskilt vad gäller tillväxt och sysselsättning.

Hög BRP, men lägre tillväxt

Den regionala motsvarigheten till BNP kallas för bruttoregionprodukt (BRP). Det visar hur mycket som produceras i ett visst län under ett år. I Östergötlands län uppgick BRP till 387 000 kronor per invånare år 2016, vilket var den sjunde högsta nivån av Sveriges 21 län.

BNP per capita-tillväxten har varit relativt svag i Sverige under 2000-talet. I genomsnitt 1,5 procent om året. Räknar man från tiden efter finanskrisen, från 2009 och framåt, är siffran högre, 1,9 procent, men även det är faktiskt en ganska blygsam tillväxt givet att perioden inbegriper återhämtningsfasen efter den djupa finanskrisen. Tillväxten i Östergötland har varit något lägre än i riket som helhet, i genomsnitt 1,4 procent om året under perioden 2000-2016. Ser man endast till perioden från 2009 och framåt har tillväxten varit ännu lägre, 1,2 procent.

Tjänstesektorn tar över

Över tid har tjänstesektorn blivit alltmer betydelsefull för ekonomin i Östergötlands län. År 2000 svarade tjänsteproduktionen för 36 procent av BRP. 2016 var andelen uppe i 41 procent. Andelen varuproduktion har minskat till 26 procent, vilket dock alltjämt är mer än riksgenomsnittet. Cirkeldiagrammet visar fördelningen mellan de olika sektorernas bidrag till BRP.

Befolkningen ökar snabbast i Norrköping

Mellan 2013 och 2016 ökade befolkningen med 3,3 procent i Östergötlands län, vilket var strax under rikssnittet på 3,6 procent. Av länets kommuner upplevde Norrköping den snabbaste befolkningstillväxten under perioden med 4,2 procent.

Utanförskapet störst i Motala

Arbetsmarknaden i Östergötlands län har i likhet med många andra landsdelar upplevt en positiv utveckling i konjunkturuppgången. Sysselsättningsgraden uppgick till 65 procent under 2017. Detta var något högre än den nivå som gällde innan finanskrisen, dock alltjämt under rikssnittet på 68 procent. Av samtliga inskrivna arbetslösa i Östergötlands län är idag nästan hälften födda utanför Europa.

Utanförskapet, det vill säga hur stor andel av befolkningen som försörjs av bidrag, har under senare år tenderat att sjunka något i Östergötlands län. Andelen ligger dock fortfarande en bit över riksgenomsnittet och variationerna mellan länets kommuner är tämligen stora. Högst är andelen i Motala.

Sofia Bengtsson