Hårt arbete, låg lön, mycket kärlek bakom skolbygge

– Att bygga skola innebär en massa hårt arbete, till lite lön men mycket kärlek och tillfredsställelse i att skapa en god lärmiljö för barnen. Det finns inga så kallade övervinster i Montreprenör AB. Årligen investeras i goda lärmiljöer, utbildning för pedagogerna, god och hälsosam mat samt hög lärartäthet.

För en tid sedan röstade riksdagen ner förslaget om att införa ett vinsttak, efter en lång och infekterad debatt.

– Det som oroar mig är att retoriken i debatten har varit och är fortsatt förvirrande. Få politiker förstår skillnaden mellan vinst och vinstuttag samt vinst baserat på operativt kapital. Med förslaget om en tillåten vinst på sju procent av det operativa kapitalet, i vårt fall cirka 20 000 kronor per år, som regeringen gick fram med hade det tagit 15 år för oss att bygga vår skolgård som efter bara några års planerande och sparande är på plats.

Regeringspartierna och Vänsterpartiet vill istället göra friskolorna till en valfråga. Camilla Samuelsson är bekymrad över att entreprenörer inom skola misstros. Flera av de små friskoleföretagen uttrycker att de inte orkar längre, de ger upp och avyttrar verksamheten. Hon anser att det är en tråkig utveckling som till slut gör barnen till förlorare med färre pedagogiska alternativ och huvudmän att välja på, eftersom det är de stora koncernerna som oftast tar över när de små entreprenörerna avyttrar.

– Vi måste börja mäta kvaliteten i skolan och förädlingsvärdet, det vill säga mäta hur bra vi lyckas med att handleda eleverna att nå så långt som möjligt i sin utveckling. Vi kan inte bara prata ekonomi och vinsttak och vinstuttag. Barnen ska utvecklas, det är ju därför vi finns, säger Camilla Samuelsson, vd på Montreprenör som är huvudman för Villa MY.

Att Camilla skulle driva förskola var långt ifrån någon självklarhet. Som student i Lund läste hon ekonomi, juridik, psykologi och svenska mm, och jobbade under studietiden extra bland annat som vikarie inom barnomsorgen där hon trivdes extra bra i den kommunala montessoriskolan. Hon fortsatte dock sin plan och började arbeta med reklam- och marknadsföring. När Camilla fick egna barn kom erfarenheterna från montessoriskolan tillbaka och pedagogiken var ett självklart aktivt val för familjen.

– Det kändes som att komma hem att upptäcka Montessoripedagogiken. Nu är jag även utbildad montessorilärare och är väldigt inspirerad av den individanpassade pedagogiken och filosofin. Jag hoppas att vi kan dubblera verksamheten inom några år, säger Camilla Samuelsson.

Skolan har idag 150 elever, varav 50 barn på förskolan och drygt 100 i grundskolan. Pedagogiken finns i 110 länder världen över spritt på 22 000 skolor. I Skåne är det vanligare med montessoriskolor än i övriga Sverige. Skolans utmaningar diskuteras ständigt i debatten. Camilla Samuelsson tycker att diskussionen måste handla mer om kvalitet. Hur gör vi eleverna intresserade av vetenskap, matematik och forskning, hur ska vi hantera lärarbristen och öka lärarnas kompetens inom bland annatdigital utveckling, hur får vi bukt med löneglidningen, med mera?

– Optimistiskt och med stor tillförsikt startade vi skola med sex barn första året. Jag kan berätta att vill man bli rik på pengar ska man inte jobba med skola, men vill man bli rik på kärlek, då ska man definitivt jobba inom skola. Vi har nu över 30 anställda, säger Camilla Samuelsson.

Den internationella prägeln är viktig på en Montessoriskola, montessoripedagogikens värdegrund grundar sig i att utbildning och kunskap om olika nationaliteter, kulturer, religioner bidrar till fred på jorden.

– Det som kommer vara viktigt i framtiden för våra barn är att klara sociala situationer, digitala miljöer, att kunna tänka självständigt och vara källkritiska. Hållbarhet är en självklarhet, den bygger vi både in i huset och i pedagogiken. Allt detta har en stark koppling till hur vi jobbar, men skolan har fler utmaningar än pedagogik. Skolans utmaningar idag handlar bland annat om läraryrkets status, lärarlönerna och löneglidningen som på sikt kan medföra lägre lärartäthet, elevernas försämrade kunskapsresultat och osäkerhet kring friskolornas berättigande. Det är intressant att diskutera skola med våra europeiska vänner eftersom de står inför samma utmaningar som vi i Sverige, säger Camilla Samuelsson.

Christoffer Stenström