”Att vara plåtslagare var skitkul”

Och hur ser ungdomar och föräldrar på gymnasievalen? Dessa frågor diskuterades på Svenskt Näringslivs frukostmöte på Slagthuset i Malmö där svårigheten att locka ungdomar till praktiska yrken stod i fokus.

Johan Olsson, utbildningspolitisk expert Svenskt Näringsliv, inledde med att konstatera att de som är längst från arbetsmarknaden drabbas mest.

– Ungdomar, nyanlända, de som av olika anledningar har varit utan jobb länge får ta smällen. Det bästa sättet att öka deras chanser på arbetsmarknaden är att öka den totala mängden jobb, för alla. Men bristen på kompetens gör att företagen ställer in expansioner och får säga nej till beställningar.

Fortfarande florerar det många missuppfattningar om yrkesprogrammen. Exempelvis tror många att man måste läsa extra timmar för att kunna få högskolebehörighet.

– Gymnasiereformen 2011 kan vara en av de sämst kommunicerade reformerna någonsin, sa Johan Olsson.

Samtidigt poängterade han att man inte ska överdriva värdet av högskolebehörighet, som enbart ger tillgång till mellan sju och åtta procent av alla program och kurser på högskolan. Desto viktigare är det att undersöka vilken särskild behörighet som kan krävas för vidareutbildningar som kan vara aktuella för olika yrkesprogram, och att poängtera att alla har möjlighet att läsa vidare senare.

Mia Liljestrand, yrkesutbildningsexpert på Svenskt Näringsliv, poängterade att det finns större svårigheter på andra hållet. Den som har läst ett högskoleförberedande program men sedan vill byta bana kan ha svårt att få läsa in den kompetens som yrkesprogrammen ger. Mia Liljestrand hade som exempel med sig ett brev från Elin, som gått naturvetenskapsprogrammet men sedan ångrat sig och velat bli konditor. Eftersom hon hade godkänt i alla ämnen fanns ingen möjlighet att läsa ett yrkesprogram på Komvux i hennes kommun.

– Till slut fick svaret bli att åka till Danmark i stället och läsa där. Eller till Nacka där de öppnat Komvuxutbildningar för vem som helst, sa Mia Liljestrand.

Mycket diskussion kretsade också kring vilka attityder och värderingar som förmedlas kring yrkesprogrammen. Claes Sandvig, regionchef på Visita Södra, lyfte inte minst föräldrarnas roll för vilken bild de förmedlar till sina barn.

– Yrkesutbildningarna har lägre status. Tyvärr. Så var det när jag gick i skolan och så är det i dag med. Det måste till en stor attitydförändring, sa Claes Sandvig.

Hans argument stärktes av Danny Pedersen från Youtubeduon ”ArgaSkånskaMän”, som i en serie filmer för Svenskt Näringsliv testat flera praktiska yrken.

– Att vara plåtslagare var skitkul, det är ett yrke jag kan tänka mig. Egentligen ville jag bli billackerare när jag skulle börja gymnasiet, men jag fick så grymt mycket skäll av min SO-lärare som tyckte att jag hade för bra betyg för programmet. Det blev teknik i stället, förklarade Danny Pedersen.

Det finns dock sätt att öka attraktiviteten i yrkesprogrammen. Johan Olsson visade bland annat att prao, och andra praktiska erfarenheter, är det som elever själva säger har haft störst effekt för att de ska tänka om kring sina gymnasieval.