studier

Högskoleutbildade börjar jobba för sent i livet

NYHET Publicerad

ARBETSMARKNAD Det tar lång tid för svenska studenter att komma i arbete, jämfört med studenter i exempelvis Norge och Danmark. Det visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv. De negativa effekterna är många. Personerna själva får lägre livslön och pension, och skatteintäkterna blir mindre.

I takt med att vi svenskar blir allt äldre ökar samtidigt trycket på välfärden och bidragssystemen. I den offentliga debatten har det därför diskuterats hur vi kan få fler människor att jobba längre upp i åldrarna. Men kanske kan en del av problemet i stället lösas i andra änden, genom att vi börjar jobba tidigare.

I en ny rapport från Svenskt Näringsliv inom ramen för projektet Ett utmanat Sverige undersöks vid vilken ålder som studenterna etablerar sig på arbetsmarknaden. Slutsatserna är tydliga. Allt för många som läser på högskola och universitet påbörjar studierna sent och tar lång tid på sig att avsluta studierna. Enligt beräkningar som presenteras i rapporten ligger studietiden i snitt på sex år. Etableringsåldern för högskoleutbildade uppskattas till 30,5 år. Det är högre än i början på 1990-talet och högre än i jämförbara länder, däribland Norge och Danmark.

Tobias Krantz

Tobias Krantz

Foto: Ernst Henry Photography AB

– Det är naturligt att människor börjar arbeta senare i livet än tidigare. Fler har möjlighet att ägna sig åt självutveckling, resa eller ta sabbatsår och de förändringar som vi ser ske på arbetsmarknaden kräver dessutom en alltmer högutbildad arbetskraft. Men det gäller att kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. En allt högre etableringsålder innebär ett kortare yrkesliv för den enskilde och ytterligare svårigheter att finansiera den offentliga sektorn, säger Tobias Krantz, chef för utbildning, forskning och innovation på Svenskt Näringsliv.

En lägre etableringsålder skulle ha tydliga fördelar både för den enskilde och samhället i stort. I Svenskt Näringslivs nya rapport görs beräkningar på vad det skulle innebära om studenterna kommer ut på arbetsmarknaden två år tidigare. För den genomsnittliga individen skulle livsinkomsten stiga med cirka en halv miljon kronor och pensionen bli 1 300 kronor högre per månad. BNP skulle öka med 52 miljarder kronor och de offentliga finanserna förbättras med 21 miljarder kronor.

Carina Centrén 2018

Carina Centrén

– Kompetensbristen i näringslivet är enorm och här i Skåne misslyckas tre av sju rekryteringar. För företagen vore det bra om studenterna kunde avsluta sina studier och komma ut i arbete snabbare, säger Carina Centrén, tf regionchef för Svenskt Näringsliv i Skåne.

Svenskt Näringsliv lägger i rapporten fram en bred reformagenda i syfte att sänka etableringsåldern. Det handlar om att ställa högre prestationskrav i högskolan, att införa inträdesprov till högre utbildningar och om att sänka studiebidraget för kortare utbildningar. Den gemensamma nämnaren är att skapa rätt incitament för de unga, anser Tobias Krantz.

– En av Sveriges främsta styrkor har alltid varit vår välutbildade befolkning. Därför måste vi fortsätta att satsa resurser på utbildning. Samtidigt är det viktigt att värna kvaliteten i den högre utbildningen och säkerställa att vi får valuta för de investeringar som samhället gör. Det är en avvägning och i vår rapport konstaterar vi att det krävs nya reformer för att hitta rätt balans, säger Tobias Krantz.

Fler liknande nyheter

NYHET Publicerad:

Så gick Rättviks kommun till ett bättre företagsklimat

TILLSYN Genom att sätta fokus på myndighetsutövning lyckades Rättviks kommun i Dalarna på knappt tio år klättra 209 placeringar i Svenskt Näringslivs ranking över företagsklimatet. Ömsesidig förståelse, bättre kommunikation och tydlighet är områden som diskuterades när tre skånska kommuner samtalade om hur de kan nå ett bättre företagsklimat.
NYHET Publicerad:

Höganäs får högst betyg av företagarna, Höör lägst

FÖRETAGSKLIMAT Det har blivit bättre att driva företag i Skåne, åtminstone om man frågar företagarna själva. Det visar Svenskt Näringslivs årliga enkätundersökning av företagsklimatet. I årets mätning ger företagen högre sammanfattande omdöme i 14 av Skånes kommuner och lägre i 12, jämfört med förra årets mätning. Enbart tre kommuner får ett betyg under 3, som innebär att företagsklimatet upplevs som godtagbart.
NYHET Publicerad:

Mer dialog ger bättre upphandlingar

FÖRETAGSKLIMAT Lena Hedvall på Grönsakshallen Sorunda i Hässleholm efterfrågar en bättre dialog mellan företag och offentliga upphandlare. I dag är okunskapen om företagens villkor och möjligheter stor hos flertalet offentliga upphandlare vilket gör att för många och för detaljerade krav ofta ställs.
NYHET Publicerad:

Hallå där, Ellen Dahl

NY MEDARBETARE Vi välkomnar Ellen Dahl som vikarierande projektledare på Svenskt Näringsliv i Skåne. Vi bad henne svara på några snabba frågor för att lära känna henne bättre. Läs hennes presentation här.
NYHET Publicerad:

Utan företagare – ingen vård, skola, omsorg

FÖRETAGSKLIMAT Att vi har goda förutsättningar för våra företag är inte bara viktigt för jobben, utan även för välfärden. Via Svenskt Näringslivs tjänst välfärdsskaparna kan landets företagare själva räkna ut hur mycket skatt deras verksamhet skapar, och vad det betyder för vården, skolan eller omsorgen.
NYHET Publicerad:

Malmöelever vann pris som årets företag – med sugrör av råghalm

UNG FÖRETAGSAMHET Sugrör av plast är ett stort miljöproblem. Därför ville de fem eleverna bakom företaget Rawstraw UF ta fram ett miljövänligt alternativ. Lösningen blev strån från skånsk råghalm. Vid de svenska mästerskapen i Ung företagsamhet utsågs de till Årets Företag, och ska nu vidare till Europamästerskapen. "Det ska bli jättekul och vi måste redan nu börja jobba med vår pitch på engelska", säger Josephine Daly-Tempelaar, ansvarig för Rawstraws grafiska design.
NYHET Publicerad:

Fokus på miljön gav högre lönsamhet

HÅLLBARHET Miljötänket har varit centralt sedan 20 år tillbaka för profilbyrån Felestad i Kävlinge kommun. Företaget arbetar med branding av profil- och arbetskläder, gåvor och expomaterial från kända varumärken. Företagets grundare och ägare, Ingela Engman, menar att deras fokus på klimatsmarta alternativ gjort företaget mer lönsamt.
NYHET Publicerad:

Utökat rut-avdrag kan hjälpa fler

ARBETSMARKNAD Om rut-avdraget utökas skulle fler äldre kunna få hjälp i vardagen, samtidigt som kommunens omsorg avlastas. Det menar Lars Larsson, vd på Hemrex i Ystad, som erbjuder en stor bredd av hushålls- och trädgårdstjänster i framförallt södra Skåne. ”De flesta av våra kunder är seniorer som vill kunna bo kvar hemma”, säger han.
NYHET Publicerad:

Skånska företagare satsar, trots risker i ekonomin

FÖRETAGARPANELEN Fyra av tio företag i Skåne planerar att öka sin produktion det kommande halvåret. Bara en tiondel planerar att dra ned. Det visar Svenskt Näringslivs företagarpanel. Skånska företag är något mer pessimistiska om framtiden är företagarna i övriga Sverige.
NYHET Publicerad:

Skolelever i Bromölla lär sig om bristyrken

SAMARBETE Fem dagars prao, en lektion om arbetsmarknaden och obligatoriska studiebesök i industrin. Med dessa åtgärder vill Bromölla kommun ge sina elever mer kunskap inför gymnasievalet. Även elevernas vårdnadshavare kommer att bjudas in till möte på temat arbetslivet och bristyrken i dagens och morgondagens samhälle. "När barnen kommer hem efter praktiken är det viktigt att också föräldrarna är med på tåget och pratar med barnen om deras gymnasieval och olika yrken", säger Maria Block, näringslivsutvecklare på Bromölla kommun.
NYHET Publicerad:

Utan industrin ingen välfärd

DEBATT Vissa hävdar att industrin betyder allt mindre i vår ekonomi. Att Sverige håller på att bli ett utpräglat tjänstesamhälle. Det stämmer att industrins andel av ekonomin, som den mäts i nationalräkenskaperna, har minskat. Men det är en statistisk synvilla.
NYHET Publicerad:

Låt företagen leda vägen mot mer hållbarhet

KOMMENTAR "Det skånska näringslivet kryllar av företag som tar vara på resurser och hjälper till att ställa om samhället till att bli mer hållbart. Det är dags att vi vänder på steken och ser näringslivet som del av lösningen istället för boven för de klimatmässiga utmaningar vi står in för." Det skriver Sally Grahn, som praktiserat på Svenskt Näringsliv Skåne sedan årsskiftet.
NYHET Publicerad:

Högkonjunkturen har passerat toppen

KONJUNKTUR Toppen är nådd, men fallet nedåt kommer inte bli så allvarligt som befarat. Det visar Svenskt Näringslivs senaste konjunkturbarometer som presenterades i Höör och Malmö av Göran Grahn, nationalekonom på Svenskt Näringsliv. "Det största orosmomentet är risker och utmaningar härledda från utlandet. Vi måste hålla ögonen på Brexit, Trump och valet till Europarlamentet", säger Göran Grahn.
NYHET Publicerad:

”Det är många lärarjobb som hänger på att industrin är konkurrenskraftig”

KOMMENTAR Tvärtemot vad många påstår är industrin fortsatt viktig för Skåne. Här skapar industrin 28 procent av välståndet och 82 000 jobb, enligt en ny rapport från Teknikföretagen. Bara de skatter som detta genererar skapar ytterligare 15 000 arbeten ute i de skånska kommunerna. Många lärarjobb, undersköterskor och socialsekreterare hänger på att svensk industri är konkurrenskraftig.
NYHET Publicerad:

Här är företagsamheten störst i Skåne

UNDERSÖKNING 12 procent av skåningarna driver eller leder företag, men skillnaderna är stora mellan kommunerna. Störst andel företagsamma människor finns i Båstad, medan Örkelljunga är den kommun där företagsamheten ökat mest. Det visar Svenskt Näringslivs undersökning Företagsamheten 2019.  
NYHET Publicerad:

”Det saknas ofta förståelse för hur branschen fungerar”

GÄSTKRÖNIKA Alltför ofta stöter Lena Hedvall, säljare på Grönsakshallen Sorunda i Hässleholm, på orimliga eller oförenliga krav i offentliga upphandlingar. Många av misstagen hade kunnat undvikas om det hade funnits en dialog med företagen i förväg. ”Vi behöver skapa ett större förtroende mellan kommunerna och företagen”, skriver hon i denna gästkrönika.
NYHET Publicerad:

”Det måste finnas ett genuint intresse”

FÖRETAGSKLIMAT Ystad, Bromölla och Växjö är tre kommuner med goda resultat i Svenskt Näringslivs ranking av företagsklimatet i Sverige. På en inspirationsdag i Kristianstad fick företrädare för de tre kommunerna dela med sig av sina tips för att skapa bättre villkor för företagen. Enligt Jonas Rosenkvist, kommundirektör i Ystad, ligger det ett äkta engagemang bakom kommunens framgång. "Det måste finnas ett genuint intresse och en vilja att söka information både på bredden och djupet om företagen i kommunen", säger han.
NYHET Publicerad:

”De lokala företagen vill bidra till att kommunen går bra”

FÖRETAGSKLIMAT Fler i arbete och minskade kostnader för försörjningsstöd. Det blev resultatet när Trelleborgs kommun bytte fokus från biståndsrätt till självförsörjning. En viktig del i arbetet var att samverka med det lokala näringslivet. "De lokala företagen vill bidra till att kommunen går bra men behöver en partner att samarbete med", säger Cecilia Lejon, rådgivare PWC och tidigare arbetsmarknadschef i Trelleborg.
NYHET Publicerad:

Så vill klottrets fiende förbättra upphandlingar

KONKURRENS Att kunna vinna offentliga upphandlingar är viktigt för Malmöföretaget Klottrets Fiende No 1. Företaget sysslar bland annat med klottersanering, fastighetsvård och sopkärlstvätt och har många kommuner bland sina kunder. Ofta brister upphandlingarna, inte minst i uppföljningen. "De hade kunnat förbättras genom dialog mellan kommun och företag", säger Douglas Heinz, vd på Klottrets Fiende No 1.
NYHET Publicerad:

Lågt betyg på företagsklimatet fick Svedala att agera

FÖRETAGSKLIMAT På sju år har Svedala sjunkit från plats 63 till 189 på Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet. De negativa mätningarna har fått kommunen att reagera, bland annat genom att starta upp ett näringslivsråd och utbilda kommunrepresentanter i bättre bemötande. ”Vi har alla ett gemensamt ansvar för att se till så företagsklimatet förbättras”, säger Thomas Carlsson, näringslivs- och turismutvecklare i Svedala kommun.